New2

Avtal mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund

1 april 2017 – 31 december 2019

Partihande

1/4 2017 – 31/12 2019

KOLLEKTIVAVTAL

mellan å ena sidan

SVENSK HANDEL

och å andra sidan

HANDELSANSTÄLLDAS

FÖRBUND

avseende

lagerpersonal och chaufförer inom partihandeln

§ 1 Inledande bestämmelser

Mom 1 Avtalets omfattning

Detta kollektivavtal omfattar de företag anslutna till Svensk Handel,

som anges i särskild förteckning. Avtalet ska börja gälla den första i

månaden efter det att avtalsframställan om inkoppling har gjorts

enligt nedanstående förhandlingsordning. Om framställan har gjorts

senare än 20 dagar före månadsskifte framflyttas dock

inkopplingsdatum till därpå nästkommande månadsskifte.

Mom 2 Förhandlingsordning

Uppstår vid förhandling oenighet om vilket avtal som ska anses

tillämpligt eller om speciella lönevillkor kan anses motiverade, ska

frågan behandlas under medverkan av en representant vardera för

Svensk Handel och Handels ledningar. Skulle avtalsfrågan då inte

kunna lösas, ska ärendet lämnas för bindande avgörande till en

nämnd bestående av en representant för vardera parten samt en av

parterna gemensamt utsedd opartisk ordförande.

Mom 3 Lokal facklig organisation

Med lokal facklig organisation avses i första hand avdelning inom

Handelsanställdas förbund. I de fall förbundet bildat fackklubb vid

företaget är klubben att betrakta som lokal facklig organisation.

Fackombud med utbildning kan ha delegerats viss förhandlingsrätt

av förbundets lokalavdelning och är då i dessa delar att betrakta som

lokal facklig organisation.

§ 2 Arbetets ledning och fördelning samt föreningsrätt

Mom 1 Arbetets ledning och fördelning

Utifrån bestämmelser i lag och i detta kollektivavtal har

arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa, säga

upp eller avskeda arbetstagare, oavsett om dessa är organiserade eller inte.

Mom 2 Föreningsrätt

Föreningsrätten får inte kränkas av någon part.

Anser arbetarna, att avskedande ägt rum under omständigheter, som

kan tolkas som angrepp på föreningsrätten, har de rätt att, genom sin

organisation begära undersökning för att få rättelse innan andra åtgärder vidtas.

Som kränkning av föreningsrätten räknas inte arbetsgivarens krav på

att arbetsledaren inte får tillhöra arbetarnas fackliga organisation.

Som arbetsledare menas den som är anställd att vara arbetsgivarens

ställföreträdare, och för att leda, fördela och kontrollera det arbete

som utförs av underställd personal, vilket han bara tillfälligtvis deltar i själv.

§ 3 Ordningsregler

Mom 1 Föreskrifter

Arbetstagare är skyldig att rätta sig efter utfärdade föreskrifter, som

inte strider mot detta avtal.

Mom 2 Trafiksäkerhet

Inom varje företag med anställda som omfattas av

trafikförordningen bör det finnas en trafiksäkerhetspolicy som anger

företagets syn och arbete med trafiksäkerheten. I policyn kan

exempelvis upplägget av arbetet, fordonskontroller,

bältesanvändning, drogfri körning samt hastighet förekomma.

Mom 3 Fortbildning för yrkeskompetensbevis

Chaufförer som ska utföra transporter med vissa motorfordon måste

ha ett yrkeskompetensbevis enligt lag (2007:1157) om

yrkesförarkompetens. Yrkeskompetensbevis erhålls efter att

chauffören genomgått fortbildning enligt 5 kap nämnda lag.

Arbetsgivaren ska ge chaufförer, som avses i första stycket och som

är tillsvidareanställda, för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter,

möjlighet att erhålla fortbildning enligt 5 kap 1 § (2007:1157) om

yrkesförarkompetens. Fortbildning sker på betald arbetstid och

arbetsgivaren står för kurskostnaden. Tid under vilken arbetstagaren

deltar i sådan fortbildning grundar inte rätt till övertidsersättning.

§ 4 Anställning, uppsägning m.m.

På avtalsområdet gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (SFS

1982:80) med följande tillägg enligt lagens 2 §.

Mom 1 Provanställning

Provanställning kan omfatta högst sex månader. Arbetsgivaren ska

underrätta den lokala fackliga organisationen att överenskommelse

om provanställning skett. Vid sjukdomsfall och annan frånvaro

under provanställning kan arbetsgivaren förlänga provanställningen

i motsvarande omfattning som frånvaron. Arbetsgivare som önskar

förlänga en provanställning på grund av sjukdomsfall eller annan

frånvaro ska meddela den provanställde skriftligen senast 14 dagar

innan den ursprungliga provanställningen löper ut.

Provanställning upphör 14 dagar efter det att någondera parten

lämnat skriftlig underrättelse om det. Har sådan underrättelse inte

lämnats senast 14 dagar före provanställningstidens utgång gäller för

den fortsatta anställningen vad som följer av lagen om anställningsskydd.

Om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning, ska

arbetsgivaren informera den lokala fackliga organisationen.

I de fall arbetstagaren begär, ska arbetsgivaren ange skälen till

varför provanställningen inte övergick i en tillsvidareanställning.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning

Anställning för viss tid får ske bl.a. vid behov av vikarie och vid

tillfällig ökning av arbetskraftsbehovet. Arbetstagare som önskar

avbryta en tidsbegränsad anställning före den tid som bestämts vid

anställningstillfället, ska lämna besked minst 14 dagar i förväg.

Beträffande semestervikarier som anställts för semesterperioden

juni, juli och augusti eller del därav har även arbetsgivaren

möjlighet att avbryta anställningen genom att lämna besked 14 dagar i förväg.

Mom 3 Anställningsbevis m.m.

Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren

anställningsbevis. Detta ska innehålla uppgift om anställningens

karaktär, arbetstidens längd samt lön och eventuell branschvana.

Ändring i anställningsbeviset ska göras vid väsentlig förändring av

befattning eller arbetstidsmått.

Om anställningen avser en begränsad tid ska, om det är möjligt,

anges när anställningen ska upphöra.

Arbetsgivaren överlämnar varje kalendermånad till den lokala

fackliga organisationen en förteckning över nyanställda arbetstagare

inom avtalsområdet. Förteckningen behöver inte innehålla uppgift

om arbetstagare som är tidsbegränsat anställd eller kortare vikariat.

Överenskommelse om annan rutin (exempelvis överlämnande av

kopia av rapport till försäkringskassan, kopia av anställningsbevis

eller liknande) kan träffas mellan arbetsgivaren och den lokala

fackliga organisationen. Arbetsgivaren bör informera den lokala

fackliga organisationen när arbetstagare har sagt upp sin anställning.

Mom 4 Uppsägningstid

För tillsvidareanställd gäller, om inte längre uppsägningstid avtalats,

med nedan angivna undantag, en ömsesidig uppsägningstid av en månad.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har arbetstagare rätt till en

uppsägningstid enligt nedan:

Anställningstid vid företaget Uppsägningstid
mindre än 2 år 1 månad
fr.o.m. 2 år till 4 år 2 månader
fr.o.m. 4 år till 6 år 3 månader
fr.o.m. 6 år till 8 år 4 månader
fr.o.m. 8 år till 10 år 5 månader
fr.o.m. 10 år 6 månader

Mom 5 Turordning

Enligt lagen om anställningsskydd bestäms vid arbetsbrist

turordning vid uppsägning med utgångspunkt från arbetstagarens

anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren och den lokala

fackliga organisationen kan komma överens om att även ta hänsyn

till andra faktorer när man fastställer turordning vid uppsägning på

grund av arbetsbrist eller vid företrädesrätt till återanställning.

Med lokal facklig organisation avses på arbetstagarsidan

fackklubben vid företaget, i de fall sådan klubb bildats. Om

fackklubb inte bildats vid företaget avses härmed ifrågavarande förbundsavdelning.

Mom 6 Inte iakttagen uppsägningstid från arbetstagare

Arbetstagare som lämnar sin anställning utan att iaktta avtalsenlig

eller överenskommen uppsägningstid har enligt vad som sägs nedan

förlorat rätten till innestående lön och semesterersättning.

Arbetsgivaren har rätt att innehålla ett belopp motsvarande lönen för

det antal dagar av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har

infunnit sig till arbete. Det innehållna beloppet får totalt högst

motsvara lönen för en avlöningsperiod.

Mom 7 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning skett från arbetstagarens eller från arbetsgivarens

sida har arbetstagaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg.

Betyget ska innehålla uppgifter om anställningstidens längd,

arbetsuppgifter samt på begäran vitsord om anställningen varat mer

än sex månader i följd.

Arbetsgivaren ska utfärda betyget senast i samband med utbetalning av slutlön.

Mom 8 Arbetsgivarintyg

Arbetsgivaren ska utfärda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter

arbetstagarens begäran.

§ 5 Inhyrd arbetskraft

Mom 1 Inhyrning och förhandling

A. Parterna har en gemensam uppfattning att bemanningsföretag kan

vara ett komplement till ett företags ordinarie verksamhet.

Parterna är vid diskussion om anlitande av bemanningsföretag ense

om att hänsyn ska tas till företagens behov av att organisera sitt

arbete så att det främjar både företagens produktivitet och fortlevnad

och de anställdas behov av trygga arbetstillfällen med goda villkor.

Parterna anser att inhyrd personal ska omfattas av kollektivavtal och

rekommenderar att endast bemanningsföretag anlitas som är

auktoriserade via överenskommelse mellan Bemanningsföretagen och LO.

B. Före anlitande av bemanningsföretag ska de lokala parterna förhandla om följande:

• Syftet med inhyrning av personal

• Omfattningen av inhyrningen

• Under vilken tidsperiod inhyrningen ska ske

• Vilket arbete som inhyrningen huvudsakligen avser

• På vilka arbetstider som inhyrning ska ske

• Genomsnittligt förtjänstläge för jämförbar grupp (GFL)

• Hur den lokala fackliga organisationen ska informeras om vilka personer som är inhyrda

• Arbetsplatsintroduktionen för inhyrd personal

• När och hur utvärdering av inhyrningen ska ske mellan parterna

Kan enighet inte uppnås i förhandlingen ska ärendet hänskjutas till de centrala parterna.

