Ingress till avtalet

Grundema för Samhalls verksamhet är fastlagda genom beslut av regering och riksdag. Samhalls uppdrag är att producera efterfrägade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med fonktionsnedsättning där behoven finns. Samhalls förutsättningar är fastlagda genom statlig ersättning för merkostnader för den arbetsmarknadspolitiska insatsen, samt krav pä resultat i form av volym arbete och övergängar.

Företaget har säväl likheter som avgörande skillnader jämfört med andra företag pä den svenska arbetsmarknaden. Samhall är, precis som andra företag, beroende av det som sker i omvärlden. Det gäller förändringar i marknadens efterfrägan pä varor och tjänster samt förändrade möjligheter för företaget att bedriva effektiv produktion. Samhall är ett företag som även älagts ett socialt ansvar som gär utöver det som gäller för andra företag. Det innebär att hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska och individuella förutsättningarna mäste vara vägledande vid tillämpningen av det mellan parterna träffade avtalet.

Det är mot den bakgrunden detta kollektivavtal ska ses. Syftet är att kombinera säväl kraven pä flexibilitet som nödvändigheten att ta individuella hänsyn. Syftet är att göra det möjligt för företaget att bedriva en sund affärsverksamhet samtidigt som anställda ska kunna känna trygghet. Det betyder ocksä att de krav pä omställningar, flexibilitet och förändringar som ständigt förekommer pä den svenska arbetsmarknaden mäste anpassas för Samhall. Stora krav kommer att ställas pä dem som har möjlighet till omställning. Samma krav kan inte ställas pä de som, pä grund av sin funktionsnedsättning, har begränsad förmäga till omställning - de mäste ha möjlighet att känna trygghet pä sin arbetsplats. Det är ocksä av vikt att medarbetare med funktionsnedsättning fär möjlighet att utvecklas i arbetet och därigenom fär möjlighet till löneutveckling inom Samhall.

Avtalet ska vidare utgöra ett instrument för att öka intresset för kompetensutveckling samt stärka viljan att pröva nya utmaningar och förmägan att om möjligt övergä till arbete i det övriga arbetslivet. Det gör att avtalet bäde är traditionellt för den svenska arbetsmarknadens förhällanden och ett unikt dokument för just den särprägel som Samhall har.

Övriga gällande avtal och överenskommelser mellan parterna

1.Överenskommelse om förhandlingsordning vid rättstvister och vid förhandlingar om tecknande av löne- och allmänna villkorsavtal

2.Jämställdhetsavtal mellan kvinnor och män pä arbetsmarknaden

3.Medbestämmandeavtal (MBA)

4.Kollektivavtal om omställning Fremia-LO (Hanteras via omställningsstiftelsen CIKO)

5.Utvecklingsavtal Samhall, FREMIA-LO/PTK

6.Avtalsförsäkring Fremia-LO

I avtalsförsäkring Fremia-LO ingär följande delar (hanteras via Pensionsvalet):

1.Grupplivförsäkring, AGL

2.Avtalsgruppförsäkring, AGS

3.Gemensam tjänstepension, GTP

4.Föräldrapenningtillägg, FPT

5.TFA Fremia - LO-PTK

6.Läkekostnadsförsäkring vid utlandstj änstgöring, LFU

7.Premiebefrielseförsäkring, PBF

Företagsöverenskommelser

•Medbestämmandets form i Samhall AB

•Överenskommelse om inbyggd verksamhet

•Överenskommelse om visstidsanställning pä grund av särskilda arbetsmarknadspolitiska ätgärder

•Reseavtal

•Vissa särskilda ätgärder för arbetstagare som utsatts för asbest- exponering och ersättningsregler i anslutning därtill, SAF-LO/PTK.

•Reglering av villkoren för anvisade arbetare som avskedas eller sägs upp av personliga skäl frän Samhall AB.

•Anställningsvillkor avseende anställda med lönebidrag för utveckling i anställning (LFU i Samhall).

§ 1 Branschavtalets tillampningsomrade m m

Mom 1 Tillampningsomrade

Branschavtalet galler for samtliga arbetare inom berorda LO-forbunds organisationsomrade anstallda vid foretag anslutna till Fremia och anstallda vid Samhall.

Anmarkning

For direktanstalld arbetare galler, utover vad som anges i detta avtal, sarskilda bestammelser, vilka framgar av bilaga 1.

Mom 2 Arbetsformedlingens anvisningsratt

Bestammelserna i branschavtalet innebar inte nagon inskrankning i arbetsformedlingens ratt att anvisa arbetare till foretagen.

Mom 3 Lokal anpassning

Avtalet utgor inte nagot hinder mot att foretag traffar overenskommelse med central facklig part om andra villkor an som framgar av detta avtal. Sadan overenskommelse ska omfatta samtliga centrala fackliga parter i kollektivavtalet.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställningsform tiMsvidareanställning

Arbetare anställs tillsvidare om inte annat överenskommes enligt nedan.

Visstidsanställning

1.Särskilda omständigheter

När särskilda omständigheter föreligger kan lokal överenskommelse träffas om anställning för viss tid. Sâdan anställning far inte avse provanställning.

2.Arbetstoppar

För att underlätta vid arbetstoppar kan lokal överenskommelse träffas om visstidsanställningar för lägst tvâ och högst sex mânader.

3.Särskilda arbetsmarknadspolitiska atgärder

Arbetare som anställs inom ramen för särskilda arbetsmarknadspolitiska ätgärder anställs för viss tid, dock högst tolv mânader. Om särskilda skäl föreligger kan efter lokal överenskommelse anställningen förlängas ytterligare tolv mânader.

Protokollsanteckningar

1.Central överenskommelse ska trâffas avseende vilka arbetsmarknadspolitiska âtgârder som inryms i anstâllningsformen ovan under punkt 3.

2.Möjlighet till praktikarbete ska kunna förekomma för den som genomgâr AF:s eller Försâkringskassans utredning eller âr placerad inom omsorgsverksamheten. Överenskommelse om sâdan praktik trâffas lokalt efter det att berörda myndigheter framfört ett önskemâl.

Mom 2 Anstallningens omfattning

Anstallningen avser endera heltidsanstállning eller deltidsanstállning. Arbetstiden vid deltidsarbete ska i normalfallet utgora lagst 20 timmar per helgfri vecka.

Mom 3 Anställningsbevis

Anstallningsbevis, som ska utfardas i samband med anstallningen, ska innehálla uppgift om inom vilket verksamhetsomráde arbetaren ar placerad.

Mom 4 Verksamhetsomráde

Verksamhetsomrádet ar ett ortsspecifikt omráde som ska faststallas genom forhandlingar mellan de lokala parterna. Verksamhetsomrádet ska vara minst fem och hogst 50 km.

Verksamhetsomráden kan gá in i varandra. Vid faststallande av verksamhetsomráde ska hansyn till allmanna kommunikationer tas.

Forandring av verksamhetsomráden ska inte goras om de innebar vasentliga fordyringar for de anstallda, t ex dubbla busskort. Vid bristande enighet om verksamhetsomrádets omfattning hanskjuts frágan till de centrala parterna. Om arbetstagare anvisas arbete pá annan arbetsplats an vederborandes ordinarie ska om inte sarskilda skal foreligger besked harom ges minst tvá dagar i forvag.

Anmárkning

Om arbetstagaren inte kan beredas arbete inom sitt ordinarie verksamhetsomráde, och bristen pá arbetsuppgifter inte kan betecknas som tiUfáüig, ska arbetstagaren, efter forhandling med lokal facklig organisation, kunna anvisas annat arbete inom nárliggande verksamhetsomráde. Vid anvisning av andra arbetsuppgifter ska hánsyn tas till den berorde arbetstagarens forutsáttningar for ifrágavarande arbete.

