1 maj 2016 - 30 april 2017
Förteckning
över särskilda överenskommelser som ej tagits med i avtalstrycket
Arbetsmiljöavtal
Avtal om industrins och handelns tilläggspension - ITP-avtalet
Avtal om Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
Omställningsavtal
Trygghetsförsäkring (TFA)
Utvecklingsavtal
Handelns branschutvecklingsavtal
Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar
Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring
Överenskommelse rörande avsättningar till deltidspension
Avtal
mellan Svensk Handel, å ena, samt Unionen, å andra sidan, avseende allmänna bestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln.
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Omfattning
Detta avtal omfattar de till Svensk Handel anslutna företag som anges i särskild förteckning vid avtalets upprättande.
Avtalet omfattar vid dessa företag anställda vars arbetsuppgifter till övervägande del är av tjänstemannakaraktär i enlighet med villkoren i överenskommelsen mellan Svensk Handel och HTF av den 2 april 1998.
1.2 Tillämpning
För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Med tillämpning av överenskommelsen mellan Svensk Handel och HTF den 2 april 1998 kan avtalet därefter träda i kraft from den första dagen nästa månad, såvida inte annan överenskommelse träffas i det enskilda fallet.
1.2.1 Avtalets dispositivitet
Om de lokala parterna önskar att avtalet i någon del ska ges annat innehåll prövas framställningen av de centrala parterna.
1.3 Undantag
Avtalet gäller inte
tjänstemän i företagsledande befattning
tjänstemän vars anställning är att betrakta som bisyssla, utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden enligt § 9 i detta avtal.
1.4 Uppnådd pensionsålder
För tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt ITP-planen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överenskommelse.
Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller vid företaget.
Protokollsanteckning
Lagen om anställningsskydd ger för närvarande tjänsteman rätten att kvarstanna i tjänst till 67 års ålder.
1.5 Utlandstjänstgöring
Vid utlandstjänstgöring ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras genom
överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller
särskilt utlandsreglemente eller liknande som finns i företaget.
Dessutom gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring" för de tjänstemän som omfattas av detta.
1.6 Företagsledning - förbundstillhörighet
Om arbetsgivaren begär det, ska tjänstemän i företagsledande befattning avstå från medlemskap i förbund som är part i detta avtal. Detta gäller även företagsledarens sekreterare samt vid större företag personalchefen och dennes sekreterare.
§ 2 Anställning
2.1 Anställning tills vidare
En anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad eller på prov.
2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om tidsbegränsad anställning
viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder en sådan anställning
vid vikariat för att ersätta en tjänsteman vid t ex dennes ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet
för att upprätthålla en ledigförklarad befattning under högst sex månader, om arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten inte kommer överens om annat
för att avlasta en tillfällig arbetstopp
för skolungdom och studerande när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna samt vid praktikarbete
för tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen.
2.3 Företrädesrätt till återanställning gällande tidsbegränsade anställningar
Företrädesrätt till nyanställning gäller inte tidsbegränsad anställning som bedöms få en varaktighet av högst sex veckor. Företrädesrätt gäller dock om det i direkt anslutning till varandra ingås flera anställningar som sammantaget är längre än sex veckor.
Anmärkning
Partema noterar att med sex veckor avses 42 kalenderdagar.
2.4 Provanställning
Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader. Om tjänstemannen varit frånvarande under provperioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med motsvarande tid.
Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om tjänstemannen begär det.
2.5 Underrättelse om provanställning eller anställning vid arbetstopp
Innan arbetsgivaren och tjänstemannen träffar avtal om anställning på prov eller anställning för att avlasta en tillfällig arbetstopp, bör arbetsgivaren underrätta berörd tjänstemannaklubb, om det är praktiskt möjligt. Underrättelsen ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det att avtal om anställning har träffats. Om så begärs ska arbetsgivaren överlägga med facklig representant.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
3.1 Lojalitet
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänstemannen ska vara diskret när det gäller arbetsgivarens angelägenheter som prissättningar, datasystem, undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.
3.2 Konkurrerande verksamhet
En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska därför först samråda med arbetsgivaren.
3.3 Förtroendeuppdrag
En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.
§ 4 Arbetstid
I fråga om arbetstid m m gäller avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln (DT-avtal), bilaga 1, med nedanstående tillägg.
Heltidsanställda
4.1.1 Ordinarie arbetstiden är, raster oräknade, i genomsnitt under året 40 timmar per helgfri vecka om ej lokal överenskommelse träffas om annat, exempelvis en schemaperiod om 6 veckor. Den ordinarie veckoarbetstiden får ej överskrida genomsnittsarbetstiden med mera än 5 timmar per vecka. Där kortare arbetstid än avtalets tillämpas för kontorspersonal, ska sådan arbetstid bibehållas.
4.1.2 Då helgdag infaller på annan dag än söndag reduceras veckoarbetstiden med 8 timmar för varje dylik helgdag. I vecka, då påsk-, pingst-, midsommar-,jul- eller nyårsafton inträffar, reduceras den ordinarie arbetstiden med ytterligare 2 timmar. För tjänsteman med "fast" fridag sker dock ingen reduktion om helgdag eller helg-dagsafton infaller på arbetsfri dag.
Anmärkning
För tjänsteman med kortare veckoarbetstid reduceras veckoarbetstiden med det antal timmar som skulle fullgjorts om dagen ej varit helgdag.
4.1.3 Arbetstiden ska schemaläggas så att en helgfri vecka omfattar högst 5 arbetsdagar. Därvid ska eftersträvas en systematisk utläggning av fridagarna i form av "rullande" 5-dagarsvecka. Om så ej sker, ska 12 av ledighetsdagama vara lördagar. Kollektivt eller individuellt må överenskommelse träffas om annan utläggning av ledighetstiden.
4.1.4 Arbetsgivarens utbytesrätt av ersättning för förskjuten ordinarie arbetstid mot kompensationsledighet må endast användas för utläggning av hellediga dagar. För utbyte i annat fall erfordras kollektiv eller individuell lokal överenskommelse.
4.1.5 Ledighetsdagama enligt 4.1.3 ska rymmas inom den schemalagda arbetstiden eventuellt ökad med kompensationsledighet för förskjuten ordinarie arbetstid.
4.1.6 Överenskommelse om annan utläggning av 40-timmarsveckan kan träffas mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen.
4.2 Deltidsanställda
Arbetsveckan för deltidsanställda må ej omfatta mer än 5 dagar, såvida icke arbetsgivaren och tjänstemannen är ense om annat.
För deltidsanställd med tjänstgöringsskyldighet minst 5 dagar per vecka ska utläggas minst 12 lediga lördagar per kalenderår, såvida icke arbetsgivaren och tjänstemannen är ense om annat.
4.3 Gemensamma bestämmelser för såväl heltids- som deltidsanställda
4.3.1 Ledighetsdagama ska utläggas så att varje tjänsteman (såväl heltids- som deltidsanställd) blir helt ledig antingen julafton eller nyårsafton. Härvid tillses att ledigheten minst vartannat år inträffar på julafton.
4.3.2 Vid genomsnittsberäkning av arbetstiden under kortare period än 12 månader, exempelvis 6-veckorsperiod, tillses att reduktion på grund av infallande helgdagar enligt 4.1.2 sker under beräkningsperioden.
4.3.3 Arbetstiden per tjänstgöringsdag må ej understiga 3 timmar. Denna bestämmelse gäller icke för minderårig skolelev vid arbete under skoltermin. För dessa ska iakttagas de bestämmelser som följer av arbetsmiljölagen.
4.3.4 Arbetstidsschema, upptagande ordinarie arbetstidens förläggning, ska finnas anslaget på arbetsplatsen eller på annat sätt skriftligen meddelas tjänstemännen. Innan arbetsgivaren fastställer arbets-tidsschemat ska samråd äga rum med tjänstemännens representanter. Vid upprättande av arbetstidsschema ska av dessa representanter framförda synpunkter på fördelningen av arbetet på sen kvällstid och på sön- och helgdagar såvitt möjligt beaktas.
Överläggningar om arbetstidsschema för kommande 12-månaders- period genomförs i så god tid att schemat kan fastställas senast en månad i förväg.
Upprättat arbetstidsschema gäller såväl vid semester, sjukdom och tjänstledighet som då tjänsteman tillträder eller frånträder sin anställning under året.
4.3.5 Ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens förläggning bör - där så kan ske - meddelas minst en månad i förväg.
§ 5 Förskjuten ordinarie arbetstid
5.1 För ordinarie arbetstid förlagd å nedan angivna tider utgår tillägg med
måndag - fredag mellan kl 18.15 -20.00 57%
måndag - fredag efter kl 20.00 79%
lördagar efter kl 12.00 samt sön- och helgdagar 113 %
Med lördagarjämställes i detta avseende jul-, nyårs- och midsommarafton.
