New

Avtal mellan Svensk Handel och Handelsanställdas

förbund Detaljhandel - 1 april 2017 – 31 mars 2020

1/4 2017 – 31/3 2020

KOLLEKTIVAVTAL

mellan å ena sidan

SVENSK HANDEL

och å andra sidan

HANDELSANSTÄLLDAS

FÖRBUND

avseende

butiks- och kontorspersonal

samt lagerpersonal och chaufförer inom detaljhandeln.

Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2016 års upplaga av avtalet.

§ 1 Inledande bestämmelser

Mom 1 Avtalets omfattning

Detta kollektivavtal omfattar de företag anslutna till Svensk Handel,

som anges i särskild förteckning. Avtalet ska börja gälla den första i

månaden efter det att avtalsframställan om inkoppling har gjorts

enligt nedanstående förhandlingsordning. Om framställan har gjorts

senare än 20 dagar före månadsskifte framflyttas dock

inkopplingsdatum till därpå nästkommande månadsskifte.

Lager- och distributionsarbete inom detaljhandeln omfattas av detta

kollektivavtal under förutsättning att lagerenheten är belägen inom

butiken eller betjänar endast en butik.

Mom 2 Förhandlingsordning

Uppstår vid förhandling oenighet om vilket avtal som ska anses

tillämpligt eller om speciella lönevillkor kan anses motiverade, ska

frågan behandlas under medverkan av en representant vardera för

Svensk Handel och förbundets ledningar. Skulle avtalsfrågan då inte

lösas, ska ärendet behandlas av en nämnd som består av en

representant för vardera parten samt en av parterna gemensamt

utsedd opartisk ordförande.

Mom 3 Lokal facklig organisation

Med lokal facklig organisation avses i första hand avdelning inom

Handelsanställdas förbund. I de fall förbundet bildat fackklubb vid

företaget är klubben att betrakta som lokal facklig organisation.

Fackombud med utbildning kan ha delegerats viss förhandlingsrätt

av förbundets lokalavdelning och är då i dessa delar att betrakta som

lokal facklig organisation.

§ 2 Arbetets ledning och fördelning samt föreningsrätt

Mom 1 Arbetets ledning och fördelning

Utifrån bestämmelser i lag och i detta kollektivavtal har

arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa, säga

upp eller avskeda arbetstagare, oavsett om dessa är organiserade

eller inte.

Mom 2 Föreningsrätt

Föreningsrätten får inte kränkas av någon part. Anser arbetstagare

att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas som

angrepp på föreningsrätten, har de rätt att genom sin organisation

begära undersökning för att få rättelse innan andra åtgärder vidtas.

§ 3 Tjänsteföreskrifter

A. Arbetstagare är skyldig att rätta sig efter utfärdade föreskrifter,

som inte strider mot detta avtal.

B. Arbetsgivaren tillhandahåller lämpliga skyddskläder när så behövs.

§ 4 Inhyrd arbetskraft

Parterna har en gemensam uppfattning att bemanningsföretag kan

vara ett komplement till ett företags ordinarie verksamhet.

Parterna anser att inhyrd personal ska omfattas av kollektivavtal och

rekommenderar att endast bemanningsföretag anlitas som är

auktoriserade via överenskommelse mellan Bemanningsföretagen och LO.

Anmärkning

Parterna vill särskilt påminna om att arbetsgivare inför beslut att

hyra in personal ska begära förhandling enligt 11 och 38 §§ lag

(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Om en tilltänkt inhyrning kan antas medföra att lag eller

kollektivavtal åsidosätts eller om åtgärden skulle strida mot vad som

är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, kan

Handelsanställdas förbund lägga tolkningsföreträde i syfte att

hindra inhyrningen i enlighet med 39 § medbestämmandelagen.

A. Inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning

Parterna har med beaktande av de förutsättningar som gäller i

handeln, träffat överenskommelse om regler vid anlitande av

bemanningsföretag när det finns personer som har företrädesrätt till

återanställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist.

Denna reglering avser inhyrning i samband med företrädesrätt till

återanställning beroende på tillsvidareanställdas uppsägning på

grund av arbetsbrist.

När det finns före detta anställda som är uppsagda på grund av

arbetsbrist och som har företrädesrätt till återanställning gäller

följande räknat från den dag då uppsägningstiden löper ut för de

arbetstagare som har längst uppsägningstid enligt 11 § första stycket

lagen om anställningsskydd.

Arbetsgivare som avser att anlita bemanningsföretag för tid

överstigande fem veckor härefter ska uppta förhandling med lokal

facklig organisation i syfte att uppnå enighet. I förhandlingen anges

skälen för att anlita bemanningsföretag. Förhandlingen ska även

klargöra i fall arbetsgivarens krav kan tillgodoses genom

återanställning av arbetstagare med återanställningsrätt under

förutsättning att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller

flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några

begränsningar mot inhyrning av arbetskraften från bemanningsföretag

under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.

Nedläggningsprocessen ska i normalfallet inte överskrida sex månader.

Kan de lokala parterna inte enas kan arbetsgivaren begära prövning

hos nämnden för inhyrning enligt nedan. Hela denna process kan

dock längst pågå i nio veckor totalt.

Påkallas prövning kan arbetsgivaren anlita bemanningsföretag i

avvaktan på nämndens prövning. Inhyrning kan pågå till dess en

vecka förflutit från beslut i nämnden.

Anmärkningar

1. Med bemanningsföretag avses bemanningsföretag enligt

lagen om uthyrning av arbetstagare (SFS 2012:854).

2. Varje driftsinskränkningsförfarande räknas för sig.

B. Nämnden för inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning

Parterna är ense om att inrätta en nämnd för inhyrning enligt nedan.

Förfarandet i nämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden ska bestå av tre ledamöter, en från Handelsanställdas

förbund, en från Svensk Handel och en opartisk ordförande som

parterna utser gemensamt. Den opartiska ordföranden arvoderas av

parterna med lika delar.

Nämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom

tre veckor från påkallandet. Ett beslut kan ske även om endera

parten inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt

svaromål. Nämnden får, men behöver inte, hålla muntlig

förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel

inte tas upp av nämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om

handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Nämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller

vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om

anställningsskydd. Beslutet ska protokollföras.

Nämnden ska som huvudregel redovisa skälen skriftligt, men får

också redovisa skälen muntligt till respektive part.

Om nämnden förklarat att arbetsgivarens åtgärd strider mot 25 §

lagen om anställningsskydd kan arbetsgivaren välja att:

1. Avbryta inhyrningen inom sju dagar från det att

arbetsgivaren fått del av nämndens beslut och vid fortsatt

arbetskraftsbehov återanställa enligt turordning, eller

2. Betala den ekonomiska kompensation som nämnden

beslutat om till dem vars företrädesrätt kränkts.

Kompensationen ersätter den ideella skada som

arbetstagaren lidit och utges med 1 ½ prisbasbelopp.

Arbetsgivare som följer nämndens utlåtande och förfarandet enligt

ovan kan inte bli föremål för annan rättslig prövning för brott mot

25 § lagen om anställningsskydd.

§ 5 Anställning, uppsägning m.m.

På avtalsområdet gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (SFS

1982:80) med följande tillägg enligt lagens 2 §.

Mom 1 Heltid och deltid

Handelns företag och medarbetare gynnas långsiktigt av att

anställningarna i branschen är trygga. Det är viktigt att handelns

företag kan öka sin konkurrenskraft samtidigt som andelen

tillsvidareanställningar på heltid eller deltid med hög

sysselsättningsgrad ökar. Parternas ambition är att normen för

tillsvidareanställda i handeln ska bli heltid eller deltid med högre

sysselsättningsgrad. Om det är möjligt ska arbetsgivarens

personalplanering ha inriktningen så att tillsvidareanställda erbjuds

arbete i minst 25 timmar per vecka.

Anmärkning

Reglerna om företrädesrätt för deltidsanställda och turordning

enligt 25 a och 26 §§ lagen om anställningsskydd är tillämpliga på

avtalsområdet.

Mom 2 Provanställning

Provanställning kan omfatta högst sex månader. Arbetsgivaren ska

underrätta den lokala fackliga organisationen att överenskommelse

om provanställning skett.

Vid sjukdomsfall och annan frånvaro under provanställning kan

arbetsgivaren förlänga provanställningen i motsvarande omfattning

som frånvaron. Arbetsgivare som önskar förlänga en provanställning

på grund av sjukdomsfall eller annan frånvaro ska meddela den

provanställde skriftligen senast 14 dagar innan den ursprungliga

provanställningen löper ut.

Provanställning upphör 14 dagar efter det att någondera parten

lämnat skriftlig underrättelse om det. Har sådan underrättelse inte

lämnats senast 14 dagar före provanställningstidens utgång gäller för

den fortsatta anställningen vad som följer av lagen om

anställningsskydd.

Om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning, ska

arbetsgivaren informera den lokala fackliga organisationen. I de fall

arbetstagaren begär, ska arbetsgivaren ange skälen till varför

provanställningen inte övergick i en tillsvidareanställning.

Mom 3 Tidsbegränsad anställning

Anställning för viss tid får ske bland annat vid behov av vikarie och

vid tillfällig ökning av arbetskraftsbehovet.

En allmän visstidsanställning ska omfatta en anställningstid om

minst 14 kalenderdagar.

Part som önskar avbryta en tidsbegränsad anställning före den tid

som bestämts vid anställningstillfället, ska lämna besked minst 14

dagar i förväg. Arbetsgivares rätt att avbryta en tidsbegränsad

anställning enbart genom att lämna besked 14 dagar i förväg gäller

inte efter att tre månader förflutit från det att den tidsbegränsade

anställningen påbörjades.

Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos

arbetsgivaren i tidsbegränsad anställning i sammanlagt mer än ett år

eller som vikarie i sammanlagt mer än tre år, övergår anställningen

till en tillsvidareanställning.

Mom 4 Anställningsbevis m.m.

Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren

anställningsbevis. Detta ska innehålla uppgift om anställningens

karaktär, arbetstidsmått samt arbetstagarens lön och eventuella

branschvana. Ändring i anställningsbeviset ska göras vid bestående

förändring av befattning eller arbetstidsmått.