§ 3 Allmänna bestämmelser

Mom 1

Anställda ska gemensamt verka för ett gott förhällande inom företaget.

Mom 2

Arbetare har att utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Arbetsinstruktioner liksom övriga av arbetsledningen lämnade anvisningar ska iakttas.

Mom 3

Överenskomna arbetstider ska hällas. Vid tidsregistrering av närvaro ska gällande regler följas. Ändring av reglerna om närvaroregistrering sker efter lokal överenskommelse.

Mom 4

Framställning om ledighet ska göras i sâ god tid som möjligt till arbetsledningen, som snarast ska lämna besked. Även anmälan om ledighet för fullgörande av fackliga och offentliga uppdrag ska göras i god tid.

Mom 5

Giltig frânvaroorsak ska snarast anmälas till företaget. Vidare ska företaget snarast underrättas om beräknad tidpunkt för âterkomst i arbetet.

Mom 7

Diskretion ska iakttas säväl inät som utät vad avser företagets och uppdragsgivarens angelägenheter. Detsamma ska ocksä iakttas i frägor som rör enskilda personer och deras personliga förhällanden.

Mom 8

Om en arbetare avser att âta sig en bisyssla av mer omfattande slag ska arbetaren först informera arbetsgivaren. Arbetaren äger rätt att delta i samhällslivet.

§ 4 Arbetstid

Mom 1 Arbetstidslagen

Denna paragraf ersâtter arbetstidslagen i dess helhet.

Partema ar eniga om att paragraftexten ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna sakerhet och halsa vid arbetstidens förlaggning. Darigenom ar arbetsmiljöaspekter beaktade mellan parterna.

Reglerna i paragrafen utgör ingen andring av arbetsmiljölagens regler för minderâriga.

Mom 2 Definitioner

EG:s arbetstidsdirektiv innehâller definitioner som är tvingande. Dessa âterges här av tydlighetsskäl. Âtergivna definitioner ska utom vad gäller bestämningen av natt inte anses utgöra kollektivavtalsreglering.

Arbetstid: All tid dâ arbetstagaren stâr till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.

Anmärkning

Beredskap räknas inte som arbetstid.

Natt: Med natt avses perioden mellan klockan 22.30 och klockan 5.30. Med stöd av central överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan 0.00 och klockan 5.00.

Nattarbetande: Arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid.

Skiftarbete: Varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgäng. Metoden kan medföra att arbetstagare mäste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor.

Anmarkning

Denna definition ar inte avsedd att andra gallande praxis inom avtalsomradet.

Skiftarbetare: Varje arbetstagare vars arbetsschema ingár i skiftarbete.

Mom 3 Arbetstidsmatt

Mom 3:1 Tillganglig arbetstid

Under en berakningsperiod om fyra manader far den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod inte overstiga 48 timmar.

Genom lokal overenskommelse kan berakningsperioden bestammas till annan fast eller rullande period om hogst 12 manader.

Perioder av arlig betald semester och sjukfranvaro ska vara neutrala vid berakningen av den genomsnittliga arbetstiden.

Anmarkning

Vid intermittent 2-skiftsarbete ska, om de lokala parterna inte kommer overens om annat, den ordinarie arbetstiden for heltidsanstalld arbetare forlaggas enligt foljande: formiddagsskiftet mellan kl 6.00 och 14.00 samt eftermiddagsskiftet mellan kl 14.00 och 22.00.

Vid skiftarbete for deltidsanstalld arbetare ska arbetstiden, om inte annat overenskommes lokalt, forlaggas mellan kl 6.00 och 22.00.

Mom 3:3 Vid arbetstid förlagd enligt arbetstidsschema

För arbetare med annan arbetstid an dagarbetstid och intermittent 2- skiftsarbete anges arbetstidens lângd och fördelning i arbetstidsschema.

Den ordinarie arbetstiden ska, för heltidsanstâlld arbetare med ordinarie arbetstid förlagd pâ sâvâl vardagar som sön- och helgdagar, utgöra i genomsnitt 38 timmar per vecka för en begrânsningsperiod av fyra veckor. Hâr avsedd arbetare tillförsâkras âtta ledighetsdagar per fyraveckorsperiod eller tvâ dagar per vecka i genomsnitt under den begrânsningsperiod i arbetstidsschema som överenskommes mellan de lokala parterna.

Den ordinarie arbetstiden ska för heltidsanstâlld arbetare, vars ordinarie arbetstid inte infaller pâ s k lâtthelgdagar, utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka för en begrânsningsperiod av fyra veckor. Med lâtthelgdagar avses röda kalenderdagar som infaller under mândag till fredag.

Anmärkning

Skiftarbete bör användas endast dâ sâ är absolut nödvändigt och endast beträffande arbetare för vilka det inte är olämpligt ur medicinsk synpunkt.

Mom 4 Arbetstidens förläggning

Mom 4:1 Överenskommelse om arbetstidens förläggning

Samräd om arbetstidens förläggning ska ske med den lokala fackliga Organisationen innan företaget fastställer arbetstidsschemat. Begäran om ändring av arbetstidsschema ska göras i god tid, dock senast fjorton dagar före ändringens genomförande.

Anmârkning

Vid Samhalls stationâra industrianlâggningar som drivs i egen regi ska den ordinarie arbetstiden förlâggas till vardagar och - om inte annat överenskommes mellan de lokala parterna - enligt följande:

För heltidsanställd arbetare mándag-fredag mellan kl 7.00 och 16.00 med avbrott för tvá máltidsraster om sammanlagt en timmes längd.

För deltidsanställd arbetare mándag-fredag mellan kl 7.00 och 16.00.

Mom 4:3 Raster och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska rast läggas ut om arbetspasset är längre än fem timmar.

Med rast förstâs sâdana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken arbetstagare inte är skyldig att stanna kvar pâ arbetsplatsen. Raster fâr bytas ut mot mâltidsuppehâll vid arbetsplatsen. Sâdant mâltidsuppehâll ingâr i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet sâ att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhâllandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Mom 4:5 Veckovila

Om de lokala partema inte enas om annat ska arbetstagare ha minst trettiosex timmars sammanhangande viloperiod under vaije period om sju dagar (veckovila).

Veckovilan ska sa langt mojligt forlaggas till veckoslut.

Undantag fran forsta stycket far goras tillfalligtyis, om det foranleds av nagot sarskilt forhallande som inte har kunnat forutses av arbetsgivaren. Om veckovilan forlaggs till ordinarie arbetstid far detta inte medfora inkomstbortfall.

Mom 5 Avtalsenliga fridagar

Med undantag av vad som sägs i mom 3:3 är pask-, midsommar-, jul- och nyarsafton arbetsfria dagar.

Mom 6 Arbetstidsförkortning

För varje fullgjord arbetsvecka utges ledighet med bibehallen lön för heltidsarbetare enligt följande: 

Dagarbete 99 minuter

Tvåskiftsarbete 92 minuter

Annat skiftarbete 85 minuter

Heltidsarbetande arbetare som inte fullgjort sin ordinarie arbetstid viss vecka och deltidsarbetande erhaller ledighet i proportion till den kortare arbetstiden.

De lokala parterna kan enas om att ledigheten eller del darav schemalaggs. Utlaggning av ledighet sker efter overenskommelse mellan arbetaren och arbetsgivaren.

Ledighet ska tas ut i sin helhet under aret efter intjanandearet Med ar avses perioden 1 april-31 mars. Ledighet som begars i god tid ska beviljas.

Ledighet som inte tagits ut under aret efter intjanandearet, ager arbetare ratt att avsatta som premie i pensionsforsakring/deltidspensionspremie. Arbetaren ska skriftligen anmala detta till arbetsgivaren senast 31 mars samma ar.