Mom 2 Inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning

Parterna har, med beaktande av de förutsättningar som gäller i

handeln, träffat överenskommelse om regler vid anlitande av

bemanningsföretag när det finns personer som har företrädesrätt till

återanställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist.

Denna reglering avser inhyrning i samband med företrädesrätt till

återanställning beroende på tillsvidareanställdas uppsägning på

grund av arbetsbrist.

När det finns före detta anställda som är uppsagda på grund av

arbetsbrist och som har företrädesrätt till återanställning gäller

följande räknat från den dag då uppsägningstiden löper ut för de

arbetstagare som har längst uppsägningstid enligt 11 § första stycket

lagen om anställningsskydd.

Arbetsgivare som avser att anlita bemanningsföretag för tid

överstigande fem veckor härefter ska uppta förhandling med lokal

facklig organisation i syfte att uppnå enighet. I förhandlingen anges

skälen för att anlita bemanningsföretag. Förhandlingen ska även

klargöra i fall arbetsgivarens krav kan tillgodoses genom

återanställning av arbetstagare med återanställningsrätt under

förutsättning att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller

flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några

begränsningar mot inhyrning av arbetskraften från

bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt

verkställs. Nedläggningsprocessen ska i normalfallet inte överskrida sex månader.

Kan de lokala parterna inte enas kan arbetsgivaren begära prövning

hos nämnden för inhyrning enligt nedan. Hela denna process kan

dock längst pågå i nio veckor totalt.

Påkallas prövning kan arbetsgivaren anlita bemanningsföretag i

avvaktan på nämndens prövning. Inhyrning kan pågå till dess en

vecka förflutit från beslut i nämnden.

Anmärkningar

1. Med bemanningsföretag avses bemanningsföretag enligt lag om

uthyrning av arbetstagare (SFS 2012:854).

2. Varje driftsinskränkningsförfarande räknas för sig.

Mom 3 Nämnden för inhyrning i samband med företrädesrätt till återanställning

Parterna är ense om att inrätta en nämnd för inhyrning enligt nedan.

Förfarandet i nämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden ska bestå av tre ledamöter, en från Handelsanställdas

förbund, en från Svensk Handel och en opartisk ordförande som

parterna utser gemensamt. Den opartiska ordföranden arvoderas av parterna med lika delar.

Nämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom

tre veckor från påkallandet. Ett beslut kan ske även om endera

parten inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål.

Nämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett

beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av

nämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om

handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Nämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller

vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om

anställningsskydd. Beslutet ska protokollföras.

Nämnden ska som huvudregel redovisa skälen skriftligt, men får

också redovisa skälen muntligt till respektive part.

Om nämnden förklarat att arbetsgivarens åtgärd strider mot 25 §

lagen om anställningsskydd kan arbetsgivaren välja att:

• avbryta inhyrningen inom sju dagar från det att

arbetsgivaren fått del av nämndens beslut och vid fortsatt

arbetskraftsbehov återanställa enligt turordning, eller

• betala den ekonomiska kompensation som nämnden

beslutat om till dem vars företrädesrätt kränkts.

Kompensationen ersätter den ideella skada som

arbetstagaren lidit och utges med 1 1/2 prisbasbelopp.

Arbetsgivare som följer nämndens utlåtande och förfarandet enligt

ovan kan inte bli föremål för annan rättslig prövning för brott mot

25 § lagen om anställningsskydd.

§ 6 Avlöningsbestämmelser

Mom 1 Grundläggande principer

Handeln har en central betydelse för svensk samhällsekonomi och

sysselsätter ett stort antal människor i många olika företag. I handeln

finns ett stort antal olika yrkesroller med starkt skiftande

kompetenskrav. En konkurrenskraftig handel förutsätter bland annat

yrkeskompetenta arbetstagare. Såväl arbetstagare som företag tjänar

på att det bedrivs ett systematiskt och lokalt arbete med

kompetensutveckling. Lönebildningen inom handeln bör syfta till att

stötta och underlätta att företagen stärker sin konkurrenskraft samt

att arbetstagare får god löneutveckling.

Utgångspunkten för lönesättning och lokala löneförhandlingar ska

vara en lönepolitik och ett lönesystem som stödjer möjligheterna att

ta tillvara och utveckla arbetsorganisation, teknik och arbetstagarnas

och företagets totala kompetens. Det är ett hjälpmedel för att

förbättra och stimulera de anställdas utveckling i arbetet.

Lönepolitik och lönesystem ska också stimulera till ökad

produktivitet och lönsamhet vilket bidrar till stärkt konkurrenskraft.

Arbetsgivaren och arbetstagarna har ett gemensamt ansvar för att

alla arbetstagare ges möjlighet till ökad kompetens och utveckling i arbetet.

Löneutveckling sker bland annat till följd av ökad erfarenhet, ökade

krav i befattningen, ökat ansvar, förbättrade yrkeskunskaper och

övriga kvalifikationer samt lång anställning i företaget.

De lokala parterna ska kartlägga och analysera lönesituationen på

arbetsplatsen utifrån diskrimineringslagens krav. Särskilt ska

osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män beaktas.

Kartläggningen och analysen ska genomföras så att kravet på den

enskildes integritet tillgodoses. Kartläggningen och analysen ska

också omfatta frågan om omotiverade skillnader i fråga om löneläge

och löneutveckling finns.

Mom 2 Lönedelar

A. Minimilön

Vid anställning fastställs en lön. Den fastställda lönen får aldrig vara

lägre än tillämplig minimilönenivå. Avtalets minimilöner för

lagerpersonal avser enklare rutinbetonade arbetsuppgifter, som

kräver kort upplärningstid (ca en vecka). För lagerpersonal samt

yrkes- och specialarbetare med mer kvalificerade arbetsuppgifter

motiveras en högre lön än minimilönen.

Anställningstidstillägg utges alltid utöver tillämplig minimilönenivå.

Vid tidpunkten då ett lönetillägg fastställs ska tillägget utges utöver

tillämplig minimilönenivå.

B. Minimilöner chaufförer

För ordinarie chaufförer, som kör fordon för vilka fordras körkort i

vars beteckning ingår C, D eller E gäller den för Chaufför I i

tabellen angivna timlönen som minimilön. För övriga chaufförer

gäller den för Chaufför II angivna timlönen som minimilön.

För vikarierande chaufförer, som fullgör sådan tjänst under minst en

hel arbetsdag under avlöningsveckan, gäller samma minimilön som

för ordinarie chaufför den dagen.

Här angivna regler om minimilön för Chaufför II gäller även för

arbetstagare med ordinarie arbetsuppgift att köra truck, som

disponeras för transport på allmän väg och gata.

C. Chaufförsförsäljare

Beträffande chaufförsförsäljare ska lokala förhandlingar föras

beträffande lönerna.

D. Branschvana

Arbetstagare fyllda 20 år får efter sex månaders anställning i

företaget tillgodoräkna sig branschvana.

Arbetstagare, som varit anställd hos arbetsgivaren minst sex

månader, och är frånvarande på grund av värnpliktstjänstgöring eller

sjukdom, får vid uppflyttning i högre lönegrupp tillgodoräkna sig

branschvana, som intjänats före fyllda 20 år.

E. Minimilönenivåer

1. 2017-04-01 – 2018-03-312.

Lönegrupp Lagerpersonal Chaufför I Chaufför II
16 år 86,69
17 år 92,69
18 år 135,16 136,41 135,91
19 år 135,51 136,76 136,26
20 år 136,41 137,66 137,16

+ 6 månader i företaget

137,31 138,56 138,06

Beträffande nytillsatta befattningar i företaget tillämpas samma

förtjänst/lönenormer som för redan anställda i motsvarande befattningar.

Chaufför, som kör bil med släpvagn eller semitrailer, erhåller utöver

lönenivåerna ovan ett särskilt tillägg om 111 öre per körtimme.

Anmärkning

Med körtimme menas den tid per timme, då chauffören utför körning

och i samband därmed förekommande lastnings- och lossningsarbete.

2. 2018-04-01 – 2019-03-31

Lönegrupp Lagerpersonal Chaufför I Chaufför II
16 år 88,20
17 år 94,20
18 år 138,18 139,43 138,93
18 år 138,53 139,78 139,28
20 år 139,43 140,68 140,18

+ 6 månader i företaget

140,33 141,58 141,08

Beträffande nytillsatta befattningar i företaget tillämpas samma

förtjänst/lönenormer som för redan anställda i motsvarande

befattningar.

Chaufför, som kör bil med släpvagn eller semitrailer, erhåller utöver

lönenivåerna ovan ett särskilt tillägg om 113 öre per körtimme.

Anmärkning

Med körtimme menas den tid per timme, då chauffören utför körning

och i samband därmed förekommande lastnings- och lossningsarbete.

Lönegrupp Lagerpersonal Chaufför I Chaufför II
16 år 89,74
17 år 95,74
18 år 141,25 142,50 142,00
18 år 141,60 142,85 142,35
20 år 142,50 143,75 143,25

+ 6 månader i företaget

143,40 144,65 144,15

Beträffande nytillsatta befattningar i företaget tillämpas samma

förtjänst/lönenormer som för redan anställda i motsvarande befattningar.

Chaufför, som kör bil med släpvagn eller semitrailer, erhåller utöver

lönenivåerna ovan ett särskilt tillägg om 116 öre per körtimme.

Anmärkning

Med körtimme menas den tid per timme, då chauffören utför körning

och i samband därmed förekommande lastnings- och lossningsarbete.

F. Anställningstidstillägg

Till arbetstagare som efter fyllda 18 år har varit anställd i fem år

inom samma företag utges ett anställningstidstillägg om:

1 april 2017 77 öre per timme
1 april 2018 78 öre per timme
1 april 2019 80 öre per timme

Tillägget utges fr.o.m. den första i den månad då femårsgränsen uppnåtts.

G. Frysrumstillägg

Vid arbete i frysrum utges ett tillägg om 10 % av avtalets högsta

minimilön för lagerpersonal. Tillägget utgår inte för arbete

understigande en halvtimme per arbetsdag.