Som anställningsbevis anses vid korta tillfälliga anställningar (högst

14 kalenderdagar) anställningsbevis där anställningstiden och

anställningsform vid varje enskilt tillfälle dokumenteras i bilaga.

Kopia av bilagan ska senast inom en månad överlämnas till

arbetstagaren. Om arbetstagaren begär det ska ett komplett

anställningsbevis utfärdas.

Om anställningen är tidsbegränsad ska, om det är möjligt, anges när

anställningen ska upphöra.

Arbetsgivaren överlämnar varje kalendermånad till den lokala

fackliga organisationen en förteckning över nyanställda arbetstagare

inom avtalsområdet. Förteckningen behöver inte innehålla uppgift

om arbetstagare som är tidsbegränsat anställd i samband med julhandeln.

Överenskommelse om annan rutin (exempelvis överlämnande av

kopia av rapport till försäkringskassan, kopia av anställningsbevis

eller liknande) kan träffas mellan arbetsgivaren och den lokala

fackliga organisationen. Arbetsgivaren bör informera den lokala

fackliga organisationen när arbetstagare har sagt upp sin anställning.

Anmärkning

Regler för intjänande och tillgodoräknande av branschvana

regleras i § 7 Mom 2 B.

Mom 5 Uppsägningstid

För tillsvidareanställd gäller, om inte längre uppsägningstid avtalats,

med nedan angivna undantag, en ömsesidig uppsägningstid om en månad.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har arbetstagare rätt till

uppsägningstid enligt nedan.

Anställningstid vid företaget Uppsägningstid
mindre än 2 år 1 månad
fr.o.m. 2 år till 4 år 2 månader
fr.o.m. 4 år till 6 år 3 månader
fr.o.m. 6 år till 8 år 4 månader
fr.o.m. 8 år till 10 år 5 månader
fr.o.m. 10 år 6 månader

Mom 6 Omställningstid vid sänkt sysselsättningsgrad

1. Denna bestämmelse reglerar omställningstid för en arbetstagare

om en arbetsgivare genomför en omorganisation som innebär att en

anställning ändras endast i förhållande till sysselsättningsgraden. En

förutsättning är att arbetsgivaren i en sådan arbetsbristsituation

enligt 7 § anställningsskyddslagen erbjudit arbetstagaren fortsatt

anställning med lägre sysselsättningsgrad och att

sysselsättningsgraden som en konsekvens av detta minskas.

2. En arbetstagare som får minskad sysselsättningsgrad enligt ovan

har rätt till en omställningstid.

3. Omställningstiden är lika lång som den uppsägningstid som skulle

ha tillämpats om arbetstagaren i stället skulle ha sagts upp när

omställningstiden inleddes.

4. Omställningstiden innebär oförändrad lön och andra

anställningsförmåner och inleds när arbetstagaren accepterat

erbjudandet om anställning med lägre sysselsättningsgrad.

5. Den nya lägre sysselsättningsgraden ska börja tillämpas när

omställningstiden löpt ut, om inte överenskommelse om annat

träffats lokalt eller individuellt.

Anmärkning

Enligt medbestämmandelagen har arbetsgivaren en skyldighet att

genomföra förhandlingar med lokal facklig organisation innan

beslut fattas om viktigare förändringar av organisationen.

Mom 7 Företrädesrätt till återanställning

Företrädesrätt till återanställning gäller inte till tidsbegränsad

anställning som har en varaktighet av högst 14 kalenderdagar.

Företrädesrätt gäller dock om det i direkt anslutning till varandra

ingås flera anställningar som sammantaget är längre än 14 kalenderdagar.

Mom 8 Inte iakttagen uppsägningstid från arbetstagare

Arbetstagare som lämnar sin anställning utan att iaktta avtalsenlig

eller överenskommen uppsägningstid har enligt vad som sägs nedan

förlorat rätten till innestående lön och semesterersättning.

Arbetsgivaren har rätt att innehålla ett belopp motsvarande lönen för

det antal dagar av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har

infunnit sig till arbete. Det innehållna beloppet får totalt högst

motsvara lönen för en avlöningsperiod.

Mom 9 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning skett från arbetstagarens eller från arbetsgivarens

sida har arbetstagaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg.

Betyget ska innehålla uppgifter om anställningstidens längd,

arbetsuppgifter samt på begäran vitsord om anställningen varat mer

än sex månader i följd.

Arbetsgivaren ska utfärda betyget senast i samband med utbetalning av slutlön.

Mom 10 Arbetsgivarintyg

Arbetsgivaren ska utfärda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter

arbetstagarens begäran.

Mom 11 Turordning

Enligt lagen om anställningsskydd bestäms vid arbetsbrist

turordning vid uppsägning med utgångspunkt från arbetstagarens

anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren och den lokala

fackliga organisationen kan komma överens om att även ta hänsyn

till andra faktorer när man fastställer turordning vid uppsägning på

grund av arbetsbrist eller vid företrädesrätt till återanställning.

§ 6 Arbetstid

På avtalsområdet gäller arbetstidslagen (SFS 1982:673) med

nedanstående ändringar och tillägg.

Anmärkning

Från och med den 1 januari 2014 gäller samma arbetstidsregler för

butiker som har öppet alla dagar i veckan som för butiker som har

stängt minst en dag i veckan.

Mom 1 Ordinarie arbetstid

A. Ordinarie arbetstid för heltidsanställd är i genomsnitt 38 timmar

och 15 minuter per vecka. Rast räknas inte som arbetstid.

B. Ordinarie arbetstid för deltidsanställd är i genomsnitt det antal

timmar per vecka som finns angivet i anställningsbeviset. Rast

räknas inte som arbetstid.

C. Arbetstiden genomsnittsberäknas på en period om maximalt 52 veckor.

Mom 2 Arbetstidens utläggning

A. En arbetsvecka får omfatta högst fem arbetsdagar.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt eller individuellt.

B. Arbetstagare ska vara ledig 16 sammanhängande lördagar och

söndagar per kalenderår. Ledigheten ska vara jämnt fördelad över

kalenderåret. Överenskommelse om annat kan träffas lokalt eller individuellt.

C. Om det är möjligt ska schemaläggningen ha inriktningen att

arbetspass för arbetstagare med högre sysselsättningsgrad minst ska

omfatta fem timmar. Arbetstiden per arbetspass får inte understiga

tre timmar. Detta gäller inte under pågående rehabilitering, eller för

minderårig skolelev vid arbete under skoltermin.

D. Schemalagd arbetstid får inte över- eller underskrida

genomsnittsarbetstiden med mer än nio timmar per vecka för

heltidsanställd respektive fem timmar för deltidsanställd.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt eller individuellt.

E. Tillsvidareanställd arbetstagare kan årligen, senast den 30

september, inkomma med skriftligt önskemål om fem kalenderdagar

nästkommande kalenderår då arbetstagaren inte önskar vara schemalagd.

I den mån som arbetsgivaren inte har kunnat tillmötesgå

arbetstagarens önskemål ska arbetsgivaren förklara skälet till detta.

Tillsvidareanställd arbetstagare som framställt önskemål om att vara

arbetsfri på julafton ska få sitt önskemål tillgodosett minst vartannat år.

F. Tillsvidareanställd arbetstagare kan årligen, senast den 30

september, inkomma med skriftligt önskemål angående

förläggningen av arbetstid på sen kvällstid, lördag, söndag, och helgdag.

G. Överenskommelse om annan tidpunkt för inlämnande av

önskemål gällande mom 2 E-F kan träffas med de anställdas

representanter (fackklubb, fackombud där sådana är utsedda).

H. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma

om avsteg från arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila.

Överenskommelsen ska ange när ledighet som kompensation för

utebliven dygnsvila ska förläggas.

Mom 3 Särskilda regler för butiker som har stängt minst en dag

i veckan (sexdagarsbutiker)

A. Butik som tillämpar en systematisk utläggning av fridagarna i

form av ”rullande” femdagarsvecka omfattas inte av regeln om rätt

till ledigt 16 sammanhängande lördagar och söndagar per

kalenderår.

B. Schemalagd arbetstid får underskrida den genomsnittliga

arbetstiden med mer än nio timmar för heltidsanställd respektive

fem timmar för deltidsanställd.

Mom 4 Arbetstidsschema

A. En gång per kalenderår ska samråd med arbetstagarnas

representanter (fackklubb, fackombud där sådana är utsedda) ske

avseende den övergripande bemanningsplaneringen för den

kommande 12-månadersperioden.

I den övergripande planeringen ingår följande;

• Butikens planerade öppettider och hur bemanning ska ske

• Förläggningen av 16 sammanhängande lördagar och söndagar

• Frekvensen av arbete på kvällar och helger för olika personalkategorier

• Eventuellt inkomna önskemål enligt mom 2 E- F

• Arbetsmiljöaspekter kring arbetstidens förläggning – som

exempelvis förekomsten av ensamarbete och antalet

arbetsdagar i följd utan fridag

• Familjeskäl

B. Arbetsgivaren ska utifrån den övergripande

bemanningsplaneringen fastställa arbetstidsschemat så tidigt som

möjligt, dock senast en månad i förväg. Schemat ska omfatta hela

beräkningsperioden, dock minst sex månader. Arbetsgivare som

tillämpar ett rullande schema uppfyller detta krav genom att lägga ut

detta rullande i sex månader.

C. Arbetstidsschema med den ordinarie arbetstiden ska överlämnas

skriftligen eller elektroniskt till de anställda samt anslås på

arbetsplatsen.

D. Ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens förläggning ska –

där så kan ske – skriftligen meddelas minst en månad i förväg.

Snarast men senast inom tre dagar efter meddelande om ändrat

schema har arbetstagaren möjlighet att motsätta sig ändringen och

ska då ange skälen för att ändringen inte kan accepteras. Om

arbetsgivaren ändå står fast vid meddelad ändring ska denne snarast,

dock senast inom tre dagar, påkalla lokal förhandling.