Overforing av intjanad arbetstidsforkortning till delpensionspremie beraknas for varje timme intjanad arbetstidsforkortning som 108 % av timlon. Om pensionsadministratoren tar ut en extra avgift for inbetalning av engangspremie ska kostnaden for detta baras av arbetsgivaren.

Om all ledighet inte kunnat tas ut under uttagsaret kan arbetsgivaren lagga ut resterande ledighet under aren narmast efter uttagsaret.

Mom 7:1

Övertidsarbete bör användas endast da sä är absolut nödvändigt och endast beträffande arbetare för vilka det inte är olämpligt ur medicinsk synpunkt.

Meddelande om övertidsarbete ska lämnas i god tid, om möjligt dagen före, dock senast i samband med sista mältidsrasten under den dag övertidsarbete ska utföras. 

Mom 7:2 Definition av övertidsarbete

Arbete pâ annan tid än den för arbetaren fastställda ordinarie arbetstidens förläggning betraktas som övertidsarbete.

Till deltidsanställd arbetare utges inte övertidstillägg förrän âtta timmar per arbetsdag (-pass) fullgjorts.

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i ansprâk genom ändrad förläggning eller förskjutning av den ordinarie arbetstiden.

Mom 7:3 Begränsning av övertid

Övertid fâr tas ut med högst 50 timmar under en kalendermânad och med sammanlagt högst 200 timmar under ett kalenderâr.

Mom 7:4 NödfaMsövertid

Har en natur- eller olyckshândelse eller annan liknande omstândighet, som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, vâllat avbrott i verksamheten eller medfört överhângande fara för sâdant avbrott eller för skada pâ liv, hâlsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning dârav inte beaktas vid berâkning av övertid enligt mom 7:3 (nödfallsövertid).

Arbetsgivaren ska snarast underrâtta fackklubben om övertidsarbetet. Pâgâr nödfallsövertid lângre tid ân tvâ dygn frân arbetets början ska det anmâlas till berört förbund.

Mom 8 Registrering av arbetstid

Arbetstagaren mäste följa av arbetsgivaren beslutade rutiner för kontroll av arbetstiden. I de fall arbetstiden registreras i tidredovisningssystem fär registreringen inte inkräkta pä arbetstiden. Registreringen ska ordnas och utföras pä ett sädant sätt att det blir tidseffektivt och inte skapar svärigheter för arbetstagarna.

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid och jourtid. Arbetstagaren, företrädare för fackklubben eller berört förbund har rätt att ta del av dessa anteckningar. Saknas fackklubb har företrädare för lokalavdelning motsvarande rätt.

Vid beordrat övertidsarbete utges till heltidsanställd ersättning för arbetad tid med

eller, om arbetaren sâ önskar, i form av ledig tid, kompensationsledighet enligt reglerna i mom 2, samt övertidstillägg enligt nedan.

Anmârkningar

1.Vid tillâmpning av divisorn (175) ska en deltidsanstâlld arbetares mânadslön upprâknas till full mânadslön motsvarande arbetstiden för heltidsanstâlld.

2.Övertidsersâttning betalas inte samtidigt med ob- eller skifttillâgg eller restidsersâttning.

Mom 2 Kompensationsledighet

Kompensationsledighet utges med en timme för varje arbetad övertidstimme. Vid uttag av kompensationsledighet ska motsvarande tid âterföras som tillgänglig övertid.

För övertidsarbete, som ska kompenseras med ledig tid, utbetalas endast övertidstillägg.

Utläggning av kompensationsledighet sker efter överenskommelse mellan företaget och berörd arbetare. Utläggningen fär inte innebära särskild olägenhet för produktionens behöriga gäng. Kan inte enighet om utläggning av kompensationsledigheten uppnäs mellan företaget och berörd arbetare betalas ersättningen automatiskt i pengar.

Kompensationsledighet ska normalt tas ut inom en mänad, räknat frän den dag som övertidsarbetet utförts, om inte företaget och berörd arbetare kommer överens om annat.

Vid uttag av kompensationsledighet erhälls oförändrad mänadslön inklusive eventuell premie, bonus eller dylikt.

§ 6 Lon och lonebestammelser

Lon utges som mânadslon. Med mânadslon avses ett visst faststallt belopp per kalendermânad oberoende av i mânaden infallande helgdagar och avtalsenliga fridagar. Mânadslonen bestâr av grundmânadslon samt eventuella tillagg for arbetsuppgift, mângkunnighet och erfarenhet. I mânadslonen kan ocksâ ingâ personligt tillagg. Avrakningsperiod for avloning ar kalendermânad.

Efter lokal overenskommelse, kan mânadslonen kompletteras med premie, bonus eller dylikt.

Mom 2 Lonetillagg

A.Beroende pâ vilken arbetsuppgift arbetstagaren till overvagande del av arbetstiden beraknas arbeta med utgâr ett arbetsuppgiftstillagg, 14 enligt tabell 1. Faststallande av arbetsuppgiftstillagg sker efter forhandling med den lokala fackliga organisationen.

B.Nar arbetstagaren utvecklats genom att lara sig minst en annan arbetsuppgift utgâr tillsammans med arbetsuppgiftstillagg 1-3 mângkunnighetstillagg enligt tabell 2. Parterna ar vidare overens om att de anstallda inom Samhall i genomsnitt kommer att ha ett mângkunnighetstillagg.

Anmärkningar

1.Med övervägande del (mom 2 A) avses mer än 50 %.

2.Arbetare, som uppflyttas till högre löneniva och med tillämpning av avtalets regler skulle ha fatt lönesänkning som en följd av att mängkunnighetstillägg bortfaller, bibehaller tidigare utgaende lön.

3.Vid deltidsanställning anpassas tilläggen enligt tabell 1-2 i förhallande till sysselsättningsgraden.

Mom 3 Personliga tillägg

Personliga tillägg som erhällits pä grund av övergängen till nytt lönesystem 1 januari 2006 anpassas genom att det personliga tillägget minskas med 10 procent av den generella lönehöjningen vid varje lönerevisionstillfälle med start vid lönerevisionen 1 april 2007.

Mom 4 Mänadslön till deltidsanställd arbetare

Mänadslön till deltidsanställd arbetare proportioneras i förhällande till arbetarens andel av gällande ordinarie arbetstid för heltidsanställd. Vid framräkning av deltidslön avrundas överskjutande örestal till närmast högre krontal.

Mom 5 Beräkning av samordningsbar mänadslön

Mänadslön för arbetare med förmän som ska samordnas med lön beräknas pä sätt som anges i bilaga 4.

Mom 6 Lon per kalenderdag och timme

Lon per kalenderdag (= dagslon) utgor

mánadslónen X 12

__________________

365

Lon per timme utgor

mánadslónen

_____________

175

Anmarkning

Vid annan ordinarie arbetstid an 40 timmarper vecka i genomsnitt anpassas talet 175 i proportion hartill.

Mom 7 Lon vid arbete under del av kalendermanad respektive del av kalenderdag

Om anstallningen paborjas eller avslutas under lopande kalendermanad utges lon per timme om anstallningen omfattar hogst fem arbetsdagar av manaden och i andra fall lon per kalenderdag (= dagslon) for varje kalenderdag som anstallningen omfattar.

Vid arbete under del av kalenderdag under kalendermanad som anstallning paborjas eller avslutas, utges lon per timme.

Vid arbete under hel eller del av kalenderdag under kalendermanad da arbetaren ar foraldraledig eller ar ledig pa annan lagstadgad grund utges lon per timme.

Mom 8 Utbetalning av lon

Lónen utbetalas i efterskott nágon av dagama den 25-28 páfóljande mánad vid tidpunkt som óverenskommes lokalt. Om inte de lokala parterna blir ense galler den 26 varje mánad som ordinarie lóneutbetalningsdag. Om ordinarie avlóningsdag ar arbetsfri vid fóretaget sker utbetalning narmast fóregáende arbetsdag.

