De bästa klausulerna från kollektivavtal för att stötta utsatta arbetare i hela EU - 21-11-2016

På instabila europeiska arbetsmarknader där det är hög efterfrågan på flexibilitet måste särskild uppmärksamhet fästas vid de mest utsatta arbetarna på otrygga arbetsplatser. Detta är den viktigaste rekommendationen från ett expertmöte på Amsterdams universitet, som satte upp ett tvåårigt projekt med fokus på löneskillnader mellan könen i EU och innovativa sätt att minska dessa skillnaderna.

Experterna kom fram till att utsatta arbetare utgörs till mer än genomsnittet av kvinnor, och/eller etniska minoriteter och invandrargrupper. Dessa grupper saknar karriärmöjligheter, anställningstrygghet och barnomsorg till överkomligt pris. Många hittar tillfälliga anställningar endast genom bemanningsföretag och är begränsade till lågkvalificerade, simpla arbeten inom detaljhandeln och i synnerhet inom städbranschen och vård och omsorg. Deras löner ligger i underkant. Ansträngande arbetstimmar ger få timmar till återhämtning och än mindre möjlighet till studier efter arbetstid. Dessutom ställs de inför strukturella löneskillnader som bidrar till att de blir kvar i en svår sits. Experterna fann att löneskillnaderna inte stannar vid klyftan mellan män/kvinnor utan gäller även alla de som berövats sina medborgerliga rättigheter i sina arbetsliv.

Sekundära arbetsförhållanden visar också på löneskillnader

Delar av den undersökning som bedrivits av projektteamet var att utföra en aldrig tidigare skådad analys av enkätdatan gällande sekundära arbetsförhållanden. Datan samlades in med hjälp av den permanenta online-undersökningen upprättad av Löneindikator-stiftelsen genom dess nationella webbplatser i alla deltagande EU-medlemsländer. Datainsamlingen möjliggjorde en djupanalys av ämnen som företagsförmåner, ersättningar, löneförmåner, lön, förenkling av deltagande i barnomsorg och pensionssystem och liknande. Fokus för denna analys låg på kön, dvs. om de funna nationella löneskillnaderna mellan könen återspeglas i de sekundära arbetsförhållandena som råder i landet? Den övergripande slutsatsen var att de sekundära förhållandena i stor utsträckning speglar löneskillnaderna mellan könen funna på alla arbetsmarknader. Det finns dock några få undantag från denna regel, nämligen Slovenien och Polen i synnerhet, där kvinnor de senaste årtiondena har setts ligga jämsides med sina manliga kollegor vad gäller dessa extra inkomstkällor, både ekonomiskt och på annat sätt.

Bästa praxis från företag över gränserna

Något experterna fann var att fackliga förhandlare i hela Europa kan utbyta klausuler från kollektivavtalen som de sluter med arbetsgivare. Sådant utbyte av bästa praxis kan förbättra effektiviteten i deras arbete för försvar av de mest utsatta grupperna, i synnerhet. En sådan enastående bästa praxis skulle vara att i alla kollektivavtal inkludera en översynsklausul för införande av specifika åtgärder i kontrakt, löner, befordran, information, arbetsintyg och medansvar för barnomsorg. En översynsplan för införande av sådana klausuler, med gemensamt ansvar för eftersyn av fackföreningen och företagets personalavdelning, är redan beprövad bästa praxis inom vissa sektorer. Den slutliga rapporten för löneskillnader mellan könen-projektet innefattar en lista över flera bästa praxis-klausuler i alla EU-medlemsländer.

Databas för att underlätta lånet av bästa klausuler

Löneindikatorn, deltagare i löneskillnader mellan könen-projektet, av vilka de viktigaste resultaten presenteras här, som under de senaste åren har initierat och utarbetat en databas för kollektivavtal. För närvarande innehåller den anteckningar, dvs. lättåtkomliga klausuler från 700 kollektivavtal och ett brett urval av sektorer och länder. Databasen är fritt tillgänglig genom de nationella webbplatserna och därmed lätt för förhandlare från både arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer att konsultera. I den kan man hitta klausulerna och den bästa praxis som hänvisas till ovan. Det är Löneindikatorns policy att fortsätta bredda, berika och detaljera denna kollektivavtalsdatabas för fri användning av alla som den kan vara av intresse för. Löneindikatorn uppmanar alla berörda parter att bidra, med de avtal de sluter, till databasen.

Expertgruppen utgjordes av Amsterdams universitet, Löneindikatorn, Tyska konfederationen för fackföreningar (FNV), CCOO tjänsten i Spanien, MSZOZ i Ungern.

Länk till ett exempel på Bästa klausuler i kollektivavtalen, med fokus på kvinnor, löneskillnader mellan könen och barnomsorgslösningar.

Vad är WITA-löneskillnader mellan könen-projektet?

With Innovative Tools Against Gender Pay Gap – WITA GPG (Januari 2015 - December 2016) syftar till att på ett betydande sätt bidra till att minska de stora och varaktiga löneskillnaderna mellan könen. Det möjliggörs av det Europeiska FRAMSTEGS-programmet Action Grant nr 4000004929. En av aktiviteterna är att jämföra manslöner och kvinnolöner på yrkesgruppnivå och publicera resultaten på de nationella löneindikator-webbplatserna i alla de 28 EU-medlemsländerna samt Turkiet, såväl som spridning genom pressmeddelanden.

Mer information om WITA-projektet

Mer information om löneskillnader mellan könen i Sverige, på Lonecheck.se

Loading...