De procentuella tilläggen utgår på timlönen, för heltidsanställd beräknad som 1/166 av tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön och för deltidsanställd enligt formeln
den fasta kontanta månadslönen
veckoarbetstiden x4,15
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet den fasta kontanta månadslönen även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
5.2
I stället för dei5.1 nämnda ersättningarna kan arbetsgivaren med iakttagande av bestämmelserna i §4.1.4 bereda tjänstemannen ledighet på annan ordinarie arbetstid. För utbyte till kompensations-ledighet av tillägg för tid efter kl 14.00 på lördagar samt på söndagar och helgdagar fordras dock enskild eller lokal överenskommelse. Kompensationsledighet skall utgå med
1/2 timme för varje arbetad timme berättigande till 57 procents tillägg,
3/4 timme för varje arbetad timme berättigande till 79 procents tillägg,
1 timme för varje arbetad timme berättigande till 113 procents tillägg.
5.3 Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgifter om aktuell lön samt den ersättning som erhålls istället för ersättning för förskjuten ordinarie arbetstid.
Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
I de fall lönen för ovan angiven tjänsteman, som är anställd vid avtalets ikraftträdande för respektive företag, avvägts med hänsyn till förekommande arbete på förskjuten ordinarie arbetstid och särskild ersättning alltså ej utgått, skall för sådan tjänsteman hittillsvarande system bibehållas, såvida ej annan överenskommelse träffas.
§ 6 Övertidskompensation
Angående arbetstider, se arbetstidsavtalet, bilaga 1.
6.1 Rätten till övertidskompensation
Tjänstemän har rätt till övertidskompensation enligt 6.3 om inte någon annan överenskommelse har träffats enligt 6.1.1 - 6.1.2.
6.1.1 Överenskommelse med vissa tjänstemän
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges genom att tjänstemannen i stället får högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser är avsedda för tjänstemän
i chefsställning eller i annan kvalificerad befattning eller
med okontrollerbar arbetstid eller
med frihet i arbetstidens förläggning
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt punkten 6.1.1 finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, ska tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbete.
6.1.2 Förberedelse- och avslutningsarbete
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen har kommit överens om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts med hänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras med tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
6.1.3 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid
Överenskommelser enligt 6.1.1 och 6.1.2 ska vara skriftliga. De gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Arbetsgivaren ska underrätta berörd tjänstemannaklubb när en överenskommelse har träffats.
Anmärkning
Överenskommelsen bör innehålla uppgifter om aktuell lön samt eventuella lönetillägg och/eller extra semesterdagar som utges istället för övertidskom-pensation. Det bör också framgå vilka särskilda omständigheter som överenskommelsen vilar på. Sådana uppgifter kan anges i överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänsteman eller i lokal överenskommelse.
6.2 Förutsättningar för övertidskompensation
6.2.1 Definition av övertidsarbete
Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, om övertidsarbetet
har beordrats på förhand eller
har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete se 6.4.
6.2.2 Förberedelse- och avslutningsarbete
Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
6.2.3 Beräkning av övertid
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperiodema räknas ihop.
6.2.4 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid
Om en tjänsteman utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
6.2.5 Reskostnader vid övertidsarbete
Om tjänstemannen inställer sig för övertidsarbete som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även i de fall överenskommelse träffats enligt 6.1.1.
6.2.6 Övertidsarbete vid förkortad ordinarie daglig arbetstid
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en viss del av året, t ex sommaren, är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under en annan del av året gäller följande. Beräkning av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats, ska ske med utgångspunkt från den dagliga arbetstid som gäller under resten av året.
6.3 Kompensation för övertid
6.3.1 Pengar — ledighet
Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt beakta tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.
6.3.2 Ersättningens storlek
Övertidsersättning per timme ges enligt följande:
Arbete, som på arbetsgivarens anmodan utförs på annan tid än ordinarie arbetstid, betalas med 70 procents förhöjning av timlönen för de två första timmarna per dag samt med 92 procents förhöjning för övrig övertid på vardagar och 126 procents förhöjning för allt övertidsarbete på sön- och helgdagar.
Övertidsarbete måndag-fredag efter kl 20.00 betalas dock med 92 procents förhöjning och övertidsarbete på lördagar samt jul, nyårs- och midsommarafton efter kl 12.00 med 126 procents förhöjning. I de fall tjänstemannen beordras utföra arbete på dag, som p g a arbetstidens förläggning utgör fridag, utgår övertidsersättning med 92 procent. Infaller sådan fridag på lördag,jul-, nyårs- eller midsommarafton utgör dock ersättningen 126 procent.
I de fall övertidsarbete påkallas på sön- eller helgdag samt på dag som p g a arbetstidens förläggning utgör fridag, ska ersättning utgå för minst 3 timmar.
Timlön beräknas för heltidsanställd som 1/166 av den aktuella fasta kontanta månadslönen och för deltidsanställd enligt formeln
den fasta kontanta månadslönen
veckoarbetstiden x4,15
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet den fasta kontanta månadslönen även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
Övertidsarbete må efter överenskommelse i varje särskilt fall kunna ersättas med ledighet på ordinarie arbetstid enligt följande grunder:
Övertid |
Ledighet för varje övertidstimme |
med 70 procents förhöjning |
1 1/2 timme |
med 92 procents förhöjning |
1 3/4 timme |
med 126 procents förhöjning |
2 timmar |
6.4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
6.4.1 Ersättning för mertid
Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med
månadslönen
veckoarbetstiden x 3,7
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
6.4.2 Beräkning av mertid
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.
6.4.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete
Deltidsanställd erhåller övertidsersättning för arbetstid, som överstiger 40 timmar under veckan. Vidare utgår övertidsersättning för sådan arbetstid, som faller utanför den enligt arbetstidsschemat för heltidsanställd personal med likartade arbetsuppgifter vid företaget fastställda yttre ramen för den ordinarie arbetstiden per dag.
Anmärkning
Övertids- och mertidsarbete för deltidsanställd tjänsteman kan ske efter överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman.
6.5 Gemensamma bestämmelser avseende anspråk på övertids- och mertidsersättning
När tjänsteman utfört arbete på övertid alternativt mertid, som inte på förhand har beordrats, ska anspråk på ersättning för utfört övertids- och mertidsarbete framföras senast tre månader efter arbetets utförande. Har sådant anspråk inte framförts förlorar tjänstemannen rätten till övertids- och mertidsersättning.
§ 7 Restidsersättning
7.1 Rätten till restidsersättning
Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt 7.3 med följande undantag:
Undantag
Arbetsgivaren och den tjänsteman som har träffat överenskommelse om kompensation för övertid enligt 6.1.1 och 6.1.2, kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla.
Arbetsgivare och tjänstemän kan komma överens om att kompensation för restid ska ges i annan form, t ex genom att förekomsten av restid beaktas när lönen fastställs.
Tjänstemän med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare och servicetekniker, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om detta.
Överenskommelse om undantag enligt ovan bör vara skriftlig.
7.2 Restid
Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelseorten.
Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, ska tiden kl 22-08 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
7.3 Restidsersättning
Restidsersättning utges per timme med ett belopp motsvarande 68 procent av timlönen utom när resan har företagits under tiden från klockan 18 fredag fram till klockan 06 måndag eller från klockan 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till klockan 06 dag före helgdag, då ersättningen är 85 procent av timlönen. Restidsersättningen enligt 68-procentregeln utges för högst 6 timmar per kalenderdygn, såvida inte längre restid kan visas.
Timlön beräknas för heltidsanställd som 1/166 av den fasta kontanta månadslönen och för deltidsanställd enligt formeln
den fasta kontanta månadslönen
veckoarbetstiden x 4,15
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet den fasta kontanta månadslönen även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
Anmärkning
Dessa bestämmelser ska ej medföra försämring av vid enskilt företag tidigare tillämpade restidsregler.
§ 8 Semester
8.1 Allmännabestämmelser
Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.
8.2 Intjänandeår och semesterår
Intjänandeåret räknas fr om den 1 april t o m den 31 mars året därpå.
Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden.
Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller med den lokala tjänstemannaparten om att intjänandeåret och/eller semesteråret ska förskjutas till andra tidpunkter eller sammanfalla helt.
8.3 Semesterns längd
8.3.1 Antalsemesterdagar
25 semesterdagar enligt semesterlagen
3 eller 5 semesterdagar utöver lag genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 i detta avtal.
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.
8.3.2 Antal betalda semesterdagar
Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:
A x B / C = D
A = antal avtalade semesterdagar (enligt 8.3.1)
B = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesteriönegrundande
C = antal kalenderdagar under intjänandeåret
D = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).
8.3.3 Ändring av semesterdagar
Om detta avtal träder i kraft för en tjänsteman som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har tjänstemannen rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare.
Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela tjänstemannaparten, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.
8.3.4 Befordrad eller nyanställd tjänsteman
För befordrade eller nyanställda tjänstemän ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.