H. Vikariatstillägg

Arbetstagare som utsetts att under längre tid (minst två veckor)

vikariera i högre befattning, får särskild ersättning för detta.

Överenskommelse om vikariatstillägg träffas individuellt och

normalt före vikariatets början.

I. Lönetillägg

Lokalt överenskomna lönetillägg ska årligen ses över för att

bibehålla dess värde och garanteras en lägsta höjning enligt följande.

1 april 2017 2 %
1 april 2018 2 %
1 april 2019 2 %

Mom 3 Utbetalning av lön

A. Löneutbetalning

1. Lön utbetalas månadsvis i efterskott.

2. Vid företag som tillämpar eller övergår till månadslön räknas

minimilönen fram genom att timlönen multipliceras med 174. Vid

kortare arbetsvecka än 40 timmar nedräknas talet 174 i proportion till detta.

3. I samband med löneutbetalningen bör arbetstagaren få en skriftlig

lönespecifikation. Av denna bör framgå storleken på de olika

lönedelar som utgör den totala lönen för månaden. Det bör också

framgå vilket skatteavdrag som har redovisats.

B. Beräkning av lön i vissa fall

Lön enligt 12 § lagen om anställningsskydd i de fall arbete inte

erbjuds under uppsägningstiden samt vid permittering enligt 21 §

samma lag utges med arbetstagarens genomsnittsförtjänst under de

tre kalendermånader eller motsvarande period för

avlöningsberäkning, som närmast föregått uppsägningen respektive

permitteringen. I genomsnittsförtjänsten inräknas tidlön, ackord

samt förskjuten ordinarie arbetstid (ob)/skiftersättning.

Om beräknad genomsnittsförtjänst på grund av tillfällig ändring i

tjänstgöringsförhållandena avviker väsentligt från det normala i

anställningen, ska jämkning ske av beloppet.

Mom 4 Lönerevision

A. Lönerevisionens omfattning

Arbetstagare som anställts senast den 31 mars aktuellt år omfattas av

den avtalsenliga lönerevisionen och är varje år garanterad en

generell löneökning samt eventuell del av arbetsplatsens lokala

löneutrymme. Löneökningen gäller från och med den 1 april respektive år.

Lönerevisionen sker stegvis.

1. Lönen för samtliga arbetstagare som omfattas av revisionen höjs

med den generella löneökningen enligt punkt B nedan.

2. Varje arbetstagares nya högre lön ska därefter minst uppgå till ny

tillämplig minimilönenivå.

3. Arbetsplatsens lokala löneutrymme hanteras i enlighet med punkt C.

B. Generell löneökning

1/4 2017
Kronor per månad för heltidsanställd 412
Kronor per timme 2,37
1/4 2018
Kronor per månad för heltidsanställd 420
Kronor per timme 2,42
1/4 2019
Kronor per månad för heltidsanställd 428
Kronor per timme 2,46

Efter generell löneökning får den nya lönen inklusive eventuella

fasta lönetillägg inte underskrida tillämplig ny minimilönenivå.

Anställningstidstillägget räknas inte med vid jämförelsen.

C. Arbetsplatsens lokala löneutrymme

1. Efter överenskommelse mellan de lokala parterna enligt Mom 4

D-E kan arbetsplatsens lokala löneutrymme utges individuellt. Om

ingen av de lokala parterna begär förhandling enligt punkt G utges

arbetsplatsens lokala löneutrymme generellt till varje arbetstagare

enligt punkt C 3 nedan.

2. Arbetstagare som den 31 mars är under 18 år får inte del av

arbetsplatsens lokala löneutrymme.

3. Arbetsplatsens lokala löneutrymme är i genomsnitt:

1/4 2017
Kronor per timme 0,59

Kronor per månad för heltidsanställd

103

1/4 2018
Kronor per timme 0,60

Kronor per månad för heltidsanställd

105

1/4 2019
Kronor per timme 0,61

Kronor per månad för heltidsanställd

107

D. Beräkning av arbetsplatsens lokala löneutrymme (pott)

Arbetsplatsens lokala löneutrymme beräknas enligt följande.

I steg ett beräknas arbetsplatsens genomsnittliga antal förbrukade

timmar per månad för all personal under september till och med

november föregående år.

För heltidsanställd räknas förbrukade timmar alltid som 174 timmar

per månad, och för deltidsanställd verkligt förbrukade timmar. Om

förbrukade timmar vid en arbetsplats under denna beräkningsperiod

väsentligt avviker från normala förhållanden eller väsentligt avviker

från de förhållanden som råder på arbetsplatsen vid

lönerevisionstillfället bör parterna överenskomma om att välja en

annan beräkningsperiod eller metod. De lokala parterna kan även av

annan anledning överenskomma om annan beräkningsperiod eller metod.

I steg två multipliceras arbetsplatsens genomsnittliga antal

förbrukade timmar per månad med tillämpligt belopp i punkt C 3.

E. Hantering av arbetsplatsens lokala löneutrymme

Utläggning av arbetsplatsens lokala löneutrymme sker genom lokal

överenskommelse. En förutsättning för detta är ett målmedvetet

arbete på företaget för att skapa för alla anställda gemensamma och

av alla anställda kända utgångspunkter för såväl

arbetsorganisationen som för lönesystemet. Sådant arbete sker i

samverkan mellan de lokala parterna.

Arbetsplatsens framräknade lokala löneutrymme fördelas enligt de

principer de lokala parterna är överens om.

För små arbetsplatser, där alla anställda utför likvärdiga

arbetsuppgifter kan det lokala löneutrymmet fördelas generellt.

För företag med flera arbetsplatser är det önskvärt att man träffar

överenskommelse med Handels centralt om ett gemensamt

lönesystem för samtliga enheter.

Vid utläggning av arbetsplatsens lokala löneutrymme kan till

exempel följande kriterier beaktas:

- ansvar i arbetet

- erfarenhet

- mångkunnighet

- servicekänsla

- kompetens

- arbetsresultat

Beloppet fördelas per faktiskt arbetad timme.

Vid fördelningen av arbetsplatsens lokala löneutrymme uppskattas

en heltidsanställds månadsarbetstid till 174 timmar och en

deltidsanställds månadsarbetstid till den deltidsanställdes

kontrakterade arbetstid per vecka den 1 april aktuellt år multiplicerat

med 4,34.

Anmärkning

Lönejusteringar enligt § 6 mom 2 I ska inte belasta det lokala löneutrymmet.

F. Hantering vid oenighet om arbetsplatsens lokala löneutrymme

1. I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa

överenskommelse om beräkning respektive fördelning har lokal part

rätt att föra frågan till central förhandling.

2. I de fall de centrala parterna inte kan enas ska det lokala

utrymmet läggas ut generellt.

G. Datum för förhandlingar om det lokala löneutrymmet

2017 2018 2019

Lokal förhandling begärs senast

19 maj 9 februari 8 februari

Central förhandling begärs senast

11 augusti 13 april 12 april

Mom 5 Helgersättning

För helgdag, julafton, nyårsafton och midsommarafton som infaller

på vardag utgår lön i nedan angivna fall och under där angivna förutsättningar.

Till arbetstagare utgår efter en månads anställning i följd lön för

sådan dag om arbetstagaren deltagit i arbetet i omedelbar anslutning

till dagen ifråga (antingen på arbetsdagen före eller arbetsdagen

efter). Beviljad ledighet begränsad till kvalifikationsdag före

och/eller efter helgdag ger rätt till helglön. Den beviljade ledigheten

i detta avseende är maximerad till två hela dagar.

Styrkt sjukfrånvaro eller frånvaro för vård av sjukt barn under

kvalifikationsdag ger rätt till helglön. Sjukdom på helgdag som

infaller under de första 14 kalenderdagarna av sjukperioden ger rätt till helglön.

För tjänstledig arbetstagare som tillfälligt inträder i tjänst utgår inte

helgersättning om tjänstgöringsperioden är kortare än tio kalenderdagar.

Ersättningen utgår för de ordinarie arbetstimmar, som skulle ha

arbetats om dagen inte varit fridag.

Ersättningen per timme:

Vid tidlönsarbete: den för arbetstagaren fastställda timlönen.

Vid ackordsarbete: den genomsnittliga individuella timförtjänst som

utgått på ordinarie ackords- och tidlönetimmar den avlöningsperiod

under vilken helgdagen, julafton, nyårsafton eller midsommarafton infaller.

Lokal överenskommelse kan träffas om annan teknisk beräkning av

den förtjänst, som enligt ovan angivna regler ska utges.

Särskild helgdagslön utges inte till arbetstagare med vecko- eller månadslön.

Anmärkning

Det faktiska antalet arbetstimmar per kalenderår kan variera mellan

arbetstagare som arbetar 5 x 8 tim = 40 tim/vecka och arbetstagare

med motsvarande antal arbetstimmar/vecka men förlagd till fyra

arbetsdagar om 10 tim vardera. Skälet till detta är att normalt

arbetsfria helgdagar reducerar arbetstiden beroende på förläggning

av den lediga femte dagen vid fyradagarsvecka. Företagen

rekommenderas därför att i sin schemaläggning försöka se till att

nettoarbetstiden blir densamma för båda kategorierna anställda.

Mom 6 Nationaldagen

Då nationaldagen infaller en lördag eller söndag eller annan dag i

veckan som är en fridag ska arbetstiden reduceras med åtta timmar.

För timavlönade utges ersättning motsvarande helgersättning (se § 6

mom 5) för dessa timmar. Reducering för heltidsanställda med

månadslön sker genom en helledig dag som läggs ut under juni

månad i anslutning till en lördag eller söndag om inte lokal

överenskommelse träffas om annat.

För deltidsanställda med månadslön sker reduktion, enligt första

stycket, i proportion till sysselsättningsgraden. Reducering sker, om

möjligt, genom en helledig dag som läggs ut under juni månad.

§ 7 Löneavdrag vid frånvaro

Vid företag som tillämpar månadslön gäller följande avdragsregler

vid frånvaro på grund av sjukdom, tjänstledighet, semester etc.