Såvida det inte vid den lokala förhandlingen kan konstateras att det

föreligger betydande skäl mot ändringen gäller meddelad

schemaändring. Lokal förhandling ska ske skyndsamt.

De centrala parterna kan i sällsynta undantagsfall pröva frågan om

betydande skäl föreligger. Schemaändringen kan inte genomföras i

avvaktan på central förhandling.

Anmärkning

Med betydande skäl avses exempelvis:

- Vård och omsorg av barn som inte kan lösas

- Dokumenterade hälsoskäl

- Vård och omsorg av närstående som inte kan lösas

- Förtroendeuppdrag

E. De lokala parterna kan komma överens om andra

samverkansformer än de i punkt A-D inför arbetsgivarens

fastställande av arbetstidsschema.

F. Arbetstidsschemat gäller även vid semester, sjukdom och

tjänstledighet och då arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under året.

Mom 5 Måltidsuppehåll

Arbetsgivarens rätt enligt 16 § arbetstidslagen att byta ut rast mot

måltidsuppehåll vid arbetsplatsen får endast tillämpas i

undantagssituationer. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

§ 7 Lön

Mom 1 Grundläggande principer

Handeln har en central betydelse för svensk samhällsekonomi och

sysselsätter ett stort antal människor i många olika företag. I handeln

finns ett stort antal olika yrkesroller med starkt skiftande

kompetenskrav. En konkurrenskraftig handel förutsätter bland annat

yrkeskompetenta arbetstagare. Såväl arbetstagare som företag tjänar

på att det bedrivs ett systematiskt och lokalt arbete med

kompetensutveckling. Lönebildningen inom handeln bör syfta till att

stötta och underlätta att företagen stärker sin konkurrenskraft samt

att arbetstagare får god löneutveckling.

Utgångspunkten för lönesättning och lokala löneförhandlingar ska

vara en lönepolitik och ett lönesystem som stödjer möjligheterna att

ta tillvara och utveckla arbetsorganisation, teknik och arbetstagarnas

och företagets totala kompetens. Det är ett hjälpmedel för att

förbättra och stimulera de anställdas utveckling i arbetet.

Lönepolitik och lönesystem ska också stimulera till ökad

produktivitet och lönsamhet vilket bidrar till stärkt konkurrenskraft.

Arbetsgivaren och arbetstagarna har ett gemensamt ansvar för att

alla arbetstagare ges möjlighet till ökad kompetens och utveckling i arbetet.

Löneutveckling sker bland annat till följd av ökad erfarenhet, ökade

krav i befattningen, ökat ansvar, förbättrade yrkeskunskaper och

övriga kvalifikationer samt lång anställning i företaget.

De lokala parterna ska kartlägga och analysera lönesituationen på

arbetsplatsen utifrån diskrimineringslagens krav. Särskilt ska

osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män beaktas.

Kartläggningen och analysen ska genomföras så att kravet på den

enskildes integritet tillgodoses. Kartläggningen och analysen ska

också omfatta frågan om omotiverade skillnader i fråga om löneläge

och löneutveckling finns.

Mom 2 Lönedelar

A. Minimilön

Vid anställning fastställs en lön. Den fastställda lönen får aldrig vara

lägre än tillämplig minimilönenivå.

Anställningstidstillägg utges alltid utöver tillämplig minimilönenivå.

Vid tidpunkten då ett lönetillägg fastställs ska tillägget utges utöver

tillämplig minimilönenivå.

B. Branschvana

1. Branschvana beräknas från fyllda 18 år. Branschvana tjänas in i

block om kalendermånader. En branschvanemånad som en gång

tjänats in kan inte förloras. För att tjäna in en branschvanemånad

krävs att arbetstagaren arbetat minst 44 timmar under månaden.

Månadsarbetstiden beräknas genom att arbetstagarens ordinarie

arbetstid/vecka multipliceras med 4,34. Till det värde som fås fram

läggs sedan eventuell mertid under månaden. Om summan uppgår

till minst 44 timmar får arbetstagaren tillgodoräkna sig en branschvanemånad.

Arbetstagare som inte varit anställd under hela månaden, men haft

flera korta anställningar under månaden får räkna samman alla timmarna.

Arbetstagare med en ordinarie arbetstid om minst 10 timmar per

vecka – som är anställd under hela månaden – tjänar in en

branschvanemånad även om arbetstagaren p.g.a. schemaläggningen

inte kommit att arbeta minst 44 timmar under månaden.

Uppflyttning till ny branschvana sker när arbetstagaren uppnått

sammanlagt 1, 2 eller 3 års branschvana (12, 24 eller 36 branschvanemånader).

2. Vid beräkning av branschvana medräknas, oavsett ålder, fullgjord

utbildning inom branschen, ersättning utgår dock först vid fyllda 18

år. Med fullgjord utbildning menas avklarad utbildning med godkänt

resultat i enlighet med gällande regler. Gymnasieprogram med

inriktning mot branschen ska medräknas med ett år (till exempel

Handel- och administrationsprogrammet) och Hantverksprogram

(till exempel florist, dekoratör) två år. KY-utbildning riktad mot

handeln medräknas med den faktiska utbildningstiden.

3. Vana från samma detaljhandelsbransch som den arbetstagaren

anställs inom tillgodoräknas helt. Vana från annan

detaljhandelsbransch tillgodoräknas till hälften. Vana från annan

bransch än detaljhandeln tillgodoräknas i den utsträckning som

fastställs vid anställningen.

4. Arbetstagare som anställs för kontorsarbete har rätt att

tillgodoräkna sig branschvana för tidigare kontorsarbete oavsett bransch.

5. En anställd som har varit frånvarande på grund av

totalförsvarsplikt, föräldraledighet eller sjukdom, samt varit anställd

minst sex månader innan, kan tillgodoräkna sig upp till 12 månaders

anställning, för frånvaroperioden för tiden innan 18 års ålder, som branschvana.

6. Arbetstagare som anser sig ha fått felaktig branschvana vid

anställningstillfället kan anmäla detta till arbetsgivaren. Anmälan

ska vara skriftlig och innehålla underlag för arbetstagarens begäran.

I det fall arbetsgivaren vid anställningstillfället redogjort för

arbetstagaren om förutsättningarna för intjänande av branschvana

enligt pkt 1-5 ovan gäller följande.

1. Om anmälan inkommer senast 7 månader från

anställningens tillträdesdag och det kan konstateras att en

felaktig bedömning av branschvana gjorts ska lönen höjas

till korrekt minimilönenivå. För perioden med felaktig

branschvana betalas mellanskillnaden retroaktivt.

2. Om anmälan inkommer efter 7 månader från anställningens

tillträdesdag korrigeras lönen från den första i månaden då

anmälan inkom. Retroaktiv rättelse görs inte.

C. Minimilönenivåer

I. 1 april 2017 - 31 mars 2018

Ålder Månadslön Timlön
16 år 13 523 81,46
17 år 13 933 83,93
18 år 20 434 123,10
19 år 20 754 125,02

Efter fyllda 18 års ålder förvärvad branschvana om

1 år 21 338 128,54
2 år 21 674 130,57
3 år 22 964 138,34

II. 1 april 2018 - 31 mars 2019

Ålder Månadslön Timlön
16 år 13 786 83,05
17 år 14 196 85,52
18 år 20 959 126,26
19 år 21 279 128,19

Efter fyllda 18 års ålder förvärvad branschvana om

1 år 21 863 131,70
2 år 22 199 133,73
3 år 23 489 141,50

III. 1 april 2019 - 31 mars 2020

Ålder Månadslön Timlön
16 år 14 054 84,66
17 år 14 464 87,13
18 år 21 494 129,48
19 år 21 814 131,41

Efter fyllda 18 års ålder förvärvad branschvana om

1 år 22 398 134,93
2 år 22 734 136,95
3 år 24 024 144,72

Anmärkning

1. Med 1,2 respektive 3 års förvärvad branschvana menas 12, 24

respektive 36 branschvanemånader.

2. Uppflyttning i lönenivå sker från den första i månaden då förändring sker.

3. Om en anställd som inte uppnått tre års branschvana får del av

lokala löneutrymmet ska det inte avräknas från kommande

uppflyttningar på grund av branschvana.

4. För anställda under 16 års ålder gäller följande:

Vid 15 års ålder är minimilönenivån minst 80 procent av

minimilönenivån vid 16 års ålder.

Vid 14 års ålder är minimilönenivån minst 70 procent av

minimilönenivån vid 16 års ålder.

D. Regler om rörlig lön

Utöver avtalets löneregler kan prestations- eller

provisionslönesystem tillämpas inom avtalsområdet.

Därutöver kan de lokala parterna komma överens om

prestationslönesystem som helt eller delvis avviker från avtalets

lönekonstruktion avseende minimilönenivåer och branschvana, vilka

framgår i § 7 mom 2 A,B,C. Sådan överenskommelse ska

godkännas av de centrala parterna för att äga giltighet.

Anmärkning

1. Vid överenskommelse om prestationslönesystem som innebär

avsteg från avtalets lönekonstruktion ska det av överenskommelsen

framgå hur lönerevision ska hanteras. De lokala parterna bör även

beakta hur prestationslönesystemet påverkar avtalets ersättningsoch

avdragsregler.

2. Ett prestations- eller provisionslönesystem från tiden före den 1

april 2016, med avtalsenlig reduktion av minimilönenivåerna, kan

fortsätta gälla till dess uppsägning sker.

E. Anställningstidstillägg

Till arbetstagare som efter fyllda 18 år har varit anställd i fem år

inom samma företag utges ett anställningstidstillägg om

Månadslön timlön
1 april 2017 128 kr 77 öre
1 april 2018 130 kr 78 öre
1 april 2019 133 kr 80 öre

Tillägget utges från och med den första i den månad då femårsgränsen uppnåtts.

F. Lönetillägg

Lönetillägg ska fastställas för arbetstagare med mer kvalificerade

arbetsuppgifter, vid utökat ansvar och/eller relevant yrkesbevis/gesäll.