8.3.5 Semester för vissa anställda
För tjänstemän som arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka beräknas antalet nettosemesterdagar enligt följande:
Antalet arbetsdagar/vecka x antalet semesterdagar enligt 8.3
5
= Antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som ska förläggas till dagar som enligt arbetstidsschemat skulle ha varit arbetsdagar.
Brutet tal vid beräkningen rundas av till närmast högre dagantal.
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka, ska den delvis arbetade dagen räknas som hel dag. När semestern läggs ut för en sådan tjänsteman går det åt en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat en del av dagen.
Exempel |
|
Tjänstemannens arbetstid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka |
Antal nettosemesterdagar (vid 25 dagars semester) |
4 |
20 |
3,5 |
18 |
3 |
15 |
2,5 |
13 |
2 |
10 |
Om arbetstidsschemat ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot det nya schemat.
Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
8.3.6 Semester vid tidsbegränsad anställning
Semesterledighet för tjänsteman med tidsbegränsad anställning, vars anställning inte avses pågå längre än tre månader och som inte varar
längre, ska inte läggas ut, såvida inte detta överenskommits. Semesterersättning ska dock utbetalas.
8.4 Semesterlön, semesterersättning m m
8.4.1 Semesterlön och semestertillägg
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.
Semestertillägget för varje betald semesterdag är
0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 8.4.6.
0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.
Om tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 %justeras upp enligt följande:
0.5 x det antal semesterdagar som tiänstemannen har rätt till
antalet betalda semesterdagar som tjänstemannan har tjänat in.
Med fasta lönetillägg avses här t ex fasta skift-,jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.
Med rörlig lönedel avses här t ex provision, tantiem, bonus, premielön, skift-,jour-, beredskapsersättning eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.
Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
I övertids-, mertids- och restidsersättning samt i ersättning för förskjuten ordinarie arbetstid ingår semesterlön.
8.4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro
Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.
Genomsnittlig dagsinkomst =
Under intiänandeåret utbetald rörlig lönedel
Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Skift-,jour- och beredskapsersättning och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om tjänstemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
8.4.3 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.
Undantag
Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har tjänstemannen rätt att å conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelama. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 8.4.1 och 8.4.2.
Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin kan tillämpas.
8.4.4 Semesterersättning
Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 8.4.1 och 8.4.2.
För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.
8.4.5 Obetald semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se 8.4.1.
8.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se 8.4.1.
8.5 Semester för nyanställda
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannen ska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från inne-stående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av
tjänstemannens sjukdom eller
tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller
uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.
För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 a § semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.
8.6 Sparande av semester
8.6.1 Sparande av semesterdagar
Tjänstemän som har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa
överskjutande semesterdagar förutsatt att de inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas under detta semesterår.
8.6.2 Uttag av sparade semesterdagar
Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt 8.6.1 under samma år.
8.6.3 Semesterlön för sparade semesterdagar
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 8.4.1 och 8.4.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 8.4.6.
§ 9 Sjuklön m m
9.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
9.1.1 Rätten till sjuklön
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden betalas enligt lagen om sjuklön med tillägg enligt 9.2.2 andra stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i 9.3.1 - 9.3.2.
Sjuklön från arbetsgivaren from den 15:e kalenderdagen i sjukperioden betalas enligt 9.3.6 - 9.3.7 och 9.4 - 9.7.
En sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
9.1.2 Sjukanmälan
Den tjänsteman som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Tjänstemannen ska så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta som ger rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Sjuklön ska som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket lagen om sjuklön).
9.2 Försäkran och läkarintyg
9.2.1 Skriftligförsäkran
Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att tjänstemannen har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § lagen om sjuklön).
9.2.2 Läkarintyg
Tjänstemannen ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (8 § andra stycket lagen om sjuklön).
Vid upprepad korttidsfrånvaro eller om omständigheterna så kräver kan arbetsgivaren begära läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Arbetsgivaren skall ersätta kostnaden för läkarintyg som utfärdas av anvisad läkare.
9.3 Sjuklönens storlek
9.3.1 Sjuklönens storlek
Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
9.3.2 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:
för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjukperiodenmånadslönen x 12.2
52 x veckoarbetstiden
fr om den andra frånvarodagen i sjukperioden20 % x månadslönen x 12.2
52 x veckoarbetstiden
Tjänstemän som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten ordinarie arbetstid får dessutom sjuklön from den andra frånvarodagen med 80 % av den ersättning för förskjuten arbetstid som de gått miste om.
9.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall
För en tjänsteman som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan from den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
9.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar
Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolv-månadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller from den andra frånvarodagen.
9.3.5 Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön
Med månadslön avses den aktuella månadslönen.
I månadslönen ingår
fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar.
För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som sjukavdrag ska göras från.
Veckoarbetstid
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Om lönen ändras
Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.
9.3.6 Sjukdom from den 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:
Med månadslön avses vad som anges i 9.3.5.
Sjukavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som
7.5 x prisbasbeloppet ('pbb')
12
Exempel 2016
Pbb: år2016: 44 300 kr
Lönegränsen blir därför:
7.5 x 44 300 kr = 27 688 kr för år 2016
12
För tjänstemän med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänstemän med månadslön över lönegränsen:
Sjukavdrag görs med
90 % x 7,5 x pbb / 365 + 10 % x månadslönen x 12 -7,5 x pbb / 365
Högsta sjukavdrag per dag
Sjukavdraget per dag får inte överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Med fast kontant månadslön jämställs här
fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertids-tillägg)
sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
garanterad minimiprovision eller liknande.
För definition av månadslön, se 9.3.5.
9.3.7 Sjuklönetidens längd
Huvudregel
Om tjänstemannen enligt detta avtal har rätt till sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden, ska arbetsgivaren betala sådan enligt följande:
Sjuklön betalas t o m den 90:e kalenderdagen i sjukperioden till den som
varit anställd minst ett år i följd hos arbetsgivaren eller
gått över direkt från en anställning med rätt till sjuklön under 90 dagar (grupp 1).
Sjuklön betalas t o m den 45:e kalenderdagen i sjukperioden till övriga (grupp 2).
I sjukperioden ingår samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar) och arbetsfria dagar under perioden.
Högsta antal dagar med sjuklön
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.
Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av ovanstående begränsningsregel.
9.4 Vissa samordningsregler
9.4.1 Rehabiliteringspenning
Om en tjänsteman är frånvarande med rehabiliteringspenning under annars sjuklöneberättigad tid enligt 9.3.7 görs löneavdrag som vid sjukdom fr om den 15:e kalenderdagen enligt 9.3.6.
9.4.2 Ersättning från annan försäkring
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
9.4.3 Annan ersättning från staten
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
9.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
9.5.1 Tjänstemannen har fyllt 60 år
Om tjänstemannen vid anställningen har fyllt 60 år, kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannen inte ska ha rätt till sjuklön from den 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Om en sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
9.5.2 Förtigande av sjukdom
Tjänstemän som vid anställningen har förtigit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden när arbetsoförmågan beror på sjukdomen ifråga.
9.5.3 Inte lämnat friskintyg
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön from den 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
9.5.4 Nedsatta sjukförmåner
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt socialförsäkrings-balken ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
9.5.5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man
Om en tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte betalas enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.
9.5.6 Olycksfall hos annan arbetsgivare
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
9.5.7 När sjukpension betalas ut
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar betalas till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
9.5.8 Uppnådd pensionsålder
Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön from den 15:e kalen derdagen i sjukperioden för tjänstemän som uppnått pensionsåldern, se 1.4.
9.5.9 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden
om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, eller
om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
9.6 Smittbärare
Om en tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt socialförsäkringsbalken görs avdrag enligt följande t o m den 14:e kalenderdagen.
För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
From den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 9.3.6 - 9.3.7.
9.7 Övriga bestämmelser
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som betalas enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt socialförsäkringsbalken.
§ 10 Ledighet
10.1 Permission, kort ledighet med lön
Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs dödsfall.
För påsk-, midsommar- och julafton som inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas om det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Tjänstemannen har rätt till en dags permission under de år nationaldagen 6 juni infaller på lördag eller söndag. Sådan permission förutsätter att tjänstemannen varit anställd minst fem månader när nationaldagen infaller dessa dagar. Ledighet av detta skäl kan inte uttas annat år. För deltidsanställd tjänsteman proportioneras ledigheten i förhållande till arbetstidsmåttet.
10.2 Tjänstledighet, ledighet hel dag utan lön
Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget, såvida det inte är fråga om lagstadgad ledighet t ex studie- eller föräldraledighet.
Tjänstledighet för att pröva annat arbete bör beviljas i rehabiliteringssyfte. Ledigheten begränsas till sex månader men kan förlängas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod ledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.
10.2.1 Löneavdrag för heltidsanställd, hel dag
När en tjänsteman är frånvarande minst en dag på grund av tjänstledighet, görs löneavdrag enligt följande:
under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar görs för varje arbetsdag ett avdrag med 1/21 (1/25)* av månadslönen
under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar görs avdrag med dagslönen för varje ledig dag. Detta gäller även tjänstemannens arbetsfria vardagar och sön- eller helgdagar.
dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
*Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.