Mom 1 Heltidsanställd

A. Frånvaro hel arbetsdag

1. I kalendermånad som omfattar maximalt 22 schemalagda

arbetsdagar görs avdrag med 4,6 procent av månadslönen + fasta

lönetillägg för varje frånvarodag. Avdrag görs inte för arbetsfri

söndag, helgdag eller schemalagd fridag under frånvaroperioden.

2. I kalendermånad som omfattar fler än 22 schemalagda dagar görs

avdrag för varje frånvarodag enligt formeln:

månadslönen + fasta lönetillägg antalet schemalagda dagar i månaden

3. I kalendermånad där frånvaron omfattar alla arbetsdagar utom

högst två betalas för de sistnämnda dagarna timlön enligt formeln:

månadslönen + fasta lönetillägg 174

4. Omfattar frånvaron hel kalendermånad görs avdrag med

månadslönen + fasta lönetillägg.

B. Frånvaro del av arbetsdag

Avdrag görs med 1/174 av månadslönen + fasta lönetillägg för varje

timme på vilken arbete skulle ha utförts.

Mom 2 Deltidsanställd

A. Deltidsanställd med månadslön

1. Avdrag sker med en dagslön för varje dag som arbete skulle ha

utförts enligt formeln:

Dagslön = den deltidsanställdes månadslön + fasta lönetillägg antalet schemalagda dagar i månaden

2. Vid frånvaro del av dag sker avdrag med timlön + fasta

lönetillägg för varje timme arbete skulle ha utförts enligt formeln:

Timlön = 40 x månadslön + fasta lönetillägg 174 x antal timmar per vecka

Mom 3 Lön för del av löneperiod för månadsavlönad

Till arbetstagare som börjar sin anställning under löpande

kalendermånad kan timlön + fasta lönetillägg betalas för arbetade timmar.

Till arbetstagare som slutar sin anställning under löpande

kalendermånad kan lokal överenskommelse träffas om att timlön +

fasta lönetillägg betalas för arbetade timmar.

Mom 4 Överenskommelse om annat avdragssystem

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om annat

avdragssystem. Sådan överenskommelse ska för sin giltighet

godkännas av de centrala parterna.

§ 8 Ackordsarbete

Bestämmelser om ackordsarbete kan efter överenskommelse införas

vid de företag, där sådant arbete lämpar sig. Tids- och metodstudier

samt andra förberedande åtgärder för att ta fram riktiga mått på

prestationerna bör göras i god tid före införandet.

Införs nya arbetsmetoder eller ändras de tekniska, strukturella

och/eller organisatoriska förutsättningarna för arbetet, upphör berört

ackord att gälla med 14 dagars uppsägningstid.

Parterna på respektive arbetsplats bör själva träffa överenskommelse

om ackorden inklusive ersättningsformen efter ackordssystemets

upphörande. Kan sådan lokal överenskommelse inte träffas kan

frågan hänskjutas till huvudorganisationerna.

Anmärkningar

1. Avtalsenlig höjning fördelas vid justering av utgående ackord på

fast och rörlig del enligt proportioner, som gäller vid

justeringstillfället. Lokal överenskommelse kan träffas om annan

fördelning av höjningen mellan fast och rörlig del.

2. Här angivna bestämmelser berör inte eventuella premietillägg

eller flitpremier utöver tidlönen. I dessa fall sker justering enligt § 6 mom 1.

3. Om de lokala parterna inte träffat överenskommelse angående

upphörande/omförhandling av ett ackordssystem, gäller intill dess

frågan slutgiltigt behandlats av huvudorganisationerna, det

genomsnittliga utfallet av ackordet under de tre senaste månaderna.

§ 9 Beklädnadsförmåner

Arbetsgivaren tillhandahåller alla arbetstagare lämpliga

överdragskläder samt fri tvätt av dessa. Kläderna ska handhas med

aktsamhet. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att

klädförmånen istället ersätts med ett belopp per månad.

Anmärkning

Överenskommelse om bättre klädförmåner inskränks inte av denna bestämmelse.

§ 10 Traktamenten

Mom 1 Måltidsersättning

När arbetstagare på grund av resa utanför ordinarie tjänstgöringsort

inte kan äta sin huvudmåltid för dagen på vanlig tid och plats, utges ersättning med:

• 96 kronor om arbetstagaren varit på resa minst fyra timmar

och hela måltidsrasten infaller under denna tid.

• 96 kronor för kvällsmål om resan varat mer än tre timmar

efter ordinarie arbetstids slut och att arbetstagare inte beretts

möjlighet att äta på tjänstgöringsorten innan resan påbörjades.

Ersättningarna är både bidrag till måltidskostnaden och ersättning

för eventuellt utfört, men inte särskilt beordrat övertidsarbete, under sådan måltidsrast.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt.

Anmärkningar

1. Beloppen justeras årligen per nästkommande lönerevisionsdatum

med hänsyn till förändring i konsumentprisindex för ”restauranger”

utifrån perioden november – november. Basår för justering är

november 2005 med indextalet 391,6.

2. Ersättningarna inkluderar semesterlön (semesterersättning).

Mom 2 Ersättning i samband med övernattning

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten

betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamenten

enligt de bestämmelser och med de belopp som vid varje tidpunkt

anges som avdragsgilla i anvisningarna till 12 kap. 6-16 §§ inkomstskattelagen.

Utöver detta får den anställde ett särskilt researvode om 150 kronor

då helt traktamente utgår och 75 kronor då halvt traktamente utgår.

Om arbetsgivaren står för kost och logi utges varken traktamente

eller särskilt researvode.

Överenskommelse om annat kan träffas lokalt.

Anmärkning

Ersättningarna inkluderar semesterlön (semesterersättning).

§ 11 Restidsersättning

Följande regler gäller för arbetstagare som endast undantagsvis

företar tjänsteresor.

Mom 1 Beräkning av restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en

beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga

arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid

beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför

arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast hela halvtimmar medtas. Om

arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller

del av denna, ska tiden kl. 22.00–08.00 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagare under

tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör

arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de

bestämmelser som gäller vid traktamentsberäkning eller

motsvarande vid respektive företag.

Mom 2 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning per timme är 60 procent av timlönen, dock högst

sex timmar per kalenderdygn. När resan sker under tiden fredag kl.

18.00 fram till måndag kl. 06.00 eller kl.18.00 dag före arbetsfri

helgdagsafton eller helgdag till kl. 06.00 dag efter helgdag är

ersättningen 75 procent av timlönen. Timlönen utgör 1/174 av

arbetstagarens utgående fasta månadslön och fasta tillägg om sådana finns.

§ 12 Arbetstid

Mom 1 Ordinarie arbetstid m m

Ordinarie arbetstid är, raster oräknade, i genomsnitt 40 timmar per

helgfri vecka och förlägges i regel måndag–fredag mellan kl. 07.00

och kl. 18.00 samt på lördag mellan kl. 07.00 och kl. 12.00.

Om möjligt bör arbetstiden förläggas så att lördagar eller andra

lämpliga dagar är hellediga.

Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om

avsteg från arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila.

Jul-, nyårs- och midsommarafton är fridagar.

Anmärkningar

1. På arbetsplatser, där arbetstiden fallit inom här ovan angivna

klockslag, kan ändring ske efter kollektiv eller individuell

överenskommelse. Denna anmärkning omfattar inte sådan ändring,

som föranletts av genomförandet av lagstadgad eller

överenskommen arbetstidsförkortning.

Vid förläggning av arbetstid ska hänsyn tas till såväl de anställdas

som företagets berättigade intressen.

2. Om arbetets natur inom viss bransch eller visst företag

regelmässigt föranleder annan förläggning av arbetstiden än de

ovan angivna, kan tidpunkten för arbetstidens början förskjutas,

dock tidigast till kl. 06.00. För sålunda förskjuten arbetstid, förlagd

före kl. 07.00 utges tillägg med 40 procent på den lön som utgör bas

för övertidsberäkning enl § 13 mom 2.

På arbetsplats, där högre ersättning för förskjuten ordinarie

arbetstid är överenskommen, bibehålls denna högre ersättning.

Mom 2 Arbetstidsschema

Arbetstidsschema, upptagande ordinarie arbetstidens förläggning,

ska finnas anslaget på arbetsplatsen eller på annat sätt skriftligen

meddelas arbetstagarna.

Innan arbetsgivaren fastställer arbetstidsschemat, bör synpunkter

inhämtas från arbetstagarnas representanter (fackklubb, fackombud

där sådana är utsedda).

Bestämmelsen i 12 § arbetstidslagen gäller inte inom avtalsområdet.

I stället gäller att ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens

förläggning ska – där så kan ske – meddelas minst en månad i förväg.

Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om

avsteg från arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila.

Jul-, nyårs- och midsommarafton är fridagar.

Anmärkningar

1. På arbetsplatser, där arbetstiden fallit inom här ovan angivna

klockslag, kan ändring ske efter kollektiv eller individuell

överenskommelse. Denna anmärkning omfattar inte sådan ändring,

som föranletts av genomförandet av lagstadgad eller

överenskommen arbetstidsförkortning.

Vid förläggning av arbetstid ska hänsyn tas till såväl de anställdas

som företagets berättigade intressen.

2. Om arbetets natur inom viss bransch eller visst företag

regelmässigt föranleder annan förläggning av arbetstiden än de

ovan angivna, kan tidpunkten för arbetstidens början förskjutas,

dock tidigast till kl. 06.00. För sålunda förskjuten arbetstid, förlagd

före kl. 07.00 utges tillägg med 40 procent på den lön som utgör bas

för övertidsberäkning enl § 13 mom 2.

På arbetsplats, där högre ersättning för förskjuten ordinarie

arbetstid är överenskommen, bibehålls denna högre ersättning.

Mom 2 Arbetstidsschema

Arbetstidsschema, upptagande ordinarie arbetstidens förläggning,

ska finnas anslaget på arbetsplatsen eller på annat sätt skriftligen meddelas arbetstagarna.

Innan arbetsgivaren fastställer arbetstidsschemat, bör synpunkter

inhämtas från arbetstagarnas representanter (fackklubb, fackombud där sådana är utsedda).

Bestämmelsen i 12 § arbetstidslagen gäller inte inom avtalsområdet.