Mom 9 Löneförskott till nyanställd

Nyanställd arbetare har rätt att efter 14 kalenderdagars anställning och 8 arbetade dagar erhälla förskott motsvarande max halv mänadslön, efter skatt. Förskottet äterbetalas med minst 1/10 varje mänad fr o m tredje avlöningsdagen dock senast vid reglering av slutlön.

Anmärkning

Önskemäl om förskott ska anmälas senast femte arbetsdagen. Förskottet utbetalas sä tidigt som möjligt dock senast fem arbetsdagar efter att förutsättningarna uppfyllts och nödvändiga underlag inkommit.

Mom 10 Avdrag för fackliga medlemsavgifter

Företaget ätar sig att göra avdrag för fackliga medlemsavgifter enligt de regler som överenskommits mellan Samhall AB och respektive förbund.

Mom 11 Avlöningsförmaner

Avlöningsförmänerna utgörs av

•tillägg för övertidsarbete (§ 5)

•lön (§ 6)

•sjuklön (§ 7)

•tillägg för obekväm arbetstid och skiftarbete (§ 8)

•restidsersättning (§ 9)

•semesterlön (§ 11)

•ersättning vid omflyttning och omplacering (§ 14)

•beredskapsersättning (§ 15)

§ 7 Sjuklon m m

Mom 1 Ratt till sjuklon

Arbetare har ratt till sjuklon under de forsta 14 kalenderdagama i en sjukperiod enligt lagen om sjuklon (SjLL). Den narmare berakningen av sjuklonens storlek ar angiven i mom 4.

Mom 2 Sjukanmalan till arbetsgivaren

Franvaro pa grund av sjukdom ska snarast mojligt anmalas till arbetsgivaren. Arbetaren ska dessutom snarast mojligt underratta arbetsgivaren om beraknad tidpunkt for atergang i arbetet.

Samma sak galler om arbetaren blir arbetsoformogen pa grund av olycksfall eller arbetsskada.

Ratt till sjuklon foreligger inte for tid innan anmalan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Om laga forfall foreligger, som hinder for anmalan, ska anmalan ske sa fort hindret upphort.

Mom 3 Anmälan om sjukdom m m

9 § SjLL angäende skriftlig försäkran gäller ej.

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmägan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).

Vid upprepade fall av korttidssjukdom och där missbruk kan befaras kan arbetsgivaren begära att arbetaren vid kommande sjukdomsfall kan styrka fränvaron med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg frän den första sjukfränvarodagen. Begäran om förstadagsintyg samt vilken läkare eller värdinrättning som anvisas ska i dessa fall föregäs av samräd med lokal facklig organisation. Kostnaden för att skaffa begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg frän viss läkare behöver arbetsgivaren inte ersätta kostnaden för intyg frän annan läkare.

Mom 4 Beräkning vid sjuklön

a)Sjukdomsfall 1-14 dagar

Vid fränvaro pä grund av sjukdom ska karensavdraget göras med för sä läng tid som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag enligt gällande arbetstidsmätt (§ 4 mom. 3). För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period sä att genomsnittet pä ett rättvisande sätt speglar medarbetarens arbetstidsförhällande.

Avdrag fär dock inte göras för fler timmar än den anställde faktiskt har varit fränvarande.

Om sjukfränvaron är kortare än 20 procent av veckoarbetstiden görs avdrag per timme enligt följande:

mänadslönen X 12

____________________

52 X veckoarbetstiden

Om sjukfränvaron varar längre än 20 procent av den ordinarie veckoarbetstiden görs avdrag per timme enligt följande:

*********mänadslönen X 12

20 %X______________________

*******52 x veckoarbetstiden

Därutöver betalas med undantag för karensdagen sjuklön med 80 procent av de eventuella premielönedelar och den ob-ersättning arbetaren skulle ha fätt om arbetet utförts.

Anmarkningar

1.For arbetare som enligt Forsakringskassans beslut ar berattigad till sjuklon om 80 procent under hela sjukloneperioden gors sjukavdrag enligt vad som galler fr o m den andra franvarodagen i sjukloneperioden.

2.Om arbetaren under de senaste tolv manaderna haft sammanlagt tio karensdagar gors sjukavdrag for den forsta dagen i kommande sjukperiod enligt formeln som galler fr o m den andra franvarodagen i sjukloneperioden.

3.Ny sjukperiod som borjar inom fem kalenderdagar fran det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsattningpa den tidigare sjukperioden.

b)Sjukdomsfall langre an 14 dagar

Fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden gors avdrag for varje

kalenderdag franvaron omfattar med

manadslonen X 12

_____________________

*****365

Vid franvaro hel kalendermanad, da sjuklon inte utges, gors avdrag med hela manadslonen.

Mom 5 Avdragsregler vid annan franvaro

Detta moment tillampas i de fall da ratt till sjuklon inte foreligger.

Mom 5:1 Franvaro under de forsta 14 dagarna av varje franvaro

Vid franvaro del av dag eller hel dag gors avdrag med lon per timme med

manadslonen

_____________

175

for varje franvarotimme.

Anmarkning

Vid tillampning av divisorn (175) ska en deltidsanstalld arbetares lon uppraknas till lon motsvarande arbetstid for heltidsanstalld.

Mom 5:2 Fránvaro längre än 14 dagar

Frän och med 15:e fränvarodagen görs avdrag med lön per kalenderdag med

mânadslönen X 12

_____________________

365

för varje kalenderdag som fränvaron omfattar.

Arbetsfria dagar som inleder och/eller avslutar ledighetsperiod överstigande 14 dagar räknas inte som fränvarodagar. Arbetsfria dagar räknas som fränvarodagar om rätt till sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken föreligger.

Vid frânvaro hel kalendermânad görs avdrag med hela mânadslönen.

Mom 6 Fránvaroavdrag för arbetare med samordnad mânadslön

Beräkning av frânvaroavdrag, för arbetare med samordningsbar förmân, sker pâ sätt som anges i bilaga 5.

§ 8 Tillagg for obekvam arbetstid och skiftarbete

Mom 1 Obekvam arbetstid

Obekvam arbetstid ar ordinarie arbetstid forlagd sa att tillagg utges enligt bestammelserna i mom 2.

Mom 2 Ob- och skifttillagg

Vid arbete, som forlaggs till foljande tider, utbetalas tillagg for obekvam arbetstid (ob-tillagg/skifttillagg) med nedan angivna belopp per timme:

Anmarkningar

1.Tillagg for obekvam arbetstid och skiftarbete ar inte att betrakta som en del av den fasta lonen.

2.Tillagg for obekvam arbetstid och skifttillagg betalas inte samtidigt med overtidsersattning eller restidsersattning.

3.Tillagg for obekvam arbetstid och skiftarbete enligt ovan galler inte inom Handelsanstalldas forbunds organisationsomrade. I stallet galler tillagg for obekvam arbetstid enligt moment 3.

Mom 3 Tillägg för obekväm arbetstid inom handelsanställdas förbunds organisationsomráde

§ 9 Restidsersattning

Mom 1 Restid

Med restid som medför râtt till ersâttning avses den tid under en beordrad tjânsteresa, som âtgâr för sjâlva resan till bestâmmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstiden som gâller för arbetaren, râknas som arbetstid. Vid berâkning av restid medtas dârför endast tjânsteresor utanför arbetarens ordinarie arbetstid.

Vid berâkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Om resa sker sâvâl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de bâda tidsperioderna sammanrâknas.

Om företaget bekostat sovplats pâ tâg eller bât under resan eller del av denna, ska tiden kl 22.00-7.00 inte medrâknas.