Tillägget utges som ett fast belopp och garanteras en lägsta höjning enligt följande;

1 april 2017 2,0 %
1 april 2018 2,0 %
1 april 2019 2,0 %

G. Vikariatstillägg

Arbetstagare, som utsetts att under längre tid (minst två veckor)

vikariera i högre befattning, får särskilt tillägg för detta.

Överenskommelse om vikariatstillägg träffas individuellt och

normalt före vikariatets början.

H. Särskild överenskommelse för butikschefer

1. Arbetsgivare och butikschef kan komma överens om att

övertidsarbete och/eller arbete på ob-tid ska kompenseras genom att

chefen får en högre lön och/eller fem semesterdagar utöver

lagstadgad semester. För sådana semesterdagar utges samma belopp

per dag som för ordinarie semesterdagar. Överenskommelsen ska

vara skriftlig och gäller tillsvidare.

2. Den förväntade omfattningen av arbete på ob-tid ska framgå av överenskommelsen.

3. Om förläggningen av arbete på ob-tid väsentligt förändras bör

parterna träffa en ny överenskommelse baserad på de nya

förutsättningarna. Om en ny överenskommelse inte träffas har

butikschefen rätt till ob-ersättning för arbetstid på ob-tid som inte

kan anses ha ingått i den ursprungliga överenskommelsen.

4. Överenskommelsen kan sägas upp till varje semesterårs utgång

med två månaders varsel.

5. Lokal överenskommelse kan träffas om att även andra högre

chefer vars totala månadslön uppgår till minst 75 procent av aktuellt

prisbasbelopp kan omfattas av överenskommelse enligt ovan.

Mom 3 Utbetalning av lön

A. Heltidsanställd

Heltidsanställd avlönas med månadslön.

B. Deltidsanställd

1. Deltidsanställd avlönas med timlön. Timlönen utgörs av 1/166 av

tillämplig månadslön varvid i timlönen inräknats ersättning för helgdagar.

2. Deltidsanställd har rätt till månadslön om arbetstiden

genomsnittsberäknas på en period om minst 11 veckor. Lokal eller

central överenskommelse kan träffas om annan period. För

kedjeföretag eller företag med flera arbetsplatser kan central

överenskommelse träffas direkt med av Handelsanställdas förbund

utsedd central kontaktperson.

3. Deltidsanställd kan efter individuell överenskommelse avlönas med månadslön.

4. Månadslön för deltidsanställd beräknas enligt formeln:

antalet timmar per vecka x arbetstagarens timlön x 166/38,25

5. Timberäkning för deltidsanställda med månadslön

Timlön = 38,25 x månadslön/166 x antalet timmar per vecka

C. Löneutbetalning

1. Lön utbetalas månadsvis i efterskott.

2. I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren få en skriftlig

lönespecifikation. Av denna bör framgå storleken på de olika

lönedelar som utgör den totala lönen för månaden. Det bör också

framgå vilket skatteavdrag som har redovisats.

D. Beräkning av lön i vissa fall

Lön enligt 12 § lagen om anställningsskydd i de fall arbete inte

erbjuds under uppsägningstiden samt vid permittering enligt 21 §

samma lag utges med den anställdes genomsnittsförtjänst under de

tre kalendermånader eller motsvarande period för

avlöningsberäkning som närmast föregått uppsägningen respektive permitteringen.

I genomsnittsförtjänsten inräknas timlön, rörlig lön samt obersättning.

Om beräknad genomsnittsförtjänst på grund av tillfällig

ändring i tjänstgöringsförhållandena avviker väsentligt från den

normala, ska jämkning av beloppet ske.

Mom 4 Lönerevision

A. Lönerevisionens omfattning

Arbetstagare som anställts senast den 31 mars aktuellt år omfattas av

den avtalsenliga lönerevisionen och är varje år garanterad en

generell löneökning samt eventuell del av arbetsplatsens lokala

löneutrymme. Löneökningen gäller från och med den 1 april respektive år.

Lönerevisionen sker stegvis.

1. Lönen för samtliga arbetstagare som omfattas av revisionen höjs

med den generella löneökningen enligt punkt B nedan.

2. Varje arbetstagares nya högre lön ska därefter minst uppgå till ny

tillämplig minimilönenivå.

3. Arbetsplatsens lokala löneutrymme hanteras i enlighet med punkt C.

B. Generell löneökning

1/4 2017 1/4 2018 1/4 2019

Kronor per månad för heltidsanställd

412 kr 420 kr 428 kr
Kronor per timme 2,48 kr 2,53 kr 2,58 kr

Efter generell löneökning får den nya lönen inklusive eventuella

fasta lönetillägg inte underskrida tillämplig ny minimilönenivå.

Anställningstidstillägget räknas inte med vid jämförelsen.

C. Arbetsplatsens lokala löneutrymme

1. Efter överenskommelse mellan de lokala parterna enligt Mom 4

D-E kan arbetsplatsens lokala löneutrymme utges individuellt. Om

ingen av de lokala parterna begär förhandling enligt punkt G utges

arbetsplatsens lokala löneutrymme generellt till varje arbetstagare

enligt punkt C 3 nedan.

2. Arbetstagare som den 31 mars är under 18 år får inte del av

arbetsplatsens lokala löneutrymme.

3. Arbetsplatsens lokala löneutrymme är i genomsnitt:

1/4 2017 1/4 2018 1/4 2019

Kronor per månad för heltidsanställd

103 kr 105 kr 107 kr
Kronor per timme 0,62 kr 0,63 kr 0,64 kr

D. Beräkning av arbetsplatsens lokala löneutrymme (pott)

Arbetsplatsens lokala löneutrymme beräknas enligt följande.

I steg ett beräknas arbetsplatsens genomsnittliga antal förbrukade

timmar per månad för all personal under september till och med november föregående år.

För heltidsanställd räknas förbrukade timmar alltid som 166 timmar

per månad, och för deltidsanställd verkligt förbrukade timmar. Om

förbrukade timmar vid en arbetsplats under denna beräkningsperiod

väsentligt avviker från normala förhållanden eller väsentligt avviker

från de förhållanden som råder på arbetsplatsen vid

lönerevisionstillfället bör parterna överenskomma om att välja en

annan beräkningsperiod eller metod. De lokala parterna kan även av

annan anledning överenskomma om annan beräkningsperiod eller metod.

I steg två multipliceras arbetsplatsens genomsnittliga antal

förbrukade timmar per månad med tillämpligt belopp i punkt C 3.

E. Hantering av arbetsplatsens lokala löneutrymme

Utläggning av arbetsplatsens lokala löneutrymme sker genom lokal

överenskommelse. En förutsättning för detta är ett målmedvetet

arbete på företaget för att skapa för alla anställda gemensamma och

av alla anställda kända utgångspunkter för såväl

arbetsorganisationen som för lönesystemet. Sådant arbete sker i

samverkan mellan de lokala parterna.

Arbetsplatsens framräknade lokala löneutrymme fördelas enligt de

principer de lokala parterna är överens om.

För små arbetsplatser, där alla anställda utför likvärdiga

arbetsuppgifter kan det lokala löneutrymmet fördelas generellt.

För kedjeföretag eller företag med flera arbetsplatser är det önskvärt

att man träffar överenskommelse med Handels centralt om ett

gemensamt lönesystem för samtliga enheter.

Vid utläggning av arbetsplatsens lokala löneutrymme kan till

exempel följande kriterier beaktas:

− ansvar i arbetet

− erfarenhet

− mångkunnighet

− servicekänsla

− kompetens

− arbetsresultat

Beloppet fördelas per faktiskt arbetad timme.

Vid fördelningen av arbetsplatsens lokala löneutrymme uppskattas

en heltidsanställds månadsarbetstid till 166 timmar och en

deltidsanställds månadsarbetstid till den deltidsanställdes

kontrakterade arbetstid per vecka den 1 april aktuellt år multiplicerat med 4,34.

Anmärkning

Lönejusteringar enligt § 7 mom 2 F ska inte belasta det lokala löneutrymmet.

F. Hantering vid oenighet om arbetsplatsens lokala löneutrymme

1. I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa

överenskommelse om beräkning respektive fördelning har lokal part

rätt att föra frågan till central förhandling.

2. I de fall de centrala parterna inte kan enas ska det lokala

utrymmet läggas ut generellt.

G. Datum för förhandling om arbetsplatsens lokala löneutrymme

2017 2018 2019

Lokal förhandling begärs senast

19 maj 9 februari 8 februari

Central förhandling begärs senast

11 augusti 13 augusti 12 augusti

§ 8 Arbete på ob-tid

Mom 1 Kontant ob-ersättning

För ordinarie arbetstid förlagd på följande tider betalas ob-ersättning med:

måndag-fredag kl. 18.15 – 20.00 50 %
måndag-fredag efter kl. 20.00 70 %
lördagar efter kl. 12.00 100 %
söndagar och helgdagar 100 %

Med lördagar jämställs jul-, nyårs- och midsommarafton.

De procentuella tilläggen utges på timlönen beräknad som 1/166 av

arbetstagarens utgående fasta kontanta månadslön och fasta tillägg.

För deltidsanställd med månadslön används formeln i § 13 mom 2 A

punkt 2 för att beräkna timlönen.

Anmärkning

Om arbetstagare har rätt till övertidsersättning på tid då obersättning

ska betalas har arbetstagaren endast rätt till den

procentuellt sett högsta ersättningen.

Mom 2 Kompensationsledighet

I stället för kontant ob-ersättning kan heltidsanställd kompenseras

med ledighet på annan ordinarie arbetstid (kompensationsledighet).

För utbyte av kontant tillägg mot kompensationsledighet efter

klockan 14.00 på lördagar samt för ordinarie arbetstid på söndagar

och helgdagar krävs lokal överenskommelse.

Arbetsgivarens utbytesrätt av kontant ob-ersättning mot

kompensationsledighet får endast användas för utläggning av

hellediga dagar. Överenskommelse om annat kan träffas kollektivt eller individuellt.