10.2.2 Löneavdrag för deltidsanställd, hel dag
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska löneavdrag göras för varje dag som tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle ha varit arbetsdag.
Avdrag görs enligt följande:
Månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar per vecka x 21 (25)*
5(6)*
*Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.
Exempel
Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar/veckaAvdrag
4månadslönen
16,8
3.5månadslönen
14,7
3månadslönen
12,6
2.1månadslönen
10,5
2månadslönen
8,4
Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
10.2.3 Löneavdrag vid tjänstledighet hel månad
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska tjänstemannens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.
10.3 Annan ledighet, ledighet under del av dag utan lön
Ledighet under del av dag kan beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Avdraget per timme är 1/166 av månadslönen. För deltidsanställda ska lönen först räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
10.4 Månadslön
Med månadslön avses den aktuella månadslönen. Med fast kontant månadslön avses här
fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertids- tillägg)
sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
garanterad minimiprovision eller liknande.
10.5 Föräldralön
10.5.1 Villkor för föräldralön
En tjänsteman som är tjänstledig på grund av graviditet eller i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.
Med begreppet i samband med avses att tjänstledigheten ska äga rum inom 18 månader.
10.5.2 Föräldralönens storlek
Föräldralön är det som blir kvar av månadslönen när avdrag gjorts enligt denna paragraf. Modellen utgår från att tjänstemannen får 10 % i föräldralön upp till nedan angiven lönegräns och 90 % för lönedelar över lönegränsen upp till ett maxtak om 15 prisbasbelopp genom 12.
Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som
10 x pbb
12
exempel 2016:
Pbb: år 2016 44 300 kr
Lönegränsen blir därför:
10x44 300 kr = 36 917 kr för 2016
12
För tjänstemän med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs föräldralöneavdrag per dag med:
90 % Xmånadslönen x 12
365
För tjänstemän med månadslön över lönegränsen görs föräldralöneavdrag per dag med:
90 % X10 X pbb
365+10 % Xmånadslönen x 12 - 10 X pbb
365
Med månadslön avses, utöver vad som anges i 9.3.5 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.
Föräldralön utbetalas enligt nedan:
Tjänsteman anställd i ett men inte två år i följd |
två månadslöner minus 60 föräldralöneavdrag beräknat per dag |
Tjänsteman anställd i två men inte tre år i följd |
tre månadslöner minus 90 föräldralöneavdrag beräknat per dag |
Tjänsteman anställd i tre men inte fyra år i följ d |
fyra månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag beräknat per dag |
Tjänsteman anställd i fyra men inte fem år i följd |
fem månadslöner minus 150 föräldralöneavdrag beräknat per dag |
Tjänsteman anställd i fem år i följd |
sex månadslöner minus 180 föräldralöneavdrag beräknat per dag |
Föräldralön utges ej för lönedelar över 15 prisbasbelopp genom 12.
Föräldralön betalas endast om ledigheten är sammanhängande minst en månad.
10.5.3 Utbetalning av föräldralön
Föräldralön utbetalas månadsvis vid ordinarie löneutbetalnings-tillfalle under den ledighetsperiod som tjänstemannen erhåller föräldralön.
Exempel:
En tjänsteman är beviljad föräldraledighet under tio månader och är berättigad till föräldralön under fyra månader. Föräldralön utges de fyra första månaderna av ledigheten.
10.5.4 Reduktion av föräldralön
Föräldralön betalas inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
10.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
10.6.1 Avdrag
Om en tjänsteman är frånvarande med tillfällig föräldrapenning, görs löneavdrag per frånvarotimme enligt följande:
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska tjänstemannens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.
Veckoarbetstid
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan för-läggningscykel.
Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Om lönen ändras
Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra avdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.
10.6.2 Månadslön
Med månadslön avses
fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med sådana lönedelar bör överenskommelse träffas om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som löneavdrag ska göras från.
§ 11 Lön för del av löneperiod
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning eller ändrar sysselsättningsgrad under löpande kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen på följande sätt:
X x Z = L
Y
X = aktuell månadslön
Y = antal kalenderdagar under den aktuella månaden/avräkningsperioden
Z = antal anställningsdagar i månaden/avräkningsperioden
L = lön för beräkningsperioden
Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektive sysselsättningsgrad för sig.
Exempel:
Avräkningsperioden är t.o.m. den 20:e varje månad. Tjänstemannens heltidslön är 25 000 kr. Anställdfr.o.m. den 1 oktober 20xx.
Heltid t.o.m. 16 maj 20xxDeltid (50 %) fr.o.m. 17 maj 20xx
X = 25 000 krX = 12 500 kr
Y = 31 dagarY = 31 dagar
Z = 27 dagarZ = 4 dagar
L = 21 774 krL = 1613 kr
§ 12 Uppsägning
12.1 Uppsägning från tjänstemannens sida
12.1.1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande, om inte annat följerav 12.3.2- 12.3.6.
Tjänstemannens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företagetUppsägningstid
mindre än 2 år1 mån
from2år2 mån
12.1.2 Skriftlig uppsägning
Tjänstemannen bör göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
12.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
12.2.1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat följer av 12.3.2- 12.3.6.
Arbetsgivarens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företagetUppsägningstid
mindre än 2 år1 mån
fr om 2 år till 4 år2 mån
fr om 4 år till 6 år3 mån
fr om 6 år till 8 år4 mån
from8år till 10 år5 mån
fromlO år6 mån
Upplysning till 12.1.1 och 12.2.1
Beräkning av anställningstidens längd
Hur anställningstidens längd enligt ovan ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.
12.2.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall
Om en tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist vid uppsäg-ningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.
12.2.3 Varsel
Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisationen ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelsen till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har skickat skrivelsen i rekommenderat brev till berört förbund. Varsel som arbetsgivaren har gett under tid då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
12.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
12.3.1 Lön under uppsägningstid
Om en tjänsteman inte kan beredas arbete under uppsägningstiden ska lön och andra ersättningar betalas ut som om tjänstemannen varit i tjänst (12 § lagen om anställningsskydd).
12.3.2 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Tjänstemän som enligt kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal har längre uppsägningstid när detta avtal träder i kraft vid företaget, behåller denna.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om en annan uppsägningstid. Om de gör det får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga uppsägningstiden enligt tabellen i 12.2.1.
12.3.3 Avbrytande av provanställning och anställning för arbetstopp eller anställning under ferier m m
Provanställning kan av både arbetsgivaren och tjänstemannen avbrytas före prövotidens utgång genom skriftligt besked senast en månad i förväg.
Vill inte arbetsgivaren eller tjänstemannen att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska besked om detta lämnas senast två veckor före prövotidens utgång.
Arbetsgivaren ska, samtidigt med besked enligt ovan, varsla lokal facklig organisation på arbetsplatsen. Tjänstemannen och lokal facklig organisation har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.
Om provanställningen inte övergår i en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om tjänstemannen begär det.
Anmärkning
Bestämmelsen innebär att tjänstemannen erhåller en månadslön efter besked om provanställnings avbrytande i förtid respektive två veckors lön när provanställning i samband med prövotidens utgång inte övergår i en tillsvidareanställning, om inte annat överenskoms.
Partema är ense om att besked enligt st 2 ovan i övrigt är en ordningsföreskrift.
Anställning för att avlasta en tillfällig arbetstopp eller anställning under ferier, studieuppehåll samt vid praktikarbete enligt 2.2 kan avbrytas 14 dagar efter det att arbetsgivare eller tjänsteman underrättat den andra parten om att anställningen ska avslutas. Förutsättning härför är att underrättelsen har lämnats senast inom en månad från det att tjänstemannen har tillträtt anställningen. Underrättelsen ska vara skriftlig och ha lämnats part personligen eller, om detta är oskäligt att kräva, i rekommenderat brev.
12.3.3 a Upphörande av tidsbegränsad anställning
För anställningsformerna viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder en sådan anställning och vikariat gäller följande.
Anställning kan bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen lämnar skriftlig underrättelse. Sådan anställning upphör en månad efter det att någondera parten lämnat skriftlig underrättelse till den andra parten. Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse inte lämnats efter det att sex månader har förflutit från anställningens tillträdande.
I samband med underrättelse enligt ovan ska arbetsgivaren varsla berörd tjänstemannaklubb.
12.3.4 Uppnådd pensionsålder — upphörande av anställning
Anställningen upphör utan uppsägning i och med att tjänstemannen uppnår den pensionsålder som gäller för anställningen enligt ITP- planen, och underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd behöver då inte lämnas. Anställningen upphör dock inte om tjänstemannen underrättat arbetsgivaren om att han/hon vill kvarstå i anställningen.