I stället gäller att ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens

förläggning ska – där så kan ske – meddelas minst en månad i förväg.

§ 13 Övertidsarbete

Mom 1 Övertidsarbete

När arbetsgivaren anser att det krävs att arbete utförs på annan tid än

ordinarie arbetstid ska arbetstagaren utföra sådant arbete mot fastställd betalning.

Besked om övertidsarbete ska om möjligt lämnas till arbetstagaren före kl. 12.00.

Arbetstagare som har godtagbara skäl ska befrias från övertidsarbete.

Vid övertidsarbete på söndag, helgdag samt på dag som på grund av

arbetstidens förläggning är fridag utgår ersättning för minst tre

timmar.

Mom 2 Kontant övertidsersättning

För övertidsarbete som utförs på begäran av arbetsgivaren betalas

ersättning dels med för arbetstagaren gällande ordinarie tidlön

respektive ackord, dels övertidsersättning med:

• 50 procent för övertidsarbete måndag – fredag de två första

timmarna per dag varvid sammanräknas utfört

övertidsarbete före ordinarie arbetstidens början och efter

ordinarie arbetstidens slut

• 70 procent för annat övertidsarbete på vardagar

• 100 procent för allt arbete på söndag, helgdag, jul-, nyårsoch

midsommarafton samt på lördag efter kl. 12.00.

Med övertidsarbete på söndag jämställs sådant övertidsarbete på

lördag som förläggs efter kl. 12.00.

Procentsatserna beräknas på:

• vid tidlönsarbete den för arbetstagaren fastställda timlönen

• vid ackordsarbete den genomsnittliga individuella

timförtjänst som utgått på ordinarie ackords- och

tidlönetimmar den avlöningsperiod då övertidsarbetet utförts.

Lokal överenskommelse kan träffas om annan teknisk beräkning av

den utgående förtjänst, som ska utgöra grund för

övertidsberäkningen.

Mom 3 Kompensationsledighet

Övertidsarbete kan efter överenskommelse i varje särskilt fall

ersättas med ledighet på ordinarie arbetstid enligt följande:

• 1 timme och 30 minuter för varje arbetad timme berättigande till 50 procents ersättning

• 1 timme och 45 minuter för varje arbetad timme berättigande till 70 procents ersättning

• 2 timmar för varje arbetad timme berättigande till 100 procents ersättning

Anmärkningar

1. Då övertidsarbete ska utföras och överenskommelse har träffats

om förläggning av måltidsrast efter ordinarie arbetstidens slut,

utges övertidstillägg med 50 procent för de två första timmarna

efter rasten samt först därefter med 70 procent.

2. I de fall arbetstagare beordras utföra arbete på dag, som på

grund av arbetstidens förläggning utgör fridag, utges övertidstillägg

med 70 procent, dock utges tillägget med 100 procent för

övertidsarbete förlagt efter kl. 12.00 på lördagar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan alternativt överenskomma om

annan ledighetsdag istället för den, på vilken arbete beordrats. I de

fall arbete måste utföras på fridag enligt ovan, ska arbetsgivaren

varsla om detta så snart som möjligt. Vad ovan sagts berör inte de

företag för vilka ersättningsfrågan vid inkallelse redan reglerats mellan parterna.

3. Då övertidsarbete utförs på tid då skiftgående personal eller

arbetare med förskjuten ordinarie arbetstid erhåller ett högre

tillägg än vad övertidsarbetet i sig ger så ska det högre tillägget utges för övertidsarbetet.

Mom 4 Anmälan om övertidsarbete

När arbete utförts på övertid, som inte omedelbart kunnat

kontrolleras av arbetsledningen, ska den arbetade tiden anmälas

senast arbetsdagen efter. Har sådan anmälan inte gjorts förlorar

arbetstagaren rätten till övertidsersättning.

Mom 5 Tillfälligt ackord

För tillfälligt uppgjort ackord betalas ingen förhöjning då det utförs under övertid.

Mom 6 Särskild överenskommelse vid kortare permission m.m.

Vid beviljande av kortare permission eller tjänstledighet kan

överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om

att den senare – om detta inte strider mot gällande lagstiftning – ska

arbeta motsvarande tid på annan än ordinarie arbetstid, utan att

arbetstagaren ska erhålla övertidsersättning för sådant arbete. Om

arbetet inte utförs, har arbetsgivaren rätt att göra löneavdrag för motsvarande tid.

§ 14 Skiftarbete

Mom 1 Skiftarbete

Skiftarbete är ett arbete där två eller flera arbetslag (skiftlag)

regelbundet avlöser varandra på bestämda tider varje arbetsdygn. Ett

arbetslag kan bestå av en eller flera arbetstagare. För att skiftarbete

ska anses föreligga krävs att arbetet som varje skiftlag utför ingår

som ett led i en enhetlig och sammanhängande arbetsprocess samt är

av viss beständighet. Arbetstiden kan förläggas så att den delvis

sammanfaller för de olika skiftlagen. Schemaläggning av arbetstiden

kan även göras så att den enskilde arbetstagaren gör fler t.ex.

förmiddagsskift än eftermiddagsskift.

Vid skiftarbete, som varar minst en arbetsvecka, enligt gällande

arbetstidsschema eller motsvarande antal arbetsdagar i följd utgår

tillägg enligt mom 4. Vid skiftarbete, som varar kortare tid än en

arbetsvecka enligt gällande arbetstidsschema eller motsvarande antal

arbetsdagar i följd ska, för arbete förlagt till annan än ordinarie

arbetstid, utgå tillägg med de belopp som gäller för övertidsarbete (enligt § 13).

Intermittent skiftarbete

Med intermittent skiftarbete menas skiftarbete med ett

arbetsuppehåll om minst 24 timmar sammanhängande per vecka.

Kontinuerligt skiftarbete

Med kontinuerligt skiftarbete menas skiftarbete, som kan förläggas

måndag till och med söndag samt helgdag.

Mom 2

Arbetstiden beräknas utifrån heltidsmåttet 40 timmar per helgfri

vecka, raster oräknade. Skiftarbete medger arbetstidsförkortning.

Den ordinarie arbetstiden blir, i genomsnitt per helgfri vecka:

a) vid tvåskiftsarbete 38 timmar

b) vid intermittent treskiftsarbete 38 timmar

c) vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar.

Vid treskiftsarbete, som varar minst en arbetsvecka enligt gällande

arbetstidsschema eller motsvarande antal arbetsdagar i följd ska

arbetstiden beräknas i genomsnitt per helgfri vecka och år.

Vid arbete del av vecka tillgodoräknas ledighet i proportion därtill.

Mom 2.1 Förläggning av arbetstidsförkortning vid tvåskiftsarbete

Vid tvåskiftsarbete om 40 timmar per helgfri vecka har

arbetstagaren, enligt mom 2 a, rätt att tillgodoräkna sig betald

ledighet motsvarande två timmar för varje fullgjord sådan

arbetsvecka. För förläggning av denna arbetstidsförkortning träffas

lokal överenskommelse om ett av följande alternativ:

a) Utläggning som ledighet del av dag eller hel dag.

b) Genom utläggning i överenskommet arbetstidsschema.

c) Genom ett kontant tillägg, som för varje fullgjord skiftvecka om

40 timmar motsvarar två timlöner för arbetstagaren (timlönen

beräknas enligt mom 5). Skiftformstillägg enligt mom 3 utgår inte.

Kan överenskommelse inte träffas läggs, efter samråd mellan de

lokala parterna, ledighet ut som hel eller del av dag.

Anmärkning kontinuerligt skiftarbete

Arbete som schemaläggs på helgdag medför betald reduktion av

arbetstiden med de schemalagda timmarna. Om helgdag infaller på

en söndag sker ingen reduktion.

Reduktion enligt ovan sker med betald hel ledig dag.

Mom 3 Skiftformstillägg

Skiftformstillägg utgör kompensation till timavlönade för

arbetstidsförkortningen från 40 timmars arbetsvecka enligt mom 2.

Skiftformstillägg betalas inte till arbetstagare med lön fastställd per

vecka eller månad. Dessa bibehåller sin lön under ledigheten.

Till arbetstagare i skiftarbete utges skiftformstillägg per ordinarie

arbetad timme beräknat på arbetstagarens timlön enligt mom 5 med:

Vid tvåskiftsarbete 5,26 %
Vid intermittent treskiftsarbete 5,26 %
Vid kontinuerligt treskiftsarbete 11,11 %

Vid arbete del av skiftvecka tillgodoräknas skiftformstillägget i

proportion till arbetade timmar.

Beträffande b) och c) kan lokal överenskommelse träffas om annan

beräkningsmetod för uppräkning av lönen innebärande att

löneutfallet vid 38 respektive 36 timmars treskiftarbete i snitt

motsvarar vad som utgår vid 40 timmars arbete.

Mom 4 Skifttillägg

Skifttillägg utges för skiftarbete förlagt på följande tider med:

Måndag-fredag 06.00-07.00 40 %
Måndag-fredag * -23.00 40 %
Måndag-fredag 23.00-06.00 70 %
Lördag 00.00-06.00 70 %
Lördag 06.00-07.00 70 %
Lördag 12.00-23.00 40 %
Lördag 23.00-24.00 70 %
Söndag/helgdag 00.00-24.00 100 %

* Tid utanför ordinarie arbetstids förläggning

De procentuella tilläggen beräknas på arbetstagarens timlön (beräknad enligt mom 5).

Mom 5 Beräkningsunderlag

Vid tidlönsarbete är beräkningsunderlaget den för arbetstagaren fastställda timlönen.

Timlön för heltidsanställda med månadslön beräknas med divisor 174.

Timlön för heltidsanställda med veckolön beräknas med divisor 40.

Vid ackordsarbete är beräkningsunderlaget den genomsnittliga

individuella timförtjänst, som utgått på ordinarie ackords- och

tidlönetimmar den avlöningsperiod då skiftarbetet utförts.

Lokal överenskommelse kan träffas om annan teknisk beräkning av

den utgående förtjänst, som ska utgöra grund för tillägg enligt denna paragraf.