Kompensationsledighet ska utges med:

• 30 minuter för varje arbetad timme berättigande till 50 procent ob-ersättning

• 45 minuter för varje arbetad timme berättigande till 70 procent ob-ersättning

• 1 timme för varje arbetad timme berättigande till 100 procent ob-ersättning

§ 9 Övertidsarbete

Mom 1 Övertidsarbete

När arbetsgivaren anser att det krävs att arbete utförs på annan tid än

ordinarie arbetstid ska arbetstagare, i den utsträckning gällande lag

tillåter det, utföra sådant arbete mot fastställd betalning.

Besked om övertidsarbete ska om möjligt lämnas till arbetstagaren före klockan 12.00.

Arbetstagare som har godtagbara skäl ska befrias från övertidsarbete.

Vid övertidsarbete på söndag, helgdag och på dag som på grund av

arbetstidens förläggning är fridag utges ersättning för minst tre timmar.

Anmärkning

Om arbetstagare har rätt till övertidsersättning på tid då obersättning

ska betalas har arbetstagaren endast rätt till den

procentuellt sett högsta ersättningen.

Mom 2 Kontant övertidsersättning

För övertidsarbete, som utförs på begäran av arbetsgivaren, betalas

arbetstagarens personliga timlön samt kontant övertidsersättning enligt nedan:

• 50 procent de första två timmarna per dag före och efter

ordinarie arbetstid (övertidsarbete före ordinarie arbetstids

början och efter ordinarie arbetstids slut sammanräknas)

• 70 procent för övrig övertid på vardagar samt efter klockan 20.00 måndag - fredag

• 70 procent för övertid på dag som annars skulle varit fridag måndag - fredag

• 100 procent för övertid efter klockan 12.00 på lördag samt jul-, nyårs- och midsommarafton

• 100 procent för all övertid som utförs på söndag, helgdag

och på fridag som infaller på lördag, jul-, nyårs- och midsommarafton

De procentuella tilläggen utges på timlönen beräknad som 1/166 av

arbetstagarens utgående fasta kontanta månadslön och fasta lönetillägg.

För deltidsanställd med månadslön används formeln i § 13 mom 2 A

punkt 2 för att beräkna timlönen.

Mom 3 Kompensationsledighet

Övertidsarbete kan efter överenskommelse i varje särskilt fall

ersättas med ledighet på ordinarie arbetstid med:

• 1 timme och 30 minuter för varje arbetad timme berättigande till 50 procents övertidsersättning

• 1 timme och 45 minuter för varje arbetad timme berättigande till 70 procents övertidsersättning

• 2 timmar för varje arbetad timme berättigande till 100 procents övertidsersättning

Mom 4 Övertidsersättning till deltidsanställda

A. Deltidsanställd får övertidsersättning för arbetstid som överstiger

38 timmar och 15 minuter per vecka. Detta gäller inte om

arbetstiden på grund av schemaläggningen utförts på ordinarie arbetstid.

B. Deltidsanställd får övertidsersättning för arbetstid förlagd utanför

på arbetsplatsen normalt schemalagd arbetstid för personal med

liknande arbetsuppgifter.

Mom 5 Anspråk på övertidsersättning

När arbete utförts på övertid, som inte omedelbart kunnat

kontrolleras av arbetsledningen, ska anspråk på ersättning för utfört

övertidsarbete framföras senast vid nästkommande ordinarie

avlöningstillfälle. Har sådan anmälan inte gjorts förlorar

arbetstagaren rätten till övertidsersättning.

§ 10 Restidsersättning

Följande regler gäller för arbetstagare som endast undantagsvis företar tjänsteresor.

Mom 1 Beräkning av restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en

beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till

bestämmelseorten. Restid som faller inom klockslagen för den

ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som

arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor

utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast hela halvtimmar tas med. Om

arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller

del av denna, ska tiden klockan 22.00–08.00 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under

tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör

arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de

bestämmelser som gäller vid traktamentsberäkning eller

motsvarande vid respektive företag.

Mom 2 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning per timme är 60 procent av timlönen, dock högst

sex timmar per kalenderdygn. När resan sker under tiden fredag

klockan 18.00 fram till måndag klockan 06.00 eller klockan 18.00

dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till klockan 06.00 dag

efter helgdag är ersättningen 75 procent av timlönen.

Timlönen utgör 1/166 av arbetstagarens utgående fasta kontanta

månadslön och fasta tillägg.

För deltidsanställd med månadslön används formeln i § 13 mom 2 A

punkt 2 för att beräkna timlönen.

§ 11 Traktamenten

Mom 1 Måltidsersättning

När arbetstagare på grund av resa utanför ordinarie tjänstgöringsort

inte kan äta sin huvudmåltid för dagen på vanlig tid och plats, utges ersättning med:

• 96 kronor om arbetstagaren varit på resa minst fyra timmar

och hela måltidsrasten infaller under denna tid.

• 96 kronor för kvällsmål om resan varat mer än tre timmar

efter ordinarie arbetstids slut och att arbetstagare inte

beretts möjlighet att äta på tjänstgöringsorten innan resan påbörjades.

Ersättningarna är både bidrag till måltidskostnaden och ersättning

för eventuellt utfört, men inte särskilt beordrat övertidsarbete, under sådan måltidsrast.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt.

Anmärkningar

1. Beloppen justeras årligen per nästkommande lönerevisionsdatum

med hänsyn till förändring i konsumentprisindex för ”restauranger”

utifrån perioden november – november. Basår för justering är

november 2005 med indextalet 391,6.

2. Ersättningarna inkluderar semesterlön (semesterersättning).

Mom 2 Ersättning i samband med övernattning

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten

betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamenten

enligt de bestämmelser och med de belopp som vid varje tidpunkt

anges som avdragsgilla i anvisningarna till 12 kap. 6-16 §§ inkomstskattelagen.

Utöver detta får den anställde ett särskilt researvode om 150 kronor

då helt traktamente utgår och 75 kronor då halvt traktamente utgår.

Om arbetsgivaren står för kost och logi utges varken traktamente

eller särskilt researvode.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt.

Anmärkning

Ersättningarna inkluderar semesterlön (semesterersättning).

Mom 3 Användning av egen bil i tjänst

Ersättning utgår för användning av egen bil i tjänsten enligt

Skatteverkets allmänna råd avseende skattefri bilersättning efter tre

mils färd från hemmet till första arbetsplatsen. Samma gäller då

hemresa görs från sista arbetsplatsen för dagen.

§ 12 Permission

Mom 1 Definition

Permission är kort ledighet under högst en dag. Vid nära anhörigs

begravning kan permissionen även omfatta nödvändiga – högst två – resdagar.

Mom 2 Permissionsanledningar

Permission kan beviljas i följande fall:

• Eget bröllop

• Egen 50-årsdag

• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall

• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss från av

arbetsgivaren anvisad läkare liksom vid föreskrivna

återbesök. Bättre praxis vid enskilt företag bibehålls

• Nära anhörigs frånfälle

• Nära anhörigs begravning

• Urnedsättning avseende nära anhörig

• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig

Anmärkning

1. Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende som lever i

äktenskapsliknande förhållande, barn, barnbarn, syskon, föräldrar,

svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.

2. Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna

arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Mom 3 Ansökan om permission

Ansökan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken

till permissionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – styrkas

i efterhand om arbetsgivaren begär detta.

Mom 4 Lön vid permission

I det fall arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt

sex månader betalas lön som om arbete utförts enligt gällande

arbetstidsschema. Arbetstagare som varit anställd under kortare tid

erhåller ingen lön vid permission.

§ 13 Löneavdrag vid frånvaro

Vid frånvaro på grund av sjukdom, semester, föräldraledighet med

mera gäller följande avdragsregler.

Mom 1 Heltidsanställd

A. Frånvaro hel arbetsdag

1. I kalendermånad som omfattar maximalt 22 schemalagda

arbetsdagar görs avdrag med 4,6 procent av månadslönen + fasta

lönetillägg för varje frånvarodag. Avdrag görs inte för arbetsfri

söndag, helgdag eller schemalagd fridag under frånvaroperioden.

2. I kalendermånad som omfattar fler än 22 schemalagda dagar görs

avdrag för varje frånvarodag enligt formeln:

månadslönen + fasta lönetillägg antalet schemalagda dagar i månaden

3. I kalendermånad där frånvaron omfattar alla arbetsdagar utom

högst två betalas för de sistnämnda dagarna timlön enligt formeln:

månadslönen + fasta lönetillägg 166

4. Omfattar frånvaron hel kalendermånad görs avdrag med

månadslönen + fasta lönetillägg.

B. Frånvaro del av arbetsdag

Avdrag görs med 1/166 av månadslönen + fasta lönetillägg för varje

timme på vilken arbete skulle ha utförts.

Mom 2 Deltidsanställd

A. Deltidsanställd med månadslön

1. Avdrag sker med en dagslön för varje dag som arbete skulle ha

utförts enligt formeln:

Dagslön = månadslönen + fasta lönetillägg antalet schemalagda dagar i månaden

2. Vid frånvaro del av dag sker avdrag med timlön + fasta

lönetillägg för varje timme arbete skulle ha utförts enligt formeln:

Timlön = 38,25 x månadslön + fasta lönetillägg 166 x antal timmar per vecka

B. Deltidsanställd med timlön

Ingen lön betalas för tid då arbetstagaren är frånvarande.

Mom 3 Lön för del av löneperiod för månadsavlönad

Till arbetstagare som börjar sin anställning under löpande

kalendermånad kan timlön + fasta lönetillägg betalas för arbetade timmar.

Till arbetstagare som slutar sin anställning under löpande

kalendermånad kan lokal överenskommelse träffas om att timlön +

fasta lönetillägg betalas för arbetade timmar.

Mom 4 Överenskommelse om annat avdragssystem

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om annat

avdragssystem. Sådan överenskommelse ska för sin giltighet

godkännas av de centrala parterna.

§ 14 Semester

Semester utges enligt semesterlagen (1977:480). Rätt till

semesterlön tjänas in under intjänandeåret den 1 april - 31 mars före

semesteråret, om inte annan intjänandeperiod om 12 månader

överenskommits. Utöver detta gäller följande:

Mom 1 Förläggning av huvudsemestern

Parterna är överens om att den ledighetsperiod som avses i 12 §

semesterlagen kan påbörjas i den kalendervecka då 1 juni infaller

och avslutas i den kalendervecka då 31 augusti infaller.