Mom 2 Restidsersattning

Restidsersâttning per timme utges med:

mânadslönen

________________

154

Anmârkningar

1.Restidsersâttningen inkluderar semesterlön.

2.Vid tillâmpning av divisorn (154) ska en deltidsanstâlld arbetares mânadslön upprâknas till full mânadslön motsvarande arbetstiden för heltidsanstâlld.

3.Restidsersâttning betalas inte samtidigt med övertids- eller ob- tillâgg. 

§ 10 Permission och tjänstledighet

Mom 1 Permission

Med permission avses ledighet med bibehâllen lon under hogst en dag. I sârskilda fall kan permission beviljas for fiera dagar.

Arbetare som onskar erhâlla permission bor, om sâ ar mojligt, ansoka harom i god tid innan ledigheten ska borja. I ansokan ska arbetaren ange skalet och onskad tidsperiod for ledigheten.

Permission beviljas i regel i följande fall:

Med ”nära anhörig” förstäs make/maka, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhällanden.

Permission beviljas inte i den män arbetaren under aktuell tid är fränvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar, bortovarodagar som betalas av försäkringskassa eller annan försäkringsinrättning). 

Anmärkning

Med bibehâllen lön enligt detta moment avses oförändrad mänadslön.

Mom 2 Tjänstledighet

Tjänstledighet är ledighet utan lön och andra anställningsförmäner.

Tjänstledighet kan beviljas om sâ kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Anmärkning

Detta innebär inte inskränkning i de lagenliga rättigheter som tillkommer arbetarna.

Arbetare, som önskar erhâlla tjänstledighet, bör ansöka härom snarast möjligt och normalt minst 14 dagar innan ledigheten ska börja. Ansökan, som avser tjänstledighet med anledning av studieledighetslagen ska lämnas senast 1 mânad innan ledigheten ska börja om ledigheten avses omfatta minst 1 âr. I övriga fall minst 14 dagar i förväg. I ansökan ska arbetaren ange önskad tidsperiod för tjänstledigheten.

Vid tjänstledighet görs löneavdrag enligt § 7 mom 5 respektive bilaga 5.

§ 11 Semester

Mom 1 Huvudregel

Semester utges enligt lag med nedan angivna tillägg och undantag. Med semesterâr avses tiden frân och med 1 april ett är till och med den 31 mars päföljande är. Motsvarande tid närmast före är intjänandeär.

Mom 2 Semesterdagar

Med semesterdagar avses bäde betalda och obetalda semesterdagar.

Mom 3 Anstallning för begransad tid

Anstâllning för viss tid, viss sâsong eller visst arbete, som inte avser eller varar lângre ân 3 manader berâttigar inte till semesterledighet utan enbart till semesterersâttning.

Anmärkning

Med semesterar avses tiden fran den 1 april angivet ar till och med den 31 mars aret därefter.

Mom 4:2 Semesterersättning (i samband med anställningens upphörande)

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte utbetalats i samband med semesterledighet beräknad som 4,6 % av den aktuella mánadslónen per semesterdag jamte semestertillagg beraknad enligt mom 4:1. Semesterersattning fór sparad semesterdag beraknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterár anstallningen upphórde.

Mom 4:3 Avdrag vid obetald semester

Fór varje semesterdag utan semesterlón górs avdrag frán arbetstagarens aktuella mánadslón med 4,6 % av mánadslónen.

Mom 4:4 Annan sysselsattningsgrad

Om arbetaren under intjanandeáret haft annan sysselsattningsgrad an vid semestertillfallet ska den vid semestertillfallet aktuella mánadslónen proportioneras i fórhállande till arbetarens andel av full ordinarie arbetstid under intjanandeáret.

Har sysselsattningsgraden andrats under lópande kalendermánad ska vid berakningen anvandas den sysselsattningsgrad som har gallt under det óvervagande antalet kalenderdagar av mánaden.

Mom 4:5 Utbetalning av semesterlon

Semestertillagget om 0,85 % samt den ”extra semesterutfyllnaden” utbetalas vid det ordinarie loneutbetalningstillfallet under eller narmast efter semestern.

Semestertillagget om 0,53 % utbetalas senast vid semesterarets slut.

Anmarkning

For betalda semesterdagar under huvudsemestern utbetalas semestertillagget om 0,85 % samt den ”extra semesterutfyllnaden” vid det ordinarie avloningstillfallet i juni manad.

For semesterdagar som sparats innan den 1 april 2025 utbetalas semestertillagget i samband med utbetalning av semesterlon.

Om arbetaren under semesterâret erhâllit större semesterlön an vad som motsvaras av intjanad semesterlön ager företaget göra avrakning mot ordinarie lön samt semestertillagget för rörlig lön/lönedel.

Mom 5 Sparande av semester

Foretaget och arbetaren ska komma overens om hur sparade semesterdagar ska laggas ut saval vad betraffar semesteraret som forlaggningen under detta.

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats.

Arbetstagare som under ett semesterar har ratt till mer an 20 semesterdagar med lon, far av overskjutande sadana dagar spara fem till ett senare semesterar. Antalet sparade semesterdagar far sammanlagt inte overstiga 25.

Mom 5:1 Semesterlon vid sparad semester

Semesterlon for sparad semesterdag beraknas enligt mom 4:1. Vid berakningen av tillagget om 0,53 % ska dock galla att all fránvaro under intjanandearet ska behandlas pá samma satt som semesterlonegrundande fránvaro. Semesterlonen for sparad semesterdag ska vidare anpassas till arbetarens andel av full ordinarie arbetstid under intjanandeár som foregick det semesterar dá dagen sparades.

Mom 6 Semester för nyanstallda

Om en nyanstâlld arbetares betalda semesterdagar inte tâcker tiden för företagets huvudsemester kan företaget och arbetaren komma överens om tjânstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.

Överenskommelse om tjânstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om anstâllningen upphör inom 5 âr frân den dag anstâllningen böıjade, avdrag frân innestâende lön och/eller semesterersâttning, enligt samma bestâmmelser som vid tjânstledighet men raknat pa den lon, som gallde under ledigheten. Avdrag ska inte goras om anstallningen upphort pa grund av

1.arbetarens sjukdom

2.forhallande som inte hanfor sig till arbetaren personligen

3.overgang till annan anstallning pa den reguljara arbetsmarknaden.

Anmarkning

Mom 7 Semester for intermittent arbete

Om arbetstidsschemat innebar att arbetaren inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent arbetande) galler foljande:

Antalet bruttosemesterdagar vilka ska utlaggas under semesteraret ska proportioneras i forhallande till arbetarens andel av den ordinarie arbetstid som galler for arbetare i motsvarande befattning med femdagarsvecka. Det antal semesterdagar som da erhalls (nettosemesterdagar) ska forlaggas pa de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar for arbetaren.

Om bade betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska laggas ut under semesteraret proportioneras de var for sig enligt foljande:

Antal arbetsdagar per vecka

______________________________x antal bruttosemesterdagar som ska laggas ut

*********5

= antal semesterdagar som ska forlaggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid berakningen uppstar brutet tal sker avrundning uppat till narmaste heltal. Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt for arbetaren gallande arbetstidsschema, ar arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel forlaggningscykel).

Om arbetaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta saval hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang raknas som hel dag. Nar semester laggs ut for sadan arbetare konsumeras en hel semesterdag aven for den dag arbetaren endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel

Om arbetarens arbetstidsschema ändras sä att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgängspunkt frän antalet bruttosemesterdagar.

§ 12 Ledighet och ersättning vid sjukdom, arbetsskada, läkar- och sjukvard m m

Mom 1 Ledighet utan löneavdrag

Läkar-, tandläkar- eller sjukhusbesök ska i första hand ske utanför arbetstid. Om detta inte är möjligt, fär arbetare vid akut sjukdom, olycksfall eller vid akuta tandbesvär besöka läkare, sjukhus eller tandläkare utan att löneavdrag görs.