Anmärkningar

1. På arbetsplats där högre tillägg för skiftarbete är överenskommet bibehålls det högre tillägget.

2. Det är angeläget att arbetsgivaren vid nattskiftarbete vidtar

åtgärder som förhindrar att ensam arbetstagare kommer till skada

under pågående arbete.

§ 15 Sjuklön

Arbetstagaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SFS

1991:1047) med iakttagande av följande.

Mom 1 Rätt till sjuklön

Sjuklöneperioden omfattar de första 14 kalenderdagarna då

arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom. För

insjuknandedagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. Ny sjukperiod

som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare

sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare

sjukperioden och de båda perioderna ska räknas som en period. De

mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden.

Rätt till sjuklön för den som visstidsanställts för kortare tid än en

månad börjar gälla först när arbetstagaren tillträtt tjänsten och

därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska han

snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. Vidare ska han så

snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Arbetstagare har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om

sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om

arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts

omedelbart efter det att hindret upphört.

Mom 3 Försäkran och läkarintyg

A. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om

att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans

arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran

behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan

arbetstagaren har lämnat försäkran.

B. Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde

kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren

styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd

med läkarintyg. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren

begära att arbetstagaren för att få rätt till sjuklön styrker

nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg av läkare eller

tandläkare från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren.

Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas

selektivt och ska därför inte tillämpas generellt vid enskilt företag.

Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning t.ex.

beträffande rätt till sjuklön även om arbetstagaren misslyckats vid

försök att skaffa läkarintyg.

Mom 4 Beräkning av sjuklön

A. Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första

frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande

kalenderdagarna utgår sjuklön för den tid som arbetstagare skulle

utfört arbete under överenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk.

Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det

tidigare sjukperiod upphörde, utgör den nya sjukperioden

fortsättning på den tidigare, i fråga om karensdag, ersättningens

storlek och sjuklöneperiodens längd.

Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får vara högst tio.

Arbetstagare med timlön

• Första frånvarodagen/del av dagen är karensdag.

• Andra till fjortonde dagen är sjuklönen 80 procent av den

lön som skulle utgetts.

Arbetstagare med månadslön

• Första frånvarodagen/del av dagen är karensdag.

• Andra till fjortonde dagen är sjuklönen 80 procent av

löneavdrag enligt detta avtal.

Gemensamma bestämmelser för arbetstagare med timlön och

arbetstagare med månadslön

Till arbetstagare som under sjukperioden, utom karensdagen, skulle

varit berättigad till kontant ersättning för förskjuten ordinarie

arbetstid, skift eller övriga tillägg (gäller inte övertidsersättning)

utges dessutom 80 procent av ifrågavarande tillägg.

Till arbetstagare som omfattas av ackords-, prestations- eller

liknande lönesystem och inte tillgodoräknas utfall under

sjukfrånvaro utges härutöver 80 procent av det genomsnittliga

utfallet per timme under den beräkningsperiod då sjukdomsfallet

inträffade, utom för karensdagen.

B. Arbetstagare, som enligt beslut av försäkringskassan av

medicinska skäl har rätt till sjuklön om 80 procent redan från första

ersättningsdagen, får sjuklön beräknad på samma sätt som fr.o.m.

den första ersättningsdagen.

§ 16 Föräldraledighet

Arbetstagare, som enligt reglerna i föräldraledighetslagen (SFS

1995:584) vill utnyttja sin rätt till sådan ledighet, ska så tidigt som

möjligt och senast före de i lagen angivna tidsgränserna anmäla

detta till arbetsgivaren samt även ange vilken tidsperiod ledigheten

avses omfatta och vilken typ av ledighet som åberopas. Samma

gäller ledighet i samband med att arbetstagare i sitt hem tar emot

fosterbarn eller adoptivbarn.

Anmärkning

Tidigare regler om föräldralön utmönstrades den 31 december 2013

och ersattes med överenskommelsen Föräldrapenningtillägg (FPT)

mellan Svenskt Näringsliv och LO. Det är AFA försäkringar som

administrerar FPT. Mer information om vem som har rätt till FPT

och hur mycket FPT uppgår till finns att läsa om bl.a. på AFA

försäkringars hemsida.

För krav på föräldralön för tid innan 1 januari 2014 gäller då i

partihandelsavtalet tillämpliga regler om föräldralön.

§ 17 Permission

Mom 1 Definition

Permission är kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag.

Vid nära anhörigs begravning kan permissionen även omfatta

nödvändiga – högst två – resdagar.

Mom 2 Permissionsanledningar

Permission kan beviljas i följande fall:

• Eget bröllop

• Egen 50-årsdag

• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall

• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss från av

arbetsgivaren anvisad läkare liksom vid föreskrivna

återbesök. Bättre praxis vid enskilt företag bibehålls

• Nära anhörigs frånfälle

• Nära anhörigs begravning

• Urnnedsättning avseende nära anhörig

• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig

Anmärkning

1. Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende som lever i

äktenskapsliknande förhållande, barn, barnbarn, syskon, föräldrar,

svärföräldrar samt mor- och farföräldrar.

2. Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna

arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Mom 3 Ansökan om permission

Ansökan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken

till permissionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – styrkas

i efterhand om arbetsgivaren begär detta.

Mom 4 Lön vid permission

Vid permission utges lön som om arbete utförts enligt gällande

arbetstidsschema.

§ 18 Semester

Semester utges enligt semesterlagen (SFS 1977:480). Rätt till

semesterlön tjänas in under intjänandeåret den 1 april – 31 mars före

semesteråret om inte annan intjänandeperiod om 12 månader

överenskommits. Utöver detta gäller följande.

Mom 1 Förläggning av huvudsemestern

Parterna är överens om att den ledighetsperiod som avses i 12 §

semesterlagen kan påbörjas i den kalendervecka då 1 juni infaller

och avslutas i den kalendervecka då 31 augusti infaller.

Lokal överenskommelse om annan förläggning kan träffas där

säsongsmässiga variationer föranleder detta.

Mom 2 Rätt till ledighet veckoslut före och/eller efter semestern

Arbetstagare, som önskar utnyttja den i 9 §, andra stycket,

semesterlagen angivna rätten till ledighet under veckoslut

omedelbart före och/eller omedelbart efter semesterledighet, ska på

förfrågan – efter skälig betänketid – meddela arbetsgivaren detta i

samband med att semesterledighetens förläggning fastställs

Mom 3 Semester som förläggs i samband med helgdag och afton

När en semesterledighet är fem dagar eller längre räknas

arbetsskyldig helgdagsafton eller helgdag, som infaller måndagfredag

under ledigheten, som semesterdag.

Mom 4 Tidsbegränsad anställning

Tidsbegränsad anställning som inte avser eller varar längre tid än tre

månader, ger inte rätt till semesterledighet utan till

semesterersättning. Arbetsgivare och arbetstagare kan vid

anställningstillfället komma överens om att semesterledighet ska läggas ut.

Semesterersättning ska inte ingå i lönen i något fall.

Mom 5 Löneavdrag vid semester

Vid frånvaro i samband med semester görs löneavdrag enligt

avdragsreglerna i detta avtal.

Mom 6 Beräkning av semesterlön

A. Semesterlön

Semesterlönen utgör 13 procent av semesterlöneunderlaget dock

lägst de garantibelopp som framgår av B nedan.

Semesterlöneunderlaget utgörs av arbetstagarens lön under

intjänandeåret. I semesterlöneunderlaget inräknas inte semesterlön,

sjuklön eller permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för

samtidig semester.

B. Garantibelopp

1. För heltidsanställd arbetstagare med minst tre månaders

sammanhängande anställningstid ska semesterlönen per betald

semesterdag lägst utges med:

fr.o.m. det semesterår som börjar den 1 april 2017:

arbetstagare som fyllt 18 år 1 210 kr
arbetstagare som fyllt 21 år 1 435 kr

fr.o.m. det semesterår som börjar den 1 april 2018:

arbetstagare som fyllt 18 år 1 230 kr
arbetstagare som fyllt 21 år 1 460 kr

fr.o.m. det semesterår som börjar den 1 april 2019:

arbetstagare som fyllt 18 år 1 260 kr
arbetstagare som fyllt 21 år 1 490 kr

2. För deltidsanställd beräknas garantibeloppet i proportion till

antalet arbetade timmar under intjänandeåret.

Proportioneringen görs enligt följande:

Antalet arbetade timmar under intjänandeåret x garantibeloppet 1 796 ( den s . k . semesterlönefaktorn )

3. För deltidsanställd som börjat eller slutat under året betalas

garantibelopp i proportion för en heltidsanställd under motsvarande

del av året. Garantibeloppet ska proportioneras i en beräkning med

två steg enligt följande:

i. Anstäl ln ingsdagar under intjänandeåret x 1796 365 ( 366 vid skottår ) =Y

Y = arbetade timmar för heltidsanställd under samma period

ii. Arbetade timmar under perioden x garantibeloppet Y =Z

Z = det faktiska garantibeloppet per dag för den deltidsanställde

4. Under semesterlönegrundande frånvarotid ska uppräkning ske

med den arbetstid som skulle fullgjorts enligt den anställdes schema

för perioden, eller efter lokal överenskommelse, med den

genomsnittliga arbetstid som fullgjorts under övrig del av året.

5. Garantibeloppen gäller fr.o.m. den första i den månad då

förändringen i fråga om ålder respektive branschvana inträffar.

C. Sparad semester

Semesterlön för sparad semesterdag har det år den tas ut samma

värde som övrig semester. Sparade semesterdagar som tas ut ska

betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

Om värde på sparade semesterdagar saknas och inget arbete utförts

under intjänandeåret utgörs de sparade dagarnas värde av

innevarande års garantibelopp. Garantibeloppet ska proportioneras i

förhållande till sysselsättningsgraden enligt anställningsbeviset.

Mom 7 Semesterlönegrundande frånvaro

Gäller för både månads- och timavlönade

Semesterlöneunderlaget ska, för frånvaro som är

semesterlönegrundande enligt 17-17b §§ semesterlagen, ökas med

ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om

arbete istället utförts i normal omfattning. Med normal omfattning

menas arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att

fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha

betalats om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat (genom

exempelvis genomsnittsberäkning).

Anmärkningar

1. I beloppet ingår även t.ex. rörliga lönedelar, tillägg för förskjuten

ordinarie arbetstid, som normalt skulle ha utgetts.