Lokal överenskommelse om annan förläggning kan träffas där

säsongsmässiga variationer föranleder detta.

Mom 2 Rätt till ledighet veckoslut före och/eller efter semestern

Arbetstagare, som önskar utnyttja den i 9 § första stycket

semesterlagen angivna rätten till ledighet under veckoslut

omedelbart före och/eller omedelbart efter semesterledighet, ska på

förfrågan – efter skälig betänketid – meddela arbetsgivaren detta i

samband med att semesterledighetens förläggning fastställs.

Mom 3 Semester som förläggs i samband med helgdag och afton

När en semesterledighet är fem dagar eller längre räknas

arbetsskyldig helgdagsafton eller helgdag, som infaller måndagfredag

under ledigheten, som semesterdag.

Mom 4 Tidsbegränsad anställning

Tidsbegränsad anställning som inte avser eller varar längre tid än tre

månader, ger inte rätt till semesterledighet utan till semesterersättning.

Arbetsgivare och arbetstagare kan vid anställningstillfället

komma överens om att semesterledighet ska läggas ut.

Semesterersättning ska inte ingå i lönen i något fall.

Mom 5 Löneavdrag vid semester

Vid frånvaro i samband med semester görs löneavdrag enligt

avdragsreglerna i detta avtal.

Mom 6 Beräkning av semesterlön

A. Semesterlön

Semesterlönen utgör 13 procent av semesterlöneunderlaget dock

lägst de garantibelopp som framgår av B nedan.

Semesterlöneunderlaget utgörs av arbetstagarens lön under

intjänandeåret. I semesterlöneunderlaget ska inte inräknas

semesterlön, sjuklön eller permitteringslön med anledning av

driftuppehåll för samtidig semester.

B. Garantibelopp

1. För heltidsanställd arbetstagare med minst tre månaders

sammanhängande anställningstid ska semesterlönen per betald

semesterdag lägst utges med:

fr.o.m. det semesterår som börjar den:

1/4 2017 1/4 2018 1/4 2019

arbetstagare som fyllt 18 år

1 210 kr 1 230 kr 1 260 kr

arbetstagare med 3 års branschvana

1 435 kr 1 460 kr 1 490 kr

2. För deltidsanställd beräknas garantibeloppet i proportion till

antalet arbetade timmar under intjänandeåret.

Proportioneringen görs enligt följande:

Antalet arbetade timmar under intjänandeåret x garantibeloppet/1 796 (den s.k. semesterlönefaktorn)

3. För deltidsanställd som börjat eller slutat under året betalas

garantibelopp i proportion för en heltidsanställd under motsvarande

del av året. Garantibeloppet ska proportioneras i en beräkning med

två steg enligt följande:

i. Anstäl ln ingsdagar under intjänandeåret x 1796 365 ( 366 vid skottår ) = Y

Y = arbetade timmar för heltidsanställd under samma period

ii. Arbetade timmar under perioden x garantibeloppet = Z

Z = det faktiska garantibeloppet per dag för den deltidsanställde

4. Under semesterlönegrundande frånvarotid ska uppräkning ske

med den arbetstid som skulle fullgjorts enligt den anställdes schema

för perioden, eller efter lokal överenskommelse, med den

genomsnittliga arbetstid som fullgjorts under övrig del av året.

5. Garantibeloppen gäller fr.o.m. den första i den månad då

förändringen i fråga om ålder respektive branschvana inträffar.

C. Sparad semester

Semesterlön för sparad semesterdag har det år den tas ut samma

värde som övrig semester. Sparade semesterdagar som tas ut ska

betraktas som intjänade under det närmast föregående

intjänandeåret.

Om värde på sparade semesterdagar saknas och inget arbete utförts

under intjänandeåret utgörs de sparade dagarnas värde av

innevarande års garantibelopp. Garantibeloppet ska proportioneras i

förhållande till sysselsättningsgraden enligt anställningsbeviset.

Mom 7 Semesterlönegrundande frånvaro

Gäller för både månads- och timavlönade

Semesterlöneunderlaget ska, för frånvaro som är

semesterlönegrundande enligt 17-17 b §§ semesterlagen, ökas med

ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om

arbete istället utförts i normal omfattning. Med normal omfattning

menas arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att

fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha

betalts om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat (genom

exempelvis genomsnittsberäkning).

Anmärkningar

1. I beloppet ingår även t.ex. rörliga lönedelar och ob-ersättning

som normalt skulle ha utgetts.

2. Vid genomsnittsberäkning ingår såväl tidlön som t.ex. rörliga

lönedelar,ob-ersättning och ersättning för utfört övertidsarbete.

Mom 8 Beräkning av semesterersättning m.m.

Semesterersättning och semesterlön för sparad semester beräknas på

samma sätt som i mom 6 och 7.

Mom 9 Lokal överenskommelse om avsteg

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att tillämpa

annan beräkning av semesterlönen och/eller regler för utläggning av

semesterdagar för arbetstagare som regelbundet arbetar färre än fem

dagar i veckan. Sådan överenskommelse ska för sin giltighet

godkännas av de centrala parterna.

§ 15 Sjuklön m.m.

Arbetstagaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön

(1991:1047) med iakttagande av följande.

Mom 1 Rätt till sjuklön

Sjuklöneperioden omfattar de första 14 kalenderdagarna då

arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom. För

insjuknandedagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. Ny sjukperiod

som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare

sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare

sjukperioden och de båda perioderna ska räknas som en period. De

mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden.

Rätt till sjuklön för den som visstidsanställts för kortare tid än en

månad börjar gälla först när arbetstagaren tillträtt tjänsten och

därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska han

snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. Vidare ska han så

snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Arbetstagare har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om

sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om

arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts

omedelbart efter det att hindret upphört.

Mom 3 Försäkran och läkarintyg

A. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om

att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans

arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran

behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan

arbetstagaren har lämnat försäkran.

B. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde

kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren

styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd

med läkarintyg. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren

begära att arbetstagaren för att få rätt till sjuklön styrker

nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg av läkare eller

tandläkare från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren.

Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas

selektivt och ska därför inte tillämpas generellt vid enskilt företag.

Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning t.ex.

beträffande rätt till sjuklön även om arbetstagaren misslyckats vid

försök att skaffa läkarintyg.

Mom 4 Beräkning av sjuklön

A. Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första

frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen).

Under de 13 följande kalenderdagarna utges sjuklön för den tid som

arbetstagare skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om

arbetstagaren inte varit sjuk.

Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det

tidigare sjukperiod upphörde, utgör den nya sjukperioden

fortsättning på den tidigare, i fråga om karensdag, ersättningens

storlek och sjuklöneperiodens längd.

Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får vara högst tio.

Arbetstagare med månadslön:

• Första frånvarodagen/del av dagen är karensdag.

• Andra till fjortonde dagen är sjuklönen 80 procent av

löneavdrag enligt detta avtal.

Arbetstagare med timlön:

• Första frånvarodagen/del av dagen är karensdag.

• Andra till fjortonde dagen är sjuklönen 80 procent av den

lön som skulle utgetts.

Gemensamma bestämmelser för arbetstagare med månadslön

och arbetstagare med timlön

Till arbetstagare som under sjukperioden, utom karensdagen, skulle

varit berättigad till kontant ob-ersättning och övriga tillägg (gäller

inte övertidsersättning) utges dessutom 80 procent av ifrågavarande tillägg.

Till arbetstagare som omfattas av ackords-, prestations- eller

liknande lönesystem och inte tillgodoräknas utfall under

sjukfrånvaro utges härutöver 80 procent av det genomsnittliga

utfallet per timme under den beräkningsperiod då sjukdomsfallet

inträffade, utom för karensdagen.

B. Arbetstagare, som enligt beslut av försäkringskassan av

medicinska skäl har rätt till sjuklön om 80 procent redan från första

ersättningsdagen, får sjuklön beräknad på samma sätt som fr.o.m.

den första ersättningsdagen.

Anmärkningar

1. (avseende mom 4) Annan beräkning av sjuklön kan tillämpas efter

lokal överenskommelse. Sådan överenskommelse gäller med tre

månaders ömsesidig uppsägningstid.

2. Om bestämmelserna om sjukersättning i lag ändras under

avtalsperioden ska förhandlingar upptas.

§ 16 Föräldraledighet

Arbetstagare, som enligt reglerna i föräldraledighetslagen vill

utnyttja sin rätt till sådan ledighet, ska anmäla detta till

arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om

det inte kan ske, så snart som möjligt. Vid anmälan ska den anställde

även ange vilken tidsperiod ledigheten avses omfatta och vilken typ

av ledighet som åberopas. Samma gäller ledighet i samband med att

arbetstagare i sitt hem tar emot fosterbarn eller adoptivbarn.

Anmärkning

Tidigare regler om föräldralön utmönstrades den 31 december 2013

och ersattes med överenskommelsen Föräldrapenningtillägg (FPT)

mellan Svenskt Näringsliv och LO. Det är AFA försäkringar som

administrerar FPT. Mer information om vem som har rätt till FPT

och hur mycket FPT uppgår till finns att läsa om bl.a. på AFA försäkringars hemsida.

Krav på föräldralön för tid innan 1 januari 2014 gäller då i

detaljhandelsavtalet tillämpliga regler om föräldralön.

§ 17 Övriga avtal

Mom 1 Huvudavtalet

Parterna har antagit det mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och

Landsorganisationen i Sverige träffade huvudavtalet.

Med förbund i huvudavtalets mening avses Svensk Handel och

Handelsanställdas förbund.

Mom 2 Avtalsförsäkringar

Följande överenskommelser mellan SAF och LO har antagits att

gälla parterna emellan:

• Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

• Avgångsbidrag (AGB)

• Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

• Avtalspension SAF-LO

• Trygghetsförsäkring (TFA)

• Omställningsavtal Svenskt Näringsliv – LO

• Avtal om Föräldrapenningtillägg (FTP) Svenskt Näringsliv – LO

Mom 3 Utvecklingsavtalet

Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK upprättade

utvecklingsavtalet enligt en den 7 juni 1982 träffad överenskommelse.