12.3.5 Uppnådd pensionsålder - uppsägningstid
För tjänstemän som står kvar i tjänst vid företaget efter den ordinarie pensionsålder som gäller för anställningen enligt ITP-planen gäller uppsägningstider enligt 12.1.1 och 12.2.1. Samma gäller om en tjänsteman anställts vid företaget efter det att tjänstemannen uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas där. Har tjänsteman fyllt 67 år gäller en månads uppsägningstid för såväl arbetsgivare som tjänsteman.
12.3.6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstiden slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
12.3.7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden
Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
12.3.8 Tjänstgöringsbetyg
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att få ett tjänstgöringsbetyg, som visar
den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
de arbetsuppgifter som tjänstemannen utfört, samt
om tjänstemannen så begär, vitsord om det sätt på vilket arbetet har utförts. Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.
12.3.9 Intyg om uttagen semester
När anställningen upphör har tjänstemannen rätt att få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som har tagits ut under innevarande semesterår. Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen begärt att få intyget. Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern här anses ha tagits ut först.
12.4 Turordning vid driftinskränkning och återanställning
Om det blir aktuellt med personalinskränkning, ska de lokala parterna värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska då göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och om de avsteg från lagen som krävs.
De lokala parterna kan också komma överens om turordning vid åter-anställning genom avvikelse från bestämmelserna i 25-27 § lagen om anställningsskydd. Därvid ska de ovan angivna kriterierna gälla.
De lokala parterna är skyldiga att på begäran föra förhandlingar om turordning liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser. Enas inte de lokala parterna, får förbundspartema, om endera begär det, träffa överenskommelse enligt de riktlinjer som anges ovan.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågor som berörs i 12.4 tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Upplysning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
§ 13 Förhandlingsordning vid rättstvister
Förhandlingspreskription
Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på. Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna omständighet inträffat.
Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.
Lokal förhandling
En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).
Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.
Central förhandling
Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.
Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Rättsligt avgörande
Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.
Hänskjuts tvistefråga mellan central arbetsgivar- och arbetstagarorganisation till rättsligt avgörande bör motparten skriftligen underrättas härom senast i samband med att ansökan om stämning inges.
Underrättelse ska ställas till motpartens kansli på den ort där motparten har sitt säte.
Anmärkning till § 13
Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristema i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldigheter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 § lagen om medbestämmande i arbetslivet.
§ 14 Avtalsnämnden
Avtalsnämndens uppgifter
Avtalsnämndens uppgifter är att
följa tillämpningen av mellanvarande avtal om löner respektive allmänna anställningsvillkor
ge rekommendationer i frågor som en central part hänskjuter till nämnden
vara forum för diskussion i frågor av betydelse för parternas avtalsområden
utgöra skiljenämnd efter överenskommelse.
Ärenden som kommer in till nämnden ska handläggas utan dröjsmål.
Avtalsnämndens sammansättning
Nämnden består av sex ledamöter varav arbetsgivarsidan utser tre och arbetstagarsidan tre. Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande. Nämndens ledamöter utses för en tid om två år med rätt för arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan att inom sig förändra representationen.
Avtalsnämndens beslut
Är nämnden enig, kan den besluta om en gemensam rekommendation i ett ärende och om gemensam information i en viss fråga.
Skiljenämnd
Om parterna är ense kan Avtalsnämnden, i enskilda ärenden, utgöra skiljenämnd i rättstvister inom parternas behörighetsområde. Tviste-ärenden kan behandlas i nämnden först sedan central förhandling är avslutad.
Om Avtalsnämnden ska utgöra skiljenämnd ska parterna gemensamt utse en opartisk ordförande.
Nämnden kan fatta beslut i rättstvister endast om samtliga ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har den opartiske ordföranden utslags-röst.
§ 15 Giltighetstid
Mom 1 Detta avtal gäller fr o m den 1 maj 2016to m den 30 april 2017.
Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång prolongeras avtalet för ett år åt gången.
Mom 2 Rätt till uppsägning äger Svensk Handel samt Unionen.
Mom 3 Upphör arbetsgivares medlemskap i Svensk Handel eller upphör samtliga avtalsbundna anställdas medlemskap i Unionen underrättar respektive organisation sin motpart härom. Genom sådan underrättelse sätts avtalet med omedelbar verkan ur kraft för Svensk Handels del såvitt gäller ifrågavarande arbetsgivare och för Unionens del såvitt gäller ifrågavarande anställda.
Stockholm den 28 april 2016
Svensk Handel
Kristina Karmestedt Estman
Unionen
Kristina Fanberg
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Tillämpningsområde
Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av arbetstidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.
Partema är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i arbetsmiljölagen.
Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fackliga organisationen.
1.2 Undantag från reglerna om ordinarie arbetstid m m
Bestämmelserna i §§2-6, som reglerar ordinarie arbetstid, övertid, mertid,j ourtid och anteckningar om övertid, mertid och jourtid samt sammanlagd arbetstid gäller ej beträffande
tjänstemän i kvalificerade befattningar med ledningsfunktion
arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
1.3 Överenskomna undantag från reglerna om ordinarie arbetstid m m
Tjänstemän som enligt 6.1.1 ”Överenskommelse med vissa tjänstemän” i avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln träffar överenskommelse om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av 2-6 §§ i detta avtal.
Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för tjänstemän som är undantagna från 2-6 §§ i detta avtal. Om tjänstemannaklubben så begär ska de lokala parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen även för dessa tjänstemän.
§ 2 Ordinarie arbetstid
2.1 Längd och begränsningsperiod
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under året.
2.2 Annan begränsningsperiod
När det föreligger särskilda omständigheter kan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av den ordinarie arbetstiden för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän. Uppsägning av sådan överenskommelse ska göras minst tre månader före giltighetstidens utgång.
Anmärkning
De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång arbetstid under olika delar av året.
2.3 Arbetstidens förläggning
Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses skall arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta.
Vid ändring av tjänstemannens arbetstid kan en skälig övergångsperiod som beaktar ovanstående behövas innan ändringen genomförs.
§ 3 Övertid
3.1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie dagliga arbetstiden för tjänstemannen om
övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperiodema räknas ihop.
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt 6.4.1 i avtalet räknas av från övertidsutrymmet i 3.2 nedan.
3.2 Allmän övertid
När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår.
Vid beräkning av övertid ska ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.
3.3 Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt 6.3.2 i avtalet återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan (allmän övertid).
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete, två timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under tre timmar (2 timmar x 1,5 tim = tre timmar kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de två övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan komma överens om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska läggas ut inom en viss tidsperiod, till exempel räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före ett visst datum. En sådan överenskommelse gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
3.4 Extra övertid
Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:
högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben
ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundspartema eller, om dessa enas om detta, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
3.5 Nödfall
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän övertid) och 3.4 ovan (extra övertid).
3.6 Mertid
Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger tjänstemannens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet.
§ 4 Jourtid
4.1 Omfattning av jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
4.2 Annan begränsningsperiod
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
§ 5 Anteckning av övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid, mertid och jourtid. Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istället ska vara längre, högst tolv månader. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörd tjänsteman kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då tjänsteman annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Anmärkning
I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, allmän och extra övertid, nödfallsövertid, mertid samt jourtid. Utfört arbete under beredskap räknas som arbetstid.
§ 7 Nattarbetande - natt
Med nattarbetande avses tjänsteman som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid samt tjänsteman som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten. Med natt avses perioden mellan kl. 22.00-06.00.
Arbetstiden för nattarbetande tjänsteman får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska från beräkningsperioden avräknas 24 timmar för varje period om sju dagar. Avvikelse får göras i lokal överenskommelse under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller lämpligt skydd.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
§ 8 Rast och måltidsuppehåll
8.1 Rast
När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast. Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda tjänstemän kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rastemas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rastemas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Anmärkning
En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen. Pauser räknas in i arbetstiden.
8.2 Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
§ 9 Vila
9.1 Dygnsvila
Tjänstemannen ska beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod. Vilan bör vara förlagd till natt, varvid avses att perioden 00.00-05.00 bör ingå. Nämnda 24-timmarsperiod kan omfatta kalenderdygnet från kl 00.00 till kl 24.00 eller någon annan period om 24 timmar. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman. Se anmärkning 1 nedan.
Avvikelse från dygnsvila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet. Se anmärkning 2 nedan.
Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
I det fall ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.
Anmärkning
Vid arbete under beredskap ska ledighet i tid motsvarande faktiskt arbetad tid under beredskapen läggas ut i direkt anslutning till nästkommande arbetspass för uppfyllande av sammanlagd dygnsvila, enligt första stycket ovan.
Avvikelse, enligt andra stycket ovan, kan ske tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. En sådan avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod, det vill säga timme per timme, svarande mot avbrottet. Den motsvarande förlängda viloperioden ska om möjligt läggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden. Om detta av sakliga verksamhetsskäl inte är möjligt ska denna ledighet läggas ut inom sju dagar från det att dygnsvilan avbrutits.