Detsamma gäller vid efterbehandlingar, röntgen, skärmbildsundersökning, mammografi- eller cellprovsundersökning samt PSA-provtagning. Besöket ska kunna styrkas.

Vid sjukskrivning tillämpas i stället sjuklönereglerna.

Mom 2 Ledighet utan löneavdrag vid olycksfall eller arbetsskada m m

Löneavdrag görs inte vid lâkar-/tandlâkarbesök för arbetsskada eller befarad sâdan samt vid yrkesmedicinsk undersökning efter kallelse.

Detta gâller âven olycksfall som intrâffar under fârd till eller frân arbetsplatsen. Om lâkare föreskriver âterbesök görs heller inte avdrag för detta.

Vid sjukskrivning tillâmpas i stâllet sjuklönereglerna.

Mom 3 Ersättning för kostnader

Ersättning vid sjukdom, arbetsskada, läkar- eller sjukhusvârd m m utges enligt lag.

Vid olycksfall eller arbetsskada enligt mom 2 ovan, ersätter arbetsgivaren styrkta resekostnader som inte ersätts av Försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning och ersättning för styrkta kostnader för läkarvärd med belopp motsvarande av respektive landsting fastställd läkarvärdstaxa, dock högst upp till gällande högkostnadsskydd.

Ersättning utges av företaget endast i de fall ersättning för kostnaderna inte utges i TFA eller nâgon annan motsvarande försäkring. Företaget stâr inte för den mellanskillnad som kan uppstä vid arbetares färdolycksfall med icke trafikpliktigt fordon.

§ 13 Arbetsmiljö

Mom 1

A.Arbetsgivaren ansvarar enligt lag och detta avtal för en säker och tillfredsställande arbetsmiljö. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren ska organisera och planera arbetet sä att arbetstagaren inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning som kan medföra ohälsa eller olycksfall.

B.Anser en facklig förtroendevald eller lokal facklig organisation att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter enligt punkt A ska skriftlig anmälan omedelbart göras till arbetsgivaren.

C.Arbetsgivaren ska snarast möjligt överlägga med den fackliga organisationen om vilka ätgärder som ska vidtas. I normalfallet ska överläggningen päkallas snarast men senast inom fem och genomföras inom tio dagar. Kan enighet inte uppnäs vid denna överläggning kan skyddsombud vända sig till Arbetsmiljöverkets för slutligt avgörande av frägan.

D.Underlätenhet att fullgöra skyldigheterna enligt punkt C samt Arbetsmiljöverkets slutliga avgörande utgör kollektivavtalsbrott. Om en arbetsgivare har drabbats av straff eller annan päföljd enligt arbetsmiljölagen pä grund av sädan underlätenhet ska allmänt skadeständ dock inte utgä.

Mom 2 Skyddsutrustning och arbetsklader m m

Foretaget tillhandahaller den personliga skyddsutrustning som foreskrivs i aktuella arbetarskyddsbestammelser. Dessutom tillhandahalls erforderliga och lampliga arbetsklader, vilka ska utlamnas med nyttjanderatt under arbetstid.

Tvatt och erforderlig efterbehandling ombesorjs och bekostas av foretaget.

§ 14 Omflyttning och omplacering

Mom 1

Reglema i denna paragraf gäller om de lokala partema inte enas om annat.

Mom 2 Definitioner

Med omflyttning avses tillfâllig overgâng till annan arbetsuppgift Avsikten âr att arbetaren efter kortare tid ska âtergâ till sin tidigare arbetsuppgift.

Med omplacering avses varaktig overgâng till annan arbetsuppgift. Avsikten âr att arbetaren ska bibehâlla den nya arbetsuppgiften.

Mom 3 Betalningsregler vid omflyttning

Vid omflyttning till arbetsuppgift placerad i hogre loneniva betalas den for den ”nya” arbetsuppgiften gallande lonen fran och med narmast efterfoljande kalendermanad. Vid atergang till ordinarie arbetsuppgift betalas ordinarie lon fran nastkommande kalendermanad. Loneforandringar far inte goras for kortare tid an en manad.

Vid omflyttning till arbetsuppgift placerad i lagre loneniva betalas oforandrad lon under tva kalendermanader efter omflyttningen.

Da en omflyttning till arbetsuppgift placerad i lagre loneniva varat tva kalendermanader ska overlaggning upptas om eventuell omplacering (varaktig overgang enligt mom 4 nedan).

Mom 4 Betalningsregler vid omplacering

Vid omplacering till arbetsuppgift placerad i högre löneniva betalas den for den nya arbetsuppgiften gällande lönen fran och med närmast efterfoljande kalendermanad.

Vid omplacering till arbetsuppgift inplacerad i lägre löneniva bibehalls, om arbetaren varit anställd minst ett ar, den tidigare utbetalda lönen som personlig lön. Fram till dess lönen anpassats till den nya arbetsuppgiftens löneniva betalas endast överenskomna generella lönehöjningar, dock lägst 60 % av lönehöjningen i den nya lönenivan som arbetaren är inplacerad i efter omplaceringen.

Anmärkning

Reglerna i mom 4 gäller även för arbetare vilka omplaceras fran verksamhet, som omfattas av annat kollektivavtal inom Samhall AB.

Mom 5 Förändringar av organisation och Produktion

Vidtas förändringar beträffande organisation eller produktion som pâverkar inplacering i lönenivä, gäller reglerna i mom 4.

§ 15 Beredskapstjanst och beredskapsersattning

Mom 1 Begreppet beredskapstjanst

Med beredskapstjanst avses tid da arbetaren inte har arbetsskyldighet men alaggs att vara antraffbar for att inom foreskriven tid efter varsel infinna sig pa arbetsstallet.

Mom 2 Beredskapsersattning

Mom 3 Minsta tid för övertidsberäkning

Vid pâkallad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för den arbetade tiden dock minst 3 timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sâdan inställelse betalas ocksâ.

Mom 4 Ovriga bestammelser

Beredskapstjanst ska fordelas sa att den inte oskaligt belastar en enskild arbetare.

Schema for beredskapstjanst bor upprattas i god tid efter overenskommelse mellan de lokala parterna.

Anmärkning

Beredskapsarbete bör användas endast dâ sâ är absolut nödvändigt och endast beträffande arbetare för vilka det inte är olämpligt ur medicinsk synpunkt.

Mom 5 Veckovila efter fullgjord beredskapstjanst

Arbetstagare ska enligt § 4 mom 4:5 beredas minst 36 timmars sammanhângande ledighet (veckovila) under varje period om sju dagar. Följande avvikelser kan göras frân denna huvudregel.

Om arbetstagaren vid beredskapstjânstgöring inte erhâller erforderlig veckovila enligt § 4 mom 4:5 ska ledighet, utan löneavdrag, beredas pâ en ordinarie arbetsdag i anslutning till fullgjord beredskapstjânstgöring eller annars om möjligt i anslutning till nâstkommande veckoslut sâ att minst 72 timmars sammanhângande ledighet erhâlls.

§ 16 Övergäng till annan arbetsgivare

Mom 1 Övergäng

Anställning i Samhall AB är en utvecklingsinsats som syftar till övergäng till anställning hos annan arbetsgivare. Arbetare som erbjuds annat arbete förutsätts därför ta anställning hos annan arbetsgivare. Arbetsuppgifterna hos den andre arbetsgivaren ska vara anpassade till individens förutsättningar.

Om arbetaren inte redan utför arbete hos den andre arbetsgivaren har arbetaren rätt att under en mänad praktisera hos den andre arbetsgivaren innan beslut om övergäng fattas.