2. Vid genomsnittsberäkning ingår såväl tidlön som t.ex. rörliga

lönedelar, tillägg för förskjuten ordinarie arbetstid och ersättning

för utfört övertidsarbete.

Mom 8 Beräkning av semesterersättning m.m.

Semesterersättning och semesterlön för sparad semester beräknas på

samma sätt som i mom 6 och 7.

Mom 9 Lokal överenskommelse om avsteg

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att tillämpa

annan beräkning av semesterlönen och/eller regler för utläggning av

semesterdagar för arbetstagare som regelbundet arbetar färre än fem

dagar i veckan. Sådan överenskommelse ska för sin giltighet

godkännas av de centrala parterna.

§ 19 Övriga avtal

Mom 1 Huvudavtalet

Parterna har antagit det mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och

Landsorganisationen i Sverige träffade huvudavtalet.

Med förbund i huvudavtalets mening avses Svensk Handel och

Handelsanställdas förbund.

Mom 2 Avtalsförsäkringar

Följande överenskommelser mellan SAF/Svenskt Näringsliv och LO

har antagits att gälla parterna emellan:

• Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

• Avgångsbidrag (AGB)

• Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

• Avtalspension SAF-LO

• Trygghetsförsäkring (TFA)

• Omställningsavtal Svenskt Näringsliv – LO

• Avtal om Föräldrapenningtillägg (FTP) Svenskt Näringsliv – LO

Mom 3 Utvecklingsavtalet

Utvecklingsavtalet mellan SAF, LO och PTK av den 7 juni 1982

Mom 4 Jämställdhetsavtalet

Jämställdhetsavtalet mellan SAF, LO och PTK av den 3 mars 1983

Mom 5 Förslagsverksamhet

Förslagsverksamhet mellan SAF, LO och PTK av den 9 september 1985

Mom 6 Arbetsmiljöavtalet

Arbetsmiljöavtalet mellan HAO, Handels och HTF av den 13 juni 1995

Mom 7 Handelsrådet

Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Handelsanställdas

förbund, Unionen och Akademikerförbunden har den 15 juni 2015

träffat överenskommelse om Handelsrådet.

Mom 8 Företagshälsovård

Parterna är överens om att företagshälsovård är en värdefull resurs

för företag och anställda. Frågan om företagshälsovård regleras i 3

kap. arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Beträffande

företagshälsovårdens närmare innehåll och uppgifter, se det mellan

parterna tecknade arbetsmiljöavtalet.

§ 20 Avtalets giltighetstid

Mom 1 Giltighetstid

Detta avtal gäller från den 1 april 2017 till och med den 31 december 2019.

Till detta avtal fogad protokollsanteckning äger samma giltighet som själva avtalet.

Stockholm den 1 april 2017

SVENSK HANDEL

Anna Nordin

HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND

Linda Palmetzhofer

*************

Supplementsavtal

Mellan Handelns Arbetsgivarorganisation och Handelsanställdas

förbund gällande kollektivavtal avseende lagerpersonal och

chaufförer inom grosshandeln ska - vid företag som är bundet av

nämnda avtal - med nedan angivna ändringar och tillägg gälla även

för personal anställd för kontorsstädning.

§ 6 Avlöningsbestämmelser

Mom 2-4 ersättes av följande mom 3-4.

Mom 3. Parterna är ense om att ersättning för städningsarbetet kan

utgå i form av tidlön, ackord eller beting.

Arbetstiden kan antingen anges till ett på förhand bestämt timantal,

varunder arbetet utföres med eller utan arbetsinstruktion eller göras

beroende av att olika arbetsmoment ska utföras enligt en skriftlig

städinstruktion utan att arbetstidens längd fastställes.

Mom 4. Vid storstädningsarbete och vid fönsterputsning utgår ett

tillägg om 100 öre per timme utöver ordinarie timlön.

Vid beting regleras lönen direkt mellan arbetsgivare och

arbetstagare eller lokal facklig organisation med ledning av bilaga 1

och 2 varvid betingstiden nedräknas till 70 procent (Dessa bilagor

tillhandahålles av respektive organisation).

2. § 12 Arbetstid

Paragrafen erhåller följande lydelse:

Mom 1

Ordinarie arbetstid är för heltidsanställd personal - raster oräknade –

i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.

Mom 2

Den ordinarie arbetstiden förlägges i regel måndag-fredag 05.00-

21.30. Annan förläggning av ordinarie arbetstid kan överenskommas

mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Mom 3

Ändring av den ordinarie arbetstidens förläggning bör meddelas

minst en månad i förväg.

Mom 4

För schemalagd arbetstid måndag-lördag efter kl. 19.00 samt på sönoch

helgdag utgår tillägg med 40 procent på den för arbetstagaren

fastställda timlönen.

Vid arbete på beting beräknas tillägget på vederbörande tarifflön om

inte annan överenskommelse träffas.

Mom 5

Extra beordrad städning bör om möjligt utföras i anslutning till

ordinarie städarbete och ersättas med den för arbetstagaren

fastställda timlönen.

Storstädning bör fördelas över en längre period och om möjligt

utföras i anslutning till ordinarie städarbete.

3. § 14 Skiftarbete

Bestämmelserna gäller inte för städpersonal.

4.

Denna överenskommelse gäller fr.o.m. den 1 februari 1990 med

samma giltighets- och uppsägningstid som lageravtalet.

Bestämmelserna i avtalets § 20 mom 2 ”Avtalsförsäkringar” gäller dock

fr o m den 1 februari 1989.

Göteborg och Malmö den 25 april 1990

**

Bilaga 1 Utökad lokal lönebildning inom handeln

Mom 1 Grundläggande principer

Lönen är ett viktigt styrinstrument i det enskilda företaget för att

uppnå en produktiv och effektiv verksamhet. Att som arbetstagare få

möjligheter att påverka lönen genom de egna arbetsinsatserna skapar

engagemang och därmed förutsättningar för att göra handeln till en

attraktivare arbetsplats. De lokala parterna ges därför möjligheter att

arbeta med utökad lokal lönebildning som ett alternativ till gällande

regelverk för lokala löneförhandlingar.

En lokalt anpassad lönemodell kan användas vid företag där

arbetsgivare och fackklubb vill arbeta mer aktivt med den lokala

hanteringen av löneutrymmet för att på så sätt skapa en lokal

lönebildning på arbetsplatsen. Utgångspunkten i det alternativa

regelverket är därför att arbetsgivare och den lokala fackklubben

tillsammans fastställer sådan lönemodell. Tillsammans kan de lokala

parterna arbeta för att utveckla företagets verksamhet och öka

kompetensen hos arbetstagare. Genom det gemensamma arbetet

skapas förbättrad konkurrenskraft och möjligheter för utökad löneutveckling.

Mom 2 Lokal lönemodell

Bestämmelserna i § 6 gäller i sin helhet, om inget annat anges nedan.

A. För att få tillämpa reglerna i denna bilaga måste två

förutsättningar vara uppfyllda.

1. Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen måste träffa

överenskommelse om att tillämpa denna bilaga.

2. Arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen måste träffa

överenskommelse om en lokal lönemodell i enlighet med mom 3 nedan.

Anmärkning

Med lokal facklig organisation avses i detta sammanhang, om inget

annat anges, lokal facklig klubb vid företaget.

B. Vid företag med flera arbetsplatser träffas överenskommelse med

Handels centralt. Överenskommelse om att tillämpa reglerna i denna

bilaga samt överenskommelse om lokal lönemodell kan gälla för

arbetsgivarens samtliga enheter som omfattas av partihandelsavtalet.

Mom 3 Allmänna förutsättningar

En överenskommelse om lokal lönemodell ska reglera nedan

angivna punkter A-D.

A. Förhandlingsordning vid lönerevision

Den lokala lönemodellen ska innehålla en förhandlingsordning. I ett

företag med flera arbetsplatser som på en enskild arbetsplats saknar

lokal klubb kan lokal ombudsman träda in som lokal part vid

förhandling om löneutrymmet på den arbetsplatsen.

Om parterna i de lokala förhandlingarna inte kommer överens läggs

löneutrymmet ut av arbetsgivaren enligt principerna i lönemodellen.

B. Kompetensutveckling

Arbetsgivaren och arbetstagarna har ett gemensamt ansvar för att

alla arbetstagare ges möjlighet till ökad kompetens och utveckling i

arbetet. Den lokala lönemodellen bör reglera hur de lokala parterna

ska arbeta med bilaga 2, avtal kompetensutveckling.

C. Löneutrymme

De lokala parterna ska i den lokala lönemodellen komma överens

om hur den generella löneökningen i § 6 mom 4 B samt

arbetsplatsens lokala löneutrymme i § 6 mom 4 C, ska hanteras

inom ramen för ett lokalt lönesystem.

Av det sammanlagda löneutrymmet ska minst 25 procent läggas ut

generellt per timme.

Anmärkning

De lokala parterna kan inte göra avsteg från tillämpliga

minimilönenivåer.

D. Utvärdering av lönemodell

För att skapa ett lönesystem som kan vara långsiktigt är det viktigt

att lönesystemet underhålls och uppdateras på ett sådant sätt att det

är relevant och aktuellt utifrån arbetsplatsens förutsättningar. De

lokala parterna ska komma överens om en återkommande tidpunkt

för utvärdering av den lokala lönemodellen.

Mom 4 Extra ledighetsdag

Tillsvidareanställd arbetstagare som varit anställd fem år vid samma

företag, som tillämpar reglerna i denna bilaga, får under varje

lönerevisionsår som bilagan tillämpas, en permissionsdag.

Arbetstagaren ska i så god tid som möjligt ansöka om att nyttja

permissionsdagen till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ange skälen

om arbetstagarens önskemål om permission inte kan tillgodoses.

Om permissionsdagen inte tagits ut vid lönerevisionsårets slut ska

sådan dag betalas ut vid nästkommande löneutbetalning. För

heltidsanställd utbetalas lön för åtta timmar och för deltidsanställd

utbetalas lön i proportion till sysselsättningsgraden.