9.2 Veckovila
Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovila räknas inte beredskapstid.
Ledigheten ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Ledigheten kan dock förläggas såväl i början som i slutet av en sjudagarsperiod. Ledighetema för två perioder kan sammanföras till ett veckoskifte, vilket gör det möjligt att anpassa ledigheten vid exempelvis beredskapstjänst.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får genom lokal överenskommelse en veckovila om lägst 24 timmar tillämpas.
Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet.
Annan avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
§ 10 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning som gäller i avtalet gäller för detta avtal.
§11 Uppsägning av överenskommelser
Överenskommelser enligt detta avtal kan sägas upp av parterna i enlighet med vad som anges i respektive paragraf.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av respektive central arbetstagarpart.
Om endera parten önskar att en lokal överenskommelse respektive rätten att träffa lokal överenskommelse ska bestå, ska parten skyndsamt begära att förhandlingar om detta förs under uppsägningstiden.
Förbundspartema kan förlänga uppsägningstiden för en lokal överenskommelse för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan överenskommelsen upphör. I sista hand kan frågan om överenskommelsen ska bestå eller inte tas upp till överläggningar i Avtalsnämnden.
§ 12 Giltighetstid
Bestämmelserna i detta avtal om arbetstid har samma giltighetstid som avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.
Avtal om kompetensutveckling
1. Inriktning
Konkurrensförmågan hos företagen inom handelssektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det även viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna.
Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas.
En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förutsättningar för lönsamhet och tryggare anställning.
2. Rätt och ansvar
Alla medarbetare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt utvecklas i arbetet. Företaget ska skapa förutsättningar för detta. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling.
3. Kompetensutveckling i samverkan
Utformningen av kompetensutvecklingen är en ledningsuppgift. Kompetensutveckling utgår från en långsiktig verksamhetsanalys, genomförd av företaget efter samråd med den lokala fackliga organisationen/fackligt ombud i företaget. I analysen förutsätts varje medarbetares medverkan och engagemang. Det är av vikt att chefer ges utbildning som gör det möjligt att utöva ett gott ledarskap.
Planer för kompetensutveckling utformas och följs upp kontinuerligt med hänsyn till konkurrens- och omvärldssituationen.
Kartläggningen av den enskilde medarbetarens utvecklingsbehov och planeringen av de åtgärder som är lämpliga sker i samverkan med medarbetaren.
Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar rekommenderas som grund för planering av kompetensutvecklingen.
4. Kostnader
Av arbetsgivaren beordrad kompetensutveckling betraktas som arbete och ska ersättas enligt gällande kollektivavtal.
5. Stimulera och premiera
Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras. Vid lönesättningen bör det vara naturligt att koppling sker till resultat och kompetens. Varje chef bör hålla utvecklingssamtal som ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemannen.
Upplysning
Partema har gemensamt utarbetat följande material:
Policydokumentet ”Kompetensutveckling”
”Verktyg — Kompetensanalysen och utvecklingssamtalet”
Jourtid
1. Jourtid
Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete när det uppstår behov.
2. Schema
Jourtid ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild tjänsteman.
Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
3. Ersättning för jourtid
Jourtid ersätts per jourtimme medmånadslönen
600
Dock gäller följande:
från fredag kl. 18 till lördag kl. 07månadslönen
400
från lördag kl. 07 till söndag kl. 24månadslönen
300
från kl. 18 dagen före till kl. 07 trettondagen, 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag och alla helgons dagmånadslönen
400
från kl. 07 trettondagen, 1 maj, nationaldagen, Kristi himmelsfärdsdag och alla helgons dag till kl. 00 första vardagen efter respektive helgermånadslönen
300
från kl. 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från k1. 07 på pingst-, midsommar- och julafton till kl. 00 första vardagen efter respektive helgermånadslönen
150
Jourtidsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med den tid som tjänstemannen fått övertidsersättning för.
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
4. Lokal överenskommelse
De lokala partema får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.
5. Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Beredskapstjänst
1. Beredskapstjänst
1.1 Med Beredskapstjänst I avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande genom att vara anträffbar för att omedelbart kunna utföra arbete när det uppstår behov.
1.2 Med Beredskapstjänst II avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel utföra arbete vid arbetsstället eller annan plats.
2. Schema
Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild tjänsteman. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.
3. Ersättning för beredskapstjänst
Beredskapstjänst IBeredskapstjänst II
Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme medmånadslönen
1000månadslönen
1400
Dock gäller följande
fredag-söndag månadslönen månadslönen
från fredag kl. 18 till lördag kl. 07månadslönen
700månadslönen
1000
från lördag kl. 07 till söndag kl. 24månadslönen
500månadslönen
700
från kl. 18 dagen före till kl. 07 trettondagen, 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag och alla helgons dagmånadslönen
700månadslönen
1000
från kl. 07 trettondagen, 1 maj, nationaldagen, Kristi himmelsfärdsdag och alla helgons dag till kl. 00 första 500 700 vardagen efter respektive helgermånadslönen
500månadslönen
700
från kl. 18på skärtorsdagen och
nyårsafton samt från kl. 07 på pingst-, midsommar- ochjul-afton till kl. 00 första vardagen efter respektive helgermånadslönen
250månadslönen
350
Beredskapsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen fått övertidsersättning för.
Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för en timme vid Beredskapstjänst I och minst för två timmar vid Beredskapstjänst II. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse betalas ut.
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
4. Lokal överenskommelse
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning om det finns särskilda skäl.
5. Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgifter om aktuell lön samt den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst.
Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att en sådan överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman kan komma överens om att beredskapspass kan vara kortare än 8 timmar dock lägst 4 timmar. Beredskaps-ersättningen ska då anpassas efter detta och i förekommande fall minskas med den tid tjänstemannen fått övertidsersättning för. Sådant förkortat beredskapspass får endast förläggas vid ett tillfälle per person och dygn.
Svensk Handel och Unionen har i detta kollektivavtal tre skilda lönemodeller, bilaga 5 (centralt löneavtal), bilaga 6 (centralt löneavtal med löneöversyn) och bilaga 7 (lokalt löneavtal). De centrala partema är överens om att det är av särskild vikt att företagen iakttar en långsiktighet i val av lönemodell.
Företag har efter förhandling enligt medbestämmandelagen möjlighet att byta lönemodell. Sådan förhandling ska ske minst sex månader innan nästkommande lönerevisionsdatum. Härvid ska företaget med tjänstemannaklubben gå igenom aktuell lönestruktur för vid företaget anställda tjänstemän. Det är av vikt att parterna försöker att komma överens i valet av lönemodell. Byte av lönemodell kan endast ske en gång inom avtalsperioden.
Vid byte från lönemodell enligt bilaga 5 till lönemodell enligt bilaga 6 eller 7 förutsätts att lokal tjänstemannaklubb finns. För byte av lönemodell från bilaga 5 eller 6 till bilaga 7 krävs dessutom lokal överenskommelse.
1. LÖNER
1.1 Regler för lönesättning
Utgångspunkter
Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.
Det är av stor vikt för företagens utveckling och konkurrenskraft att de kan ha medarbetare med rätt kompetens vilka under hela yrkeslivet ges tillfälle till och motiv för ändamålsenlig kompetensutveckling. Om det finns tjänstemän med en ogynnsam kompetens- och löneutveckling ska särskild uppmärksamhet riktas mot dessa.
Det individuella lönesystemet
Lönerna ska vara individuella och differentierade. Marknadskrafterna och de lokala parternas uppfattning om en viss lönestruktur i företaget påverkar också lönerna. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska gemensamt ansvara för kompetensutveckling. Ökad kunskap och erfarenhet gör att tjänstemannen kan utvecklas för att utföra arbetsuppgifter som är mer kvalificerade och mer ansvarskrävande.
Det är av stor betydelse att bedömningen av de faktorer som påverkar lönen för tjänstemännen sker på så objektiva grunder som möjligt. Faktorer för den individuella lönesättningen ska givetvis vara könsneutrala.
Varje chef bör hålla utvecklings- och lönesamtal som ett medel för att erhålla en
grund för bedömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemännen.
Vid lönekartläggning enligt diskrimineringslagen bör de lokala partema hitta och
utveckla former för samverkan.
Lönesättning
Tjänstemannens lön ska bestämmas med hänsyn till
arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvaret som följer därav,
tjänstemannens prestation och sätt att uppfylla kraven som ställs,
ekonomiskt ansvar.
Viktiga faktorer som också ska vägas in vid lönesättningen är tjänstemannens
kunskaper och erfarenheter,
förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta,
tjänstemannens idérikedom och pedagogiska färdigheter.
Löneökningar
Det är av stor vikt att företaget har en väl utvecklad och förankrad lönepolicy.
Om tjänsteman fått mer kvalificerade och mer ansvarskrävande arbetsuppgifter ska detta ge löneökning som ska utges utöver det allmänna löneutrymmet.