Anmärkning

Om Samhall AB avser att verkställa en övergäng mot arbetarens vilja ska beslutet föregäs av förhandling med den lokala arbetstagarparten.

Mom 2 Ateranstallning

Arbetare, som overgar till annan anstallning hos annan arbetsgivare pa den reguljara arbetsmarknaden, har ratt till ateranstallning inom 12 manader efter det overgang skett. Ateranstallning kan ske en manad efter det att arbetaren meddelat onskemal att aterga.

Om arbetaren pa grund av misskotsamhet har sagts upp eller avskedats av den andre arbetsgivaren i enlighet med LAS kan Samhall AB begara forhandling om ratten till ateranstallning.

Om arbetaren vid ateranstallning inplaceras i lagre loneniva an den som gallde vid tidpunkten for overgangen tillampas § 14 mom 4, Betalningsregler vid omplacering.

Anmärkning

Vid avknoppning av verksamhet frän Samhall AB kan frägan om äteranställning diskuteras i det enskilda fallet trots att mer än 12 mänader passerat frän övergängen.

§ 17 Anstallningens upphorande

Mom 1 Uppsagning och uppsagningstid

For arbetare, som inte omfattas av lagen om anstallningsskydd (LAS) galler foljande:

For anstallningen galler en omsesidig uppsagningstid av en manad.

Uppsagning ska ske skriftligt. Dag da uppsagningen delgivits inraknas inte i uppsagningstiden.

Uppsagningsbeskedet ska lamnas till arbetstagaren personligen. Ar det inte skaligt att krava detta, far beskedet i stallet sandas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kanda adress.

Uppsagning anses ske nar arbetstagaren far del av uppsagningen. Om arbetstagaren inte kan antraffas och ett uppsagningsbesked har sants i brev enligt foregaende stycke, anses uppsagningen ha skett tio dagar efter det att brevet lamnades till posten for befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsagningen ha skett tidigast dagen efter den da semestern upphorde.

Foretaget kan medge, att arbetare efter overenskommelse lamnar sin anstallning utan iakttagande av uppsagningstid.

Mom 2 Uppsagning p g a personliga forhallanden eller avsked

Vid uppsagning pa grund av arbetarens personliga forhallanden eller avskedande ska, oaktat vad som sags ovan, reglerna i LAS § 30 iakttas.

Mom 3 Avgâng med pension

Arbetare ar skyldig att avgâ frân och med sista dagen i den mânad som hen fyller 66 âr eller dessförinnan erhâller âlderspension enligt socialförsakringsbalken eller dâ arbetare erhâller hel sjukersattning och bedöms att inte kunna utföra nâgot arbete.

Mom 4

Arbetaren har möjlighet att ansöka om deltidspension i enlighet med bilaga 4.

Denna avgängsskyldighet innebär att den ömsesidiga uppsägningstiden, enligt mom 1 ovan, inte är tillämplig.

Mom 5 Preskriptionsregler

Preskriptionsbestämmelserna regleras i förhandlingsordningen i huvudavtalet mellan SAF och LO samt i LAS §§ 40-42. Preskriptionsreglerna i LAS gäller även för arbetare som enligt 1 § punkt 4 i LAS är undantagna frän lagen.

§ 18 Giltighetstid

Bilaga 1

Särskilda bestämmelser för direktanställda arbetare anställda inom Samhalls verksamhetsomräde

§ 1 TiMâmpningsomràde

Mom 1

Dessa särskilda bestämmelser äger tillämpning pä direktanställda arbetare inom berörda LO-förbunds organisationsomräde anställda vid företag anslutna till Fremia och anställda av Samhall AB.

§ 2 Bestämmelsernas omfattning

Mom 1

För direktanställda arbetare ska avtalsbestämmelserna i branschavtalet äga tillämpning med följande ändringar och tillägg.

§ 2 Anställning

Tillförs:

Mom 5 Anställning för begränsad tid

När särskilda omständigheter föreligger kan lokal överenskommelse träffas om anställning för viss tid. Sâdan anställning fär inte överstiga sex mânader eller den längre tid som de lokala parterna kommer överens om.

Avtal kan vidare träffas om anställning för viss tid vid

•vikariat

•tillfällig arbetsanhopning

Om företaget anställer för vikariat eller tillfällig arbetsanhopning bör underrättelse dessförinnan lämnas till berörd lokal arbetstagarorganisation vid företaget om detta är praktiskt möjligt. Underrättelse ska lämnas inom en vecka efter det att anställningsavtal har träffats.

Mom 6 Intyg om tjänstbarhet

Om foretaget sa begar ar arbetaren skyldig att lamna av lakare utfardat intyg om tjanstbarhet. Kostnaden for sadant intyg ersatts av foretaget.

§ 11 Semester

Mom 1 Ersatts med:

Semester utges enligt lag med nedan angivna tillagg och undantag.

For direktanstalld arbetare utgar semesterledighet under intjanandearet som sammanfaller med semesteraret, vilket ar lopande kalenderar.

Mom 4:4 Tillförs:

Nar semesterar och intjanandear sammanfaller ska denna bestammelse tillampas sa att det alltid ar den vid semestertillfallet aktuella manadslonen som avses i § 11 mom 4:1.

Mom 4:5 Tillfors:

Vid sammanfallande semester- och intjanandear kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlon avseende rorlig lon/lonedel vid forsta ordinarie loneutbetalningstillfalle dar ordinarie lonerutin kan tillampas omedelbart efter semesterarets utgang.

Mom 6 3:e stycket punkt 3

Galler inte.

§ 17 Anstallningens upphorande

For direktanstalld arbetare galler lagen om anstallningsskydd (LAS).

Bilaga 2

1.Omfattning

I princip ska möjligheten att tillämpa flexibel arbetstid kunna omfatta alla arbetare. Undantag frän och inskränkningar i möjligheten att utnyttja flexibel arbetstid kan, pä grund av arbetsuppgifternas art, göras för enskilda eller grupper av arbetstagare.

En förutsättning för tillämpning av detta avtal är att lokal överenskommelse träffas.

2.Syfte

Flexibel arbetstid innebär att den anställde, med hänsyn till arbetssituationen inom det egna ansvarsomrädet, chefer och arbetskamrater, kan förlägga sin arbetstid inom överenskomna ramar.

Överenskommelsen syftar till en ökad flexibilitet till nytta för säväl företaget som den anställde.

Arbetssituation och servicegrad fär inte försämras pä grund av den flexibla arbetstiden. Detta innebär att flextid utgör en möjlighet till individuell förläggning av arbetstiden inom ramarna, endast dä arbetsförhällandena medger.

3.Flextidsmodell - exempel

Ordinarie arbetstid

Lunch 30 minuter

+60 -60±30-60_ -60+60

*******(-60)

Ovanstäende exempel används som modell till den följande texten.

Utrymme finns för andra modeller än den här beskrivna sä länge de faller inom nedan beskrivna ramar för flextidens tillämpning.

4.Fast tid

Under den fasta tiden (skuggad i exempel under punkt 3) ska de anstâllda vara pâ sina arbetsplatser. Undantag utgör de som har tjânsteârende eller annat giltigt skâl för frânvaro.

5.Ordinarie arbetstid

För att kunna beräkna tid, t ex vid fränvaro fastställs före ärets slut ordinarie arbetstid och dess förläggning för kommande kalenderär.

Ordinarie arbetstid för deltidsanställningar mäste ocksä avtalas.

6.Flexibel arbetstid

Den tid som i ovanstäende exempel pä flextidsmodell betecknats med + eller - är flextid. Inom flextidsramen kan den anställde själv med hänsyn taget till arbetsuppgifter och arbetskamrater välja början och slut pä sin arbetstid respektive slut pä sitt lunchuppehäll.