Mom 5 Ikraftträdande av lokal lönemodell

Överenskommelse om att tillämpa reglerna i denna bilaga samt

överenskommelse om lokal lönemodell enligt mom 2 A 1-2 ska

träffas senast ett år före nästkommande lönerevisionstidpunkt.

Övergångsbestämmelse

För att tillämpa reglerna i bilaga 1 från och med 1 april 2018 ska

sådan överenskommelse ha träffats senast 30 september 2017.

Mom 6 Uppsägning av lokal lönemodell

Uppsägning av överenskommelse om att tillämpa denna bilaga

innebär att överenskommelsen upphör att gälla efter nästa

lönerevision. Därefter gäller lönereglerna i § 6 i stället för denna

bilaga. Särskild uppsägning kan dock ske, varje år, inom fem dagar

från det att beslut om fördelning fattats med effekt att

överenskommelse om att tillämpa denna bilaga omedelbart upphör

att gälla vilket innebär att samtliga bestämmelser i denna bilaga

faller och ersätts av lönereglerna i § 6.

***

Bilaga 2 Avtal om kompetensutveckling

Handeln har en central roll i samhället och sysselsätter ca 12 procent

av arbetskraften. Det framförs emellertid ofta att anställda inom

branschen upplever en relativt låg yrkesstatus. Objektivt kan även

konstateras att anställda i framförallt detaljhandeln har en lägre

grundutbildning än genomsnittet.

Handeln står inför förändringar, som på olika sätt innebär

utmaningar för branschen. Det kommer att krävas en hög

förändringsberedskap och en kompetenshöjning. Risken är annars

att möjligheterna förvandlas till hot såväl för företagen som de

anställda. Handeln måste framstå som en attraktiv bransch och dess

samhällsekonomiska betydelse bör på olika sätt tydliggöras.

Handelsföretagen är i särskilt hög grad beroende av kompetenta

medarbetare för att kunna leva vidare och utvecklas. För att

åstadkomma en verksamhetsutveckling krävs en kontinuerlig och

systematisk kompetensutveckling. Ökad internationalisering och

globalisering, effektivare transportnät, IT-utvecklingen m.m. skärper

kraven på kompetens.

Kompetensen är i hög grad en färskvara, som ständigt måste förnyas

i takt med kundernas krav. Företag med kompetenta medarbetare har

lättare att möta snabba förändringar i omvärlden och ökad

konkurrens. Verksamhets-, kvalitets- och kompetensutveckling är

därför viktiga strategiska inslag i ledningsfunktionen.

Verksamhetsutveckling sker i samverkan mellan ledning och

anställda. Kompetensutvecklingen bör planeras så att den kan

genomföras kontinuerligt i verksamheten.

Arbetsgivaren ska medverka till att det skapas goda förutsättningar

för lärande och att det kan omsättas i organisationens system, rutiner och praxis.

Kartläggningen av nuvarande och framtida kompetensbehov är en

angelägen samarbetsuppgift på arbetsplatsen. Plan för behovet av

kompetensutveckling utformas och följs upp så ofta som

konkurrens- och omvärldssituationen i övrigt ger anledning till.

Genomförandet av kompetensutveckling kräver dock tidsplanering

samt att ekonomiska medel avsätts i budget.

Arbetsgivarorganisationen är ett stöd för företagen i frågor rörande

kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Information om

och stimulans av kompetensutveckling, liksom utarbetande av

hjälpmedel, är viktiga uppgifter. Organisationen ska även medverka

till att studie- och yrkesförberedande utbildning står i samklang med

företagens inriktning och framtida behov.

Den fackliga organisationens uppgift är att informera medlemmarna

om de snabba förändringar som sker i yrkeslivet. Facket ska på olika

sätt stödja och stimulera den anställda att skaffa sig den kompetens

som motsvarar de krav som ställs och som kommer att ställas i

framtidens yrkesliv. I företag där anställda känner delaktighet i

verksamhetens mål skapas en vilja till förändring och förnyelse. Det

är viktigt för såväl företag som anställda att alla omfattas av den

känslan.

Alla anställda ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga,

ansvarstagande och yrkeskompetenta arbetstagare. Detta ska ske

genom att företaget erbjuder alla anställda kompetensutveckling

inom yrket. Ökat yrkeskunnande ska beaktas vid lönesättningen.

Kompetensutveckling utgår från företagets verksamhet och de

anställdas behov.

Syftet är att utifrån uppställda mål tillföra och fördjupa teoretiska

kunskaper och yrkeserfarenheter som gör det möjligt att upprätthålla

en hög kompetens och kunskapsnivå inom företaget.

Kunskapsuppbyggnad är en viktig form av investering i ett företag

och ska ske på sådant sätt att det främjar en jämn fördelning mellan

kvinnor och män i skilda typer av befattningar och inom olika

kategorier arbetstagare.

Överenskommelse mellan parterna i företaget ska träffas om

principerna för kompetensutvecklingen.

Kompetensutveckling bör utgå från en utvecklingsplan som

upprättats av företaget efter förhandling med den lokala fackliga

organisationen. Av utvecklingsplanen bör framgå målsättning samt

vilka studieformer som ska användas vid kompetensutvecklingens

genomförande. Vidare bör det framgå efter vilka grunder urval ska ske.

Individuell utvecklingsplan

Omfattning och inriktning av den enskildes kompetensutveckling

avgörs gemensamt av arbetsgivaren och den anställde.

En viktig förutsättning för utveckling av kompetens,

arbetsorganisation och arbetsplats är att arbetet med dessa frågor systematiseras.

Företagen bör årligen genomföra utvecklingssamtal med samtliga

arbetstagare för att kartlägga befintliga och kommande behov av

kompetenshöjning.

Parterna har utarbetat ett hjälpmedel för genomförande av sådana samtal.

För utveckling av verksamheten bör arbetsplatsträffar genomföras.

Utvecklingsplanen ska dels ta upp de insatser som kan åstadkommas

genom företagsintern kompetensutveckling/utvecklingsarbete och

dels insatser som kan åstadkommas genom extern

utbildning/erfarenhetsöverföring.

Svensk Handel - 2017

Startdatum: → 2017-04-01
Slutdatum: → 2019-12-31
Ratificerat av: → Other
Ratificerat den: → 2017-04-01
Namnindustri: → Detaljhandel
Namnindustri: → Department stores and supermarkets
Offentlig/privat sektor: → I den privata sektorn
Ingånget av:
Föreningsnamn: → Svensk Handel
Namn på fackföreningar: → 752004

UTBILDNING

Utbildningsprogram: → Ja
Lärlingskap: → Nej
Arbetsgivare gör avsättningar till utbildningsfond för anställda: → Nej

SJUKDOM OCH FUNKTIONSHINDER

Maxgräns för sjuklön (i 6 månader): → Not specified %
Bestämmelser gällande återgång till arbete efter långvarig sjukdom, t.ex. cancerbehandling: → Ja
Betald mensledighet: → Nej
Ersättning vid oförmåga på grund av olycksfall i arbetet: → Nej

ARBETE- OCH FAMILJ

Betald föräldraledighet (mammor): → -9 veckor
Anställningstrygghet efter mammaledighet: → Nej
Förbud mot diskriminering på grund av moderskap: → Nej
Förbud att tvinga gravida eller ammande arbetstagare att utföra farliga eller ohälsosamma arbetsuppgifter: → 
Riskbedömning av arbetsplatsen gällande säkerheten och hälsan för gravid eller ammande kvinna: → 
Tillgänglighet till alternativ till farliga eller ohälsosamma arbetsuppgifter för gravida eller ammande arbetstagare: → 
Ledighet för graviditetskontroller: → 
Förbud mot att kontrollera eventuell graviditet innan reglering av ickestandardiserade arbetstagare: → 
Förbud mot att kontrollera eventuell graviditet innan befordran: → 
Faciliteter för ammande mödrar: → Nej
Barnomsorg tillhandahållen av arbetsgivare: → Nej
Barnomsorg subventionerad av arbetsgivare: → Nej
Bidrag till barns utbildning: → Nej
Betald föräldraledighet (pappor): → Not specified dagar

JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR

Lika lön för lika arbete: → Ja
Särskild hänvisning till kön för lika lön: → Ja
Bestämmelser gällande diskriminering på arbetsplatsen: → Ja
Samma möjligheter till befordran för kvinnor: → Nej
Samma möjligheter till utbildning och vidareutbildning för kvinnor: → Nej
Facklig jämställdhetsrepresentant på arbetsplatsen: → Nej
Bestämmelser gällande sexuella trakasserier på arbetsplatsen: → Nej
Bestämmelser gällande våld på arbetsplatsen: → Nej
Särskild ledighet för arbetstagare som är utsatta för våld i hemmet eller i nära relationer: → Nej
Stöd till kvinnliga arbetstagare med funktionshinder: → Nej
Översyn av jämställdhet: → Nej

ANSTÄLLNINGSAVTAL

Provanställnings varaktighet: → 6 dagar
Avgångsvederlag efter 5 år i tjänst (i antal dagslöner): → 90 dagar
Avgångsvederlag efter 1 år i tjänst (i antal dagslöner): → 30 dagar
Deltidsarbetare undantagna från någon bestämmelse: → Nej
Bestämmelser för tillfälligt anställda: → Nej
Lärlingar undantagna från någon bestämmelse: → Nej
Extrajobb/studentjobb undantagna från någon bestämmelse: → Nej

ARBETSTIDER, SCHEMAN OCH SEMESTRAR

Arbetstimmar per dag: → 8.0
Arbetstimmar per vecka: → 40.0
Arbetsdagar per vecka: → 5.0
Bestämmelser om flexibelt arbete: → Nej

LÖNER

Löner bestämda av löneskalor: → Nej
Bestämmelse om att regler om minimilöner uppsatta av regeringen måste följas: → Nej
Avtalad lägstalön per: → Months
Lägstalön: → SEK 
Justering efter ökade levnadskostnader: → 

Löneökning

Löneökning: → SEK 412.0
Löneökning startar: → 2017-04

Tillägg för övertidsarbete

Tillägg för söndagsarbete:

Tillägg för söndagsarbete: → 100 %

Lunchkuponger

Lunchtillägg ges: → Nej
Kostnadsfri rättshjälp: → Nej
Loading...