Tjänsteman som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran ska erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska i normalfallet ske i samband med befordran.
Löneökningar som ska fördelas individuellt enligt avtal ska fördelas med ovanstående utgångspunkter som grund.
Löneförhållanden
Det ska finnas en löneskillnad mellan arbetsledande tjänstemän och underställd personal som inte innehar en specialistbefattning. Vid lönesättning och lönejäm-förelse ska även förmåner utöver lön beaktas.
Män och kvinnor ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt om inte löneskillnaderna beror på faktorer som gäller för den individuella lönesättningen.
Tjänstemän med lång erfarenhet i företaget inom sitt arbete/yrkesområde ska inte ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till tjänstemän med kortare erfarenhet.
Tjänstemän som har varit eller är föräldralediga ska inte, på grund av ledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga tjänstemän i företaget.
Med tjänsteman, som inte erhåller godtagbar lönehöjning, bör särskilda överläggningar föras mellan lönesättande chef och medarbetare om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna och arbetsförutsättningarna, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.
Ingångslöner
Med ingångslöner avses lönesättning vid nyanställning, vid befordran och när tjänstemannen får nya arbetsuppgifter i företaget.
Ingångslönen ska sättas i paritet med likvärdiga befattningar inom företaget.
Hänsyn ska därvid tas till omvärlden, tjänstemannens kunskaper och erfarenheter samt de krav som ställs i den nya befattningen.
Ingångslönen ska fastställas enligt utgångspunkterna för det individuella lönesystemet och principerna för ingångslöner som framgår ovan. Ökad förmåga och erfarenhet ska medföra löneutveckling.
1.2 Beräkning av utrymme för individuella lönehöjningar
Ett allmänt utrymme beräknas som:
2.0 % av summan av de fasta kontanta lönerna för tjänstemän den 30 april 2016. Heltidsanställd garanteras, om ej annat överenskommes lokalt, vid revisionen den 1 maj 2016 lönehöjning med 285 kr per månad.
För deltidsanställd ska beloppet omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
För tjänstemän avlönade med såväl fast som rörlig lön gäller att beloppet ska ned-räknas i proportion till den fasta lönens förhållande till den totala lönen.
Med total lön avses - om företaget och tjänstemannen inte överenskommer om annat - genomsnittet av rörlig och fast lön under 2015.
Fördelning av individuella lönehöjningar
Det utrymme som bildats enligt ovan ska fördelas individuellt med beaktande av de grundläggande principerna för den individuella och differentierade lönesättningen enligt “Regler för lönesättning” punkt 1.1.
Individuell lönehöjning ska utges from den 1 maj 2016.
1.3 Lägsta löner
Lägsta löner för anställd som fyllt 18 år med kortare anställningstid än ett år är under tiden
1 maj 2016 - 30 april 2017 17 175 kr
För tjänsteman med ett års sammanlagd anställningstid i företaget är lägsta lönen under tiden
1 maj 2016 - 30 april 2017 18 998 kr
För att uppnå tillämpligt lönebelopp används tjänstemannens bidrag till utrymmet. Om summan härav inte räcker för att uppnå lönebeloppet ska resterande del tillskjutas utom den tillgängliga ramen för lönehöjningar.
Angivna lägsta löner avser tjänsteman med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
Med "lön" avses här
fast kontant lön
naturaförmåner i form av kost eller bostad enligt Skatteverket
vid provision, tantiem och liknande rörliga löneformer: genomsnittsvärdet härav enligt de normer som enligt ITP-avtalet gäller för bestämmande av pensionsmedförande lön.
De angivna lönebeloppen gäller även för vikarier, som i övrigt enligt punkt 2.2 är undantagna från löneavtalets tillämpning.
1.4 Introduktionslön
Introduktionslön kan tillämpas under förutsättning att
introduktions- och utbildningsprogram samt tidsplan har godkänts av den lokala fackliga organisationen och
att tjänsteman saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter.
Introduktionslön gäller för nyanställda som vid tillträdet är i åldern 18- 23år och som ska genomgå planerad utbildning i anslutning till arbetet.
Lönen för sådan tjänsteman ska uppgå till lägst 75 % av lägsta lön för tjänsteman som fyllt 18 år. Introduktionslön får utgå under högst 12 månader, dock längst under den överenskomna introduktionstiden.
2. OMFATTNING
2.1 Detta löneavtal omfattar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast den 30 april 2016.
2.2 Undantag av vissa kategorier
Lönerevisionen omfattar ej tjänsteman som den 30 april 2016
ej har fyllt 18 år
eller
är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader eller
är anställd på prov och antingen ej har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader
eller
innehar anställning som utgör bisyssla
eller
tjänsteman som fyllt 67 år.
Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta vara vägledande.
Om tjänsteman, som den 30 april 2016 var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket ej omfattas av lönerevisionen, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställandet av tjänstemannens lön.
Tjänsteman som den 30 april 2016 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagen från detta löneavtal om ej överenskommelse träffas om annat. När tjänstemannen återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt detta avtal.
2.3 Tjänstemän som slutat sin anställning
Om en tjänsteman har slutat sin anställning den 1 maj 2016 eller senare och ej har fått lönehöjning enligt punkt 1.2 ska han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att tjänstemännen vid företaget har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om tjänstemannen försummar detta, medför detta löneavtal ej längre någon rätt för honom till lönehöjning.
2.4 Anställningsavtal den 1 november aret före lönerevision
Om företaget och en tjänsteman den 1 november eller senare har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har
överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av nästkommande lönerevision ska tjänstemannen ej omfattas av löneavtalet ifrågavarande år.
2.5 Redan genomförd lönerevision
Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett generella och/eller individuella lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vid tillämpning av punkt 1.2 såvida ej uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.
3. TILLÄMPNINGSREGLER
3.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller följande vid beräkningen av ramen för lönehöjningar enligt punkt 1.2. Om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med "företag" företaget som helhet, i annat fall tillämpas avtalet per företagsenhet.
3.2 Retroaktiv omräkning
I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.
Individuell omräkning av sjukavdrag ska ske enligt följande:
Sjukavdrag tom 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.
Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag from 15:e kalenderdagen annat än i den mån lönehöjningen beaktats vid fastställande av sjukpenningen.
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genomsnittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje tjänsteman.
3.3 Arbetstidsförändring
Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa förändras den 1 maj 2016 eller senare ska lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen.
4. PROVISION
4.1 Garanterat provisionsbelopp till tjänsteman helt avlönad med provision höjs med 285 kr per månad den 1 maj 2016.
4.2
För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
4.3
För tjänsteman avlönad med provision eller andra rörliga lönedelar garanteras att utgående lön per månad, beräknad på ett genomsnitt av närmast föregående tremånadersperiod, uppgår till tillämplig lägstlön. Denna bestämmelse utgör inte hinder för lägre garantilön eller motsvarande enligt tillämpligt system för provisionslön eller andra rörliga lönedelar.
5. VISSA PENSIONSFRÅGOR
5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar
Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 2.3 och som är pensions-berättigad, ska höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.
5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön
Företagen ska till Collectum respektive PRI såsom pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning enligt punkt 1.2fro m den 1 maj 2016.
FÖRHANDLINGSORDNING VID LÖNEREVISION - UNIONEN
Partema är ense om följande förhandlingsordning för lönerevision per den 1 maj 2016.
Om part så begär i samband med fastställandet av tidsplan inleds förhandlingarna med en genomgång av avtalets innebörd i syfte att undanröja eventuella oklarheter.
Tjänstemännen ska till företaget senast den 28 juni 2016 lämna skriftlig uppgift på berörda medlemmar och av dem utsedda representanter.
Företaget ska senast den 2 september 2016 till den eller de utsedda representanterna lämna skriftligt meddelande om de nya löner som avses utgå till berörda tjänstemän.
Om tjänstemännen önskar påkalla lokala förhandlingar rörande den sålunda meddelade lönesättningen, ska meddelande härom, med revisionsförslag av representanter för tjänstemännen inlämnas till företaget senast den 20 september 2016. De lokala förhandlingarna om lönesättningen ska upptagas snarast och vara avslutade senast den 7 oktober 2016.
Om den lokala förhandlingen enligt b) ej leder till uppgörelse, må frågan hänskjutas till central förhandling mellan Svensk Handel och Unionen. Begäran om sådan central förhandling ska ske skriftligen och påkallas hos Svensk Handel respektive Unionen senast den 22 oktober 2016, varefter det ankommer på Svensk Handel och Unionen att utan dröjsmål fastställa för parterna lämplig dag för central förhandling.
Anmärkning
De lokala partema äger träffa överenskommelse om avvikelse från den under punkterna a) och b) angivna förhandlingsordningen.