Uttag av flextid inom fast tid kan endast ske för del av dag och efter överenskommelse med chef.

7.Flextidsbank

Den plus- eller minustid som uppkommer i förhâllande till ordinarie arbetstid registreras i en flextidsbank.

Flextidsbanken fâr inte överstiga 15 timmar plus- eller 10 timmar minustid.

Avstâmning görs mânadsvis. Reglering enligt följande stycke görs först om överskridandet kvarstâr vid nâstkommande mânadsavstâmning.

Överskjutande tid utöver 15 timmar plustid bortfaller. Tid som överstiger 10 timmar minustid dras som tjânstledighet.

Overenskommelse om att tillfalligt overskrida saldogranserna kan goras med ansvarig chef om sarskilda skal finns.

8.Overtid

Arbete pa annan tid an den for heltidsanstallda arbetare faststallda ordinarie arbetstidens forlaggning, och som ar beordrad, betraktas som overtidsarbete.

Som overtid betraktas inte tid som tas i ansprak genom andrad forlaggning eller forskjutning av den ordinarie arbetstiden.

Den deltidsanstallde har dock ratt att i stallet fora den del av merarbetstiden som ligger inom flextidsramarna till sin flextidsbank.

Anmarkning

Beordrar arbetsgivaren overtid raknas overtid fran och med tidpunkten for ordinarie arbetstidens slut. Motsvarande galler om overtiden forlaggs fore ordinarie arbetstidens borjan.

9.Franvaro och tjanstearende

Franvaro hel dag raknas med utgangspunkt fran den faststallda ordinarie arbetstiden och flextidsbanken paverkas ej.

Vid franvaro del av dag raknas tid som infaller inom den ordinarie arbetstiden som franvaro.

Beviljad tjanstledighet forlaggs i princip till overenskommen ordinarie arbetstid, men kan om den anstallde sa onskar, forlaggas enbart till den fasta tiden varvid aterstaende tid i forhallande till ordinarie arbetstid tas fran flextidsbanken.

10.Deltidsarbete

For den del av arbetstiden som faller inom flextidsramarna galler samma regler som for heltidsanstallda. Da arbetets borjan eller slut infaller under fast tid kan flextidsramarna for den deltidsanstallde vara plus minus 30 minuter. Andra overenskommelser kan goras i enskilda fall.

Flextidsbankens saldoramar kan för deltidsanstâlld justeras proportionellt i förhâllande till den totala arbetstidens lângd jâmfört med motsvarande heltid.

11.Delade tjanster

Om tvâ anstâllda delar pâ en heltidstjânst eller om tvâ anstâllda pâ annat sâtt arbetar sâ att byte sker vid visst klockslag under dagen kan flexibel arbetstid i denna delen av arbetspasset endast tillâmpas efter inbördes överenskommelse.

12.Inbyggd verksamhet

Den del av personalen som arbetar i s k inbyggd verksamhet placerade i andra företag ska följa det aktuella företagets arbetstidsregler.

13.Missbruk

Anstâlld som missbrukar systemet med flextid kan frântas râtten att tillâmpa flexibel arbetstid.

Bilaga 3

§ 1 Samverkan

De lokala parternas samverkan är förutsättningen för att arbetsmiljöarbetet ska bli bra och effektivt. Samverkan sker i skyddskommitte eller motsvarande.

Formerna för samverkan ska avtalas i respektive bolag.

Samverkan sker beträffande handlingsplaner om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljöutbildning, företagshälsovärd, rehabilitering, organisatoriska eller tekniska förändringar etc.

§ 3 Företagshälsovärd

Parterna är ense om att en kvalificerad företagshälsovârd är en betydelsefull resurs för företag och anställda.

Arbetsgivaren ska se till att det finns avtal om företagshälsovärd som omfattar alla anställda. Vid upphandling av företagshälsovârd ska frâgan diskuteras i den centrala arbetsmiljôkommittén.

De pâ Samhall AB fastställda minimikraven för företagshälsovärden följs upp ârligen och anpassas lokalt i skyddskommittén eller motsvarande.

§ 4 Förhandlingsordning

Se § 15 Förhandlingsordning i Utvecklingsavtal Samhall.

Bilaga 4

Ansökan om underrättelse

Arbetaren ska hos arbetsgivaren skriftligt ansöka om deltidspension sex kalendermânader före det att deltidspensioneringen ska börja gälla. Av ansökan ska tydligt framgâ vilken sysselsättningsgrad som avses.

Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren underrätta lokal facklig organisation (avdelning, klubb, region eller sektion). Senast tvâ mânader frân det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska arbetsgivaren skriftligen till arbetaren och lokal facklig organisation meddela svar om ansökan beviljats eller inte, för de fall inte uppskov överenskommits med arbetaren. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott moten ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad. För de fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekommande fall betala 2 000 kronor för âsidosättandet av ordningsföreskriften till den berörda arbetaren.

Arbetsgivaren kan avslâ ansökan om deltidspensionen om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verksamheten.

Forhandling och tvist

Om ansokan om deltidspension har avslagits och arbetaren vill fa ansokan provad i forhandlingsordningen ska arbetaren underratta lokal facklig organisation som har att begara lokal forhandling. Tvisten ska da anses galla deltidspension med sysselsattningsgraden 50 procent och ska behandlas enligt foljande.

Fragan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal forhandling och darefter, om fragan inte losts, slutligt i central forhandling.

Om parterna varken i lokal eller central forhandling kan komma overens i fragan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beaktansvard storning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om arbetaren vill driva saken vidare, begara lokal forhandling om skyldighet for arbetsgivaren att betala skadestand for felaktig avtalstillampning.

Bilaga 5

Samordningsbestämmelser

Mom 1

Frän utgäende avlöningsförmäner ska avdrag göras för

•älderspension, sjukersättning och aktivitetsersättning samt utgäende pensionstillägg till dessa förmäner, som arbetaren erhäller enligt Socialförsäkringsbalken, och

•sjukpension pä grund av allmän eller privat anställning.

Anmärkning

2003-01-01 ersattes begreppen förtidspension och sjukbidrag med sjukersättning och aktivitetsersättning. Pensionstillskott enligt lagen om pensionstillskott heter numera pensionstillägg.

Anmârkningar

1.Restarbetsförmâgan i % utgör skillnaden mellan 100 % och det procenttal som faststâllts för den samordningsbara förmânen.

2.Den samordningsfria arbetstiden utgör per kalendermânad 175 timmar multiplicerad med restarbetsförmâgan.

3.Den samordningsbara arbetstiden utgör per kalendermânad skillnaden mellan den för tjânstemannen gâllande arbetstiden per kalendermânad (Tabell 1) och den samordningsfria arbetstiden per kalendermânad.

Tabell 1

(Veckoarbetstid X 175)

____________________

********40

Mom 4 Berakning av samordnad mânadslön

Mânadslön till arbetare med förmân, som ska samordnas med lön, beraknas enligt nedan.

Den för arbetstidsmâttet aktuella mânadslönen bestams enligt § 6.

Frân mânadslönen görs avdrag för den resterande samordningsbara tiden, med ett belopp per timme, som erhâlls genom att de enligt mom 1 erhâllna förmânerna per mânad, divideras med den för heltidsanstalld samordningsbara arbetstiden enligt anmarkning 3 till mom 3. Avdragsbeloppet per timme fâr dock högst uppgâ till 70 % av mânadslönen dividerad med mânadsarbetstiden enligt Tabell 1.

Mom 5 Franvaroavdrag for arbetare med samordnad manadslon

Vid franvaro gors avdrag enligt § 7 mom 5. Den samordningsbara tiden reduceras med det ordinarie arbetstidsbortfallet under franvaron.