Mom 4 Jämställdhetsavtalet

Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK upprättade

jämställdhetsavtalet av den 3 mars 1983.

Mom 5 Förslagsverksamhet

Parterna har antagit den mellan SAF, LO och PTK träffade

överenskommelsen om förslagsverksamhet.

Mom 6 Beredskapsavtalet

Parterna har antagit det mellan SAF, LO och PTK gällande

beredskapsavtalet av den 20 april 1989.

Mom 7 Arbetsmiljöavtal

HAO, Handels och HTF har träffat särskilt arbetsmiljöavtal av den 13 juni 1995.

Mom 8 Uppbörd av fackföreningsavgifter

Parterna har träffat överenskommelse om uppbörd av fackföreningsavgifter.

Mom 9 ”Post i butik”

Parterna har antagit en gemensam rekommendation avseende ”Post i butik”.

Mom 10 Lönestatistik

Parterna har träffat överenskommelse om lönestatistik.

Mom 11 Handelsrådet

Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Handelsanställdas

förbund, Unionen och Akademikerförbunden har den 15 juni 2015

träffat överenskommelse om Handelsrådet.

Mom 12 Företagshälsovård

Parterna är överens om att företagshälsovård är en värdefull resurs

för företag och anställda. Frågan om företagshälsovård regleras i 3

kap. arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Beträffande

företagshälsovårdens närmare innehåll och uppgifter, se det mellan

parterna tecknade arbetsmiljöavtalet.

Mom 13 Försäkring vid rån m.m.

Vid rån, rånförsök, hot eller överfall ska arbetsgivaren svara för att

de drabbade arbetstagarna får vård och behandling omedelbart. För

att täcka kostnader för behandling av trauma och krisreaktion vid

sådana händelser ska arbetsgivaren teckna försäkring som omfattar

sådan behandling (högst tio behandlingstillfällen).

§ 18 Avtalets giltighetstid

Mom 1 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2017 t.o.m. den 31 mars 2020

med två månaders ömsesidig uppsägningstid. Framställs begäran om

förhandling senast den 31 januari 2020 gäller avtalet för tid efter den

31 mars 2020 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Sker inte

uppsägning före den 31 januari 2020, gäller avtalet fortfarande ett år

med samma uppsägningstid osv år från år.

Uppsägning av avtalet ska ske skriftligen.

Om nytt avtal önskas, bör fullständigt förslag till sådant av

uppsägande part överlämnas till motparten senast 14 dagar efter

uppsägningstidens utgång. Eventuellt motförslag bör överlämnas

senast en månad efter uppsägningstidens utgång.

Mom 2 Rätt till uppsägning

Rätt till uppsägning har Svensk Handel och Handelsanställdas förbund.

Stockholm den 1 april 2017

SVENSK HANDEL - Tomas Undin

HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND - Linda Palmetzhofer

****

Bilaga 1 Utökad lokal lönebildning inom handeln

Mom 1

Lönen är ett viktigt styrinstrument i det enskilda företaget för att

uppnå en produktiv och effektiv verksamhet. Att som arbetstagare få

möjligheter att påverka lönen genom de egna arbetsinsatserna skapar

engagemang och därmed förutsättningar för att göra handeln till en

attraktivare arbetsplats. De lokala parterna ges därför möjligheter att

arbeta med utökad lokal lönebildning som ett alternativ till gällande

regelverk för lokala löneförhandlingar.

En lokalt anpassad lönemodell kan användas vid företag där

arbetsgivare och fackklubb vill arbeta mer aktivt med den lokala

hanteringen av löneutrymmet för att på så sätt skapa en lokal

lönebildning på arbetsplatsen. Utgångspunkten i det alternativa

regelverket är därför att arbetsgivare och den lokala fackklubben

tillsammans fastställer sådan lönemodell. Tillsammans kan de lokala

parterna arbeta för att utveckla företagets verksamhet och öka

kompetensen hos arbetstagare. Genom det gemensamma arbetet

skapas förbättrad konkurrenskraft och möjligheter för utökad löneutveckling.

Mom 2 Lokal lönemodell

Bestämmelserna i § 7 gäller i sin helhet, om inget annat anges nedan.

A. För att få tillämpa reglerna i denna bilaga måste två

förutsättningar vara uppfyllda.

1. Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen måste

träffa överenskommelse om att tillämpa denna bilaga.

2. Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen måste

träffa överenskommelse om en lokal lönemodell i enlighet med mom 3 nedan.

Anmärkning

Med lokal facklig organisation avses i detta sammanhang, om inget

annat anges, lokal facklig klubb vid företaget.

B. Vid kedjeföretag träffas överenskommelse med Handels centralt.

Överenskommelse om att tillämpa reglerna i denna bilaga samt

överenskommelse om lokal lönemodell kan gälla för arbetsgivarens

samtliga enheter som omfattas av detaljhandelsavtalet.

Mom 3 Allmänna förutsättningar

En överenskommelse om lokal lönemodell ska reglera nedan

angivna punkter A-D.

A. Förhandlingsordning vid lönerevision

Den lokala lönemodellen ska innehålla en förhandlingsordning. I ett

kedjeföretag som på en enskild arbetsplats saknar lokal klubb kan

lokal ombudsman träda in som lokal part vid förhandling om

löneutrymmet på den arbetsplatsen.

Om parterna i de lokala förhandlingarna inte kommer överens läggs

löneutrymmet ut av arbetsgivaren enligt principerna i lönemodellen.

B. Kompetensutveckling

Arbetsgivaren och arbetstagarna har ett gemensamt ansvar för att

alla arbetstagare ges möjlighet till ökad kompetens och utveckling i

arbetet. Den lokala lönemodellen bör reglera hur de lokala parterna

ska arbeta med bilaga 2, avtal kompetensutveckling.

C. Löneutrymme

De lokala parterna ska i den lokala lönemodellen komma överens

om hur den generella löneökningen i § 7 mom 4 B samt

arbetsplatsens lokala löneutrymme i § 7 mom 4 C, ska hanteras

inom ramen för ett lokalt lönesystem.

Av det sammanlagda löneutrymmet ska minst 25 procent läggas ut

generellt per timme.

Anmärkning

De lokala parterna kan inte göra avsteg från tillämpliga minimilönenivåer.

D. Utvärdering av lönemodell

För att skapa ett lönesystem som kan vara långsiktigt är det viktigt

att lönesystemet underhålls och uppdateras på ett sådant sätt att det

är relevant och aktuellt utifrån arbetsplatsens förutsättningar. De

lokala parterna ska komma överens om en återkommande tidpunkt

för utvärdering av den lokala lönemodellen.

Mom 4 Extra ledighetsdag

Tillsvidareanställd arbetstagare som varit anställd fem år vid samma

företag, som tillämpar reglerna i denna bilaga, får under varje

lönerevisionsår som bilagan tillämpas, en permissionsdag.

Arbetstagaren ska i så god tid som möjligt ansöka om att nyttja

permissionsdagen till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ange skälen

om arbetstagarens önskemål om permission inte kan tillgodoses.

Om permissionsdagen inte tagits ut vid lönerevisionsårets slut ska

sådan dag betalas ut vid nästkommande löneutbetalning. För

heltidsanställd utbetalas lön för åtta timmar och för deltidsanställd

utbetalas lön i proportion till sysselsättningsgraden.

Mom 5 Ikraftträdande av lokal lönemodell

Överenskommelse om att tillämpa reglerna i denna bilaga samt

överenskommelse om lokal lönemodell enligt mom 2 A 1-2 ska

träffas senast ett år före nästkommande lönerevisionstidpunkt.

Övergångsbestämmelse

För att tillämpa reglerna i bilaga 1 från och med 1 april 2018 ska

sådan överenskommelse ha träffats senast 30 september 2017.

Mom 6 Uppsägning av lokal lönemodell

Uppsägning av överenskommelse om att tillämpa denna bilaga

innebär att överenskommelsen upphör att gälla efter nästa

lönerevision. Därefter gäller lönereglerna i § 7 i stället för denna

bilaga. Särskild uppsägning kan dock ske, varje år, inom fem dagar

från det att beslut om fördelning fattats med effekt att

överenskommelse om att tillämpa denna bilaga omedelbart upphör

att gälla vilket innebär att samtliga bestämmelser i denna bilaga

faller och ersätts av lönereglerna i § 7.

*****

Bilaga 2 Avtal om kompetensutveckling

Handeln har en central roll i samhället och sysselsätter ca 12 procent

av arbetskraften. Det framförs emellertid ofta att anställda inom

branschen upplever en relativt låg yrkesstatus. Objektivt kan även

konstateras att anställda i framförallt detaljhandeln har en lägre

grundutbildning än genomsnittet.

Handeln står inför förändringar, som på olika sätt innebär

utmaningar för branschen. Det kommer att krävas en hög

förändringsberedskap och en kompetenshöjning. Risken är annars

att möjligheterna förvandlas till hot såväl för företagen som de

anställda. Handeln måste framstå som en attraktiv bransch och dess

samhällsekonomiska betydelse bör på olika sätt tydliggöras.

Handelsföretagen är i särskilt hög grad beroende av kompetenta

medarbetare för att kunna leva vidare och utvecklas. För att

åstadkomma en verksamhetsutveckling krävs en kontinuerlig och

systematisk kompetensutveckling. Ökad internationalisering och

globalisering effektivare transportnät, IT-utvecklingen m.m. skärper

kraven på kompetens.

Kompetensen är i hög grad en färskvara, som ständigt måste förnyas

i takt med kundernas krav. Företag med kompetenta medarbetare har

lättare att möta snabba förändringar i omvärlden och ökad

konkurrens. Verksamhets-, kvalitets- och kompetensutveckling är

därför viktiga strategiska inslag i ledningsfunktionen.

Verksamhetsutveckling sker i samverkan mellan ledning och

anställda. Kompetensutvecklingen bör planeras så att den kan

genomföras kontinuerligt i verksamheten.

Arbetsgivaren ska medverka till att det skapas goda förutsättningar

för lärande och att det kan omsättas i organisationens system, rutiner och praxis.

Kartläggningen av nuvarande och framtida kompetensbehov är en

angelägen samarbetsuppgift på arbetsplatsen. Plan för behovet av

kompetensutveckling utformas och följs upp så ofta som

konkurrens- och omvärldssituationen i övrigt ger anledning till.

Genomförandet av kompetensutveckling kräver dock tidsplanering

samt att ekonomiska medel avsätts i budget.

Arbetsgivarorganisationen är ett stöd för företagen i frågor rörande

kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Information om

och stimulans av kompetensutveckling, liksom utarbetande av

hjälpmedel, är viktiga uppgifter. Organisationen ska även medverka

till att studie- och yrkesförberedande utbildning står i samklang med

företagens inriktning och framtida behov.

Den fackliga organisationens uppgift är att informera medlemmarna

om de snabba förändringar som sker i yrkeslivet. Facket ska på olika

sätt stödja och stimulera den anställda att skaffa sig den kompetens

som motsvarar de krav som ställs och som kommer att ställas i

framtidens yrkesliv. I företag där anställda känner delaktighet i

verksamhetens mål skapas en vilja till förändring och förnyelse. Det

är viktigt för såväl företag som anställda att alla omfattas av den känslan.

Alla anställda ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga,

ansvarstagande och yrkeskompetenta arbetstagare. Detta ska ske

genom att företaget erbjuder alla anställda kompetensutveckling

inom yrket. Ökat yrkeskunnande ska beaktas vid lönesättningen.

Kompetensutveckling utgår från företagets verksamhet och de anställdas behov.

Syftet är att utifrån uppställda mål tillföra och fördjupa teoretiska

kunskaper och yrkeserfarenheter som gör det möjligt att upprätthålla

en hög kompetens och kunskapsnivå inom företaget.

Kunskapsuppbyggnad är en viktig form av investering i ett företag

och ska ske på sådant sätt att det främjar en jämn fördelning mellan

kvinnor och män i skilda typer av befattningar och inom olika

kategorier arbetstagare.

Överenskommelse mellan parterna i företaget ska träffas om

principerna för kompetensutvecklingen.

Kompetensutveckling bör utgå från en utvecklingsplan som

upprättats av företaget efter förhandling med den lokala fackliga

organisationen. Av utvecklingsplanen bör framgå målsättning samt

vilka studieformer som ska användas vid kompetensutvecklingens

genomförande. Vidare bör det framgå efter vilka grunder urval ska ske.

Individuell utvecklingsplan

Omfattning och inriktning av den enskildes kompetensutveckling

avgörs gemensamt av arbetsgivaren och den anställde. En viktig

förutsättning för utveckling av kompetens, arbetsorganisation och

arbetsplats är att arbetet med dessa frågor systematiseras.

Företagen bör årligen genomföra utvecklingssamtal med samtliga

arbetstagare för att kartlägga befintliga och kommande behov av kompetenshöjning.

Parterna har utarbetat ett hjälpmedel för genomförande av sådana

samtal. För utveckling av verksamheten bör arbetsplatsträffar genomföras.

Utvecklingsplanen ska dels ta upp de insatser som kan åstadkommas

genom företagsintern kompetensutveckling/utvecklingsarbete och

dels insatser som kan åstadkommas genom extern

utbildning/erfarenhetsöverföring.

********

Bilaga 3 Urmakare inom detaljhandeln

Mom 1 Inledning

Avtalet mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund

avseende Urmakare och Optiker upphörde den 31 mars 2013.

Urmakare inom detaljhandeln omfattas från och med den 1 april

2013 av detaljhandelsavtalet med särskilt tillägg enligt mom 2 och 3 nedan.

Urmakarutbildningen är en treårig eftergymnasial

hantverksutbildning som kan leda fram till gesällbrev. Efter minst

sex aktiva år i yrket kan man ansöka om mästarbrev.

Mom 2 Minimilöner

I. 2017-04-01 – 2018-03-31

Efter genomgången gymnasial grundutbildning utges följande minimilöner:

Under 1:a anställningsåret 21 190 kr
Under 2:a anställningsåret 21 990 kr
Under 3:e anställningsåret 22 690 kr
Under 4:e anställningsåret 24 090 kr
Under 5:e anställningsåret 24 690 kr

II. 2018-04-01 – 2019-03-31

Efter genomgången gymnasial grundutbildning utges följande minimilöner:

Under 1:a anställningsåret 21 715 kr
Under 2:a anställningsåret 22 515 kr
Under 3:e anställningsåret 23 215 kr
Under 4:e anställningsåret 24 615 kr
Under 5:e anställningsåret 25 215 kr

III. 2019-04-01 – 2020-03-31

Efter genomgången gymnasial grundutbildning utges följande minimilöner:

Under 1:a anställningsåret 22 250 Kr
Under 2:a anställningsåret 23 050 kr
Under 3:e anställningsåret 23 750 kr
Under 4:e anställningsåret 25 150 kr
Under 5:e anställningsåret 25 750 kr

Till anställd som genomgått 3-årig eftergymnasial utbildning och

erhållit gesällbrev utges lägst minimilön motsvarande 4:e

anställningsåret. Efter ett års anställningstid utges lägst minimilön

motsvarande 5:e anställningsåret.

Anmärkning

Om en anställd som inte uppnått fem års branschvana får del av

lokala löneutrymmet ska det inte avräknas från kommande

uppflyttningar på grund av branschvana.

Mom 3 Arbetsrockar

På de arbetsplatser där arbetsrock är obligatorisk bekostas rocken

samt tvätt av densamma av arbetsgivaren.

Svensk Handel - 2017

Startdatum: → 2017-04-01
Slutdatum: → 2020-03-31
Ratificerat av: → Other
Ratificerat den: → Inte ratificerat än:
Namnindustri: → Detaljhandel
Offentlig/privat sektor: → I den privata sektorn
Ingånget av:
Föreningsnamn: → Svensk Handel
Namn på fackföreningar: → 752004

SJUKDOM OCH FUNKTIONSHINDER

Maxgräns för sjuklön (i 6 månader): → 80 %
Maximalt antal dagar för betald sjukfrånvaro: → 14 dagar
Bestämmelser gällande återgång till arbete efter långvarig sjukdom, t.ex. cancerbehandling: → Nej
Betald mensledighet: → Nej
Ersättning vid oförmåga på grund av olycksfall i arbetet: → Nej

ARBETE- OCH FAMILJ

Betald föräldraledighet (mammor): → -9 veckor
Anställningstrygghet efter mammaledighet: → Ja
Förbud mot diskriminering på grund av moderskap: → Nej
Förbud att tvinga gravida eller ammande arbetstagare att utföra farliga eller ohälsosamma arbetsuppgifter: → 
Riskbedömning av arbetsplatsen gällande säkerheten och hälsan för gravid eller ammande kvinna: → 
Tillgänglighet till alternativ till farliga eller ohälsosamma arbetsuppgifter för gravida eller ammande arbetstagare: → 
Ledighet för graviditetskontroller: → 
Förbud mot att kontrollera eventuell graviditet innan reglering av ickestandardiserade arbetstagare: → 
Förbud mot att kontrollera eventuell graviditet innan befordran: → 
Faciliteter för ammande mödrar: → Nej
Barnomsorg tillhandahållen av arbetsgivare: → Nej
Barnomsorg subventionerad av arbetsgivare: → Nej
Bidrag till barns utbildning: → Nej
Betald ledighet per år för vård av anhörig: → Insufficient data dagar
Betald föräldraledighet (pappor): → Not specified dagar
Varaktighet på ledighet vid anhörigs bortgång: → No provision dagar

JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR

Lika lön för lika arbete: → Ja
Särskild hänvisning till kön för lika lön: → Ja
Bestämmelser gällande diskriminering på arbetsplatsen: → Ja
Samma möjligheter till befordran för kvinnor: → Nej
Samma möjligheter till utbildning och vidareutbildning för kvinnor: → Nej
Facklig jämställdhetsrepresentant på arbetsplatsen: → Nej
Bestämmelser gällande sexuella trakasserier på arbetsplatsen: → Nej
Bestämmelser gällande våld på arbetsplatsen: → Nej
Särskild ledighet för arbetstagare som är utsatta för våld i hemmet eller i nära relationer: → Nej
Stöd till kvinnliga arbetstagare med funktionshinder: → Nej
Översyn av jämställdhet: → Nej

ANSTÄLLNINGSAVTAL

Provanställnings varaktighet: → 180 dagar
Avgångsvederlag efter 5 år i tjänst (i antal dagslöner): → 90 dagar
Avgångsvederlag efter 1 år i tjänst (i antal dagslöner): → 30 dagar
Deltidsarbetare undantagna från någon bestämmelse: → Nej
Bestämmelser för tillfälligt anställda: → Nej
Lärlingar undantagna från någon bestämmelse: → Nej
Extrajobb/studentjobb undantagna från någon bestämmelse: → Nej

ARBETSTIDER, SCHEMAN OCH SEMESTRAR

Arbetstimmar per vecka: → 38.0
Arbetsdagar per vecka: → 5.0
Betald årlig semester: →  dagar
Betald årlig semester: →  veckor
Betalda helgdagar: → 
Avtal om en viloperiod på minst en dag per vecka: → Nej
Max antal söndagar / helgdagar på raken som kan arbetas in under ett år: → 16.0
Bestämmelser om flexibelt arbete: → Nej

LÖNER

Löner bestämda av löneskalor: → No
Bestämmelse om att regler om minimilöner uppsatta av regeringen måste följas: → Nej
Avtalad lägstalön per: → Months
Lägstalön: → SEK 13523.0
Justering efter ökade levnadskostnader: → 

Löneökning

Löneökning: → 2.0 %
Löneökning startar: → 2017-04

Semestertillägg

Tillägg för övertidsarbete

Tillägg för övertidsarbete: → 50 % av grundlönen

Tillägg för söndagsarbete:

Tillägg för söndagsarbete: → 100 %

Lunchkuponger

Lunchtillägg ges: → Nej
Kostnadsfri rättshjälp: → Nej
Loading...