I de fall denna förhandlingsordning ej sätts i kraft enligt a) därför att det saknas lokal facklig representation äger den anställde begära förhandling om ny lön senast den 28juni 2016. Arbetsgivaren ska senast inom 14 dagar härefter lämna meddelande om den nya lön som avses utgå. Tjänstemannen har rätt att senast inom 14 dagar begära förhandling. Vid förhandlingen kan tjänstemannen biträdas av ombudsman.
Svensk Handel och Unionen har i detta kollektivavtal tre skilda lönemodeller, bilaga 5 (centralt löneavtal), bilaga 6 (centralt löneavtal med löneöversyn) och bilaga 7 (lokalt löneavtal). De centrala partema är överens om att det är av särskild vikt att företagen iakttar en långsiktighet i val av lönemodell.
Företag har efter förhandling enligt medbestämmandelagen möjlighet att byta lönemodell. Sådan förhandling ska ske minst sex månader innan nästkommande lönerevisionsdatum. Härvid ska företaget med tjänstemannaklubben gå igenom aktuell lönestruktur för vid företaget anställda tjänstemän. Det är av vikt att parterna försöker att komma överens i valet av lönemodell. Byte av lönemodell kan endast ske en gång inom avtalsperioden.
Vid byte från lönemodell enligt bilaga 5 till lönemodell enligt bilaga 6 eller 7 förutsätts att lokal tjänstemannaklubb finns. För byte av lönemodell från bilaga 5 eller 6 till bilaga 7 krävs dessutom lokal överenskommelse.
Anmärkning
Upphör tjänstemannaklubb kan lönemodell enligt bilaga 6 genomföras med Unionens regionkontor vid kommande lönerevision. Har ingen ny tjänstemannaklubb bildats därefter ska företaget tillämpa lönemodell enligt bilaga 5.
För det fall arbetsplatsombud med förhandlingsmandat finns på företaget kan lönemodell enligt bilaga 6 fortsätta tillämpas.
1. DEN 1 MAJ 2016
1.1 Gemensamma utgångspunkter
Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar. Därigenom skapas uthålliga förutsättningar för en real löneutveckling.
Det är av stor vikt för företagens utveckling och konkurrenskraft att de kan ha medarbetare med rätt kompetens vilka under hela yrkeslivet ges tillfälle till och motiv för ändamålsenlig kompetensutveckling. Här ska uppmärksamhet riktas mot tjänstemän med en ogynnsam kompetens- och löneutveckling.
Lönerna ska vara individuella och differentierade.
Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i befattningen och tjänstemannens sätt att uppfylla dessa krav.
Lönen bör öka när ansvaret och svårighetsgraden ökar och då tjänstemannens prestation och duglighet blir större.
Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Varje chef bör hålla utvecklings och lönesamtal som ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemännen.
Marknadskrafterna och de lokala parternas önskan om en viss lönestruktur i företaget påverkar också lönerna.
Ökad kunskap och erfarenhet gör att tjänstemännen kan utvecklas för att utföra arbetsuppgifter som är mer kvalificerade och mer ansvarskrävande. Detta ska ge utslag i lönen, varvid löneökning utges utöver det allmänna utrymmet.
För högre tjänstemän, såväl chefer som arbetsledare och specialister, är följande faktorer av särskild betydelse vid lönesättningen: Ledningsförmåga, omdöme och initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbeta-förmåga, idérikedom och innovationskraft samt pedagogisk förmåga.
Män och kvinnor ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt. Parterna enas om att de lokala parterna inför de löneförhandlingar som ska ske enligt avtalen, ska analysera kvinnornas löner i förhållande till männens. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med förhandlingarna.
Vid lönekartläggning enligt diskrimineringslagen bör de lokala parterna hitta och utveckla former för samverkan.
Tjänstemän som har varit eller är föräldralediga ska ingå i ordinarie lönerevision och ska inte, på grund av ledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga tjänstemän på företaget.
För äldre tjänstemän gäller samma principer som för yngre.
1.2 Löneöversyn
De lokala parterna ska under avtalsåret 2016 utöver nedan angivet utrymme förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemannagruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur.
I samband med löneöversynen ska företaget och tjänstemannaklubben gå igenom följande.
Nuvarande lönestruktur och framtida behov av förändring.
Mål och prioriteringar samt därtill hörande lönekriterier för den kommande lönerevisionen.
Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
Särskilda hänsyn ska vidare tas till individer med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling. Skulle en sådan individ likväl inte få del av löneökning vid översynen ska - på endera parts begäran - särskild överläggning föras om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjning eller andra ändamålsenliga åtgärder.
Löneökningar till följd av löneöversyn gäller, om inte annat överenskommes, med verkan från den 1 maj 2016.
1.3 Beräkning av utrymme för individuella lönehöjningar
Ett allmänt utrymme beräknas som 1,5 % av summan av de fasta kontanta lönerna för tjänstemän den 30 april 2016.
Heltidsanställd garanteras, om ej annat överenskommes lokalt, vid lönerevisionen 285 kr per månad. För deltidsanställd ska beloppet omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
För tjänstemän avlönade med såväl fast som rörlig lön gäller att beloppet ska nedräknas i proportion till den fasta lönens förhållande till den totala lönen. Med total lön avses - om företaget och tjänstemannen inte överenskommer om annat - genomsnittet av rörlig och fast lön under föregående avtalsår.
Individuell lönehöjning ska utges from den 1 maj 2016.
1.4 Lägsta löner
Lägsta löner för anställd som fyllt 18 år med kortare anställningstid än ett år är under tiden
1 maj 2016-30 april2017 17 175 kr
För tjänsteman med ett års sammanlagd anställningstid i företaget är lägsta lönen under tiden
1 maj 2016 - 30 april 2017 18 998 kr
För att uppnå tillämpligt lönebelopp används tjänstemannens bidrag till utrymmet. Om summan härav inte räcker för att uppnå lönebeloppet ska resterande del tillskjutas utom den tillgängliga ramen för lönehöjningar.
Angivna lägsta löner avser tjänsteman med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
Med "lön" avses här
fast kontant lön
naturaförmåner i form av kost eller bostad enligt Skatteverket
vid provision, tantiem och liknande rörliga löneformer: genomsnittsvärdet härav enligt de normer som enligt ITP-avtalet gäller för bestämmande av pensionsmedförande lön.
De angivna lönebeloppen gäller även för vikarier, som i övrigt enligt punkt 2.2 är undantagna från löneavtalets tillämpning. S k sommarvikarier och motsvarande omfattas dock ej.
1.5 Introduktionslön
Introduktionslön kan tillämpas under förutsättning att
introduktions- och utbildningsprogram samt tidsplan har godkänts av den lokala fackliga organisationen och
att tjänsteman saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter.
Introduktionslön gäller för nyanställda som vid tillträdet är i åldern 18- 23år och som ska genomgå planerad utbildning i anslutning till arbetet.
Lönen för sådan tjänsteman kan uppgå till lägst 75 % av lägsta lön för tjänsteman som fyllt 18 år. Introduktionslön får utgå under högst 12 månader, dock längst under den överenskomna introduktionstiden.
2. OMFATTNING
2.1
Detta löneavtal omfattar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast den 30 april 2016.
2.2
Undantag av vissa kategorier
Lönerevisionen omfattar ej tjänsteman som vid under 2.1 angivna datum
ej har fyllt 18 år
eller
är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader eller
är anställd på prov och antingen ej har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader
eller
innehar anställning som utgör bisyssla
eller
tjänsteman som fyllt 67 år.
Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta vara vägledande.
Om tjänsteman, som vid under 2.1 angivna datum var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket ej omfattas av lönerevisionen, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställandet av tjänstemannens lön.
Tjänsteman som vid under2.1 angivna datum är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om ej överenskommelse träffas om annat. När tjänstemannen återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt detta avtal.
2.3 Tjänstemän som slutat sin anställning
Om en tjänsteman har slutat sin anställning den 1 maj 2016 eller senare och ej har fått lönehöjning enligt punkt 1.3 ska han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att tjänstemännen vid företaget har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om tjänstemannen försummar detta, medför detta löneavtal ej längre någon rätt för honom till lönehöjning.
2.4 Anställningsavtal den 1 november aret före lönerevision
Om företaget och en tjänsteman den 1 november eller senare har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen ska gälla oberoende av nästkommande lönerevision ska tjänstemannen ej omfattas av löneavtalet ifrågavarande år.
2.5 Redan genomförd lönerevision
Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett generella och/eller individuella lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vid tillämpning av punkt 1.3 såvida ej uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.
2.6 Kontraktslön
Löneavtalet tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.
3. TILLÄMPNINGSREGLER
3.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller följande vid beräkningen av ramen för lönehöjningar enligt punkt 1.3. Om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med "företag" företaget som helhet, i annat fall tillämpas avtalet per företagsenhet.
3.2 Retroaktiv omräkning
I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.
Sjukavdrag ska omräknas enligt följande:
Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt.
Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag from 15:e kalenderdagen annat än i den mån lönehöjningen beaktats vid fastställande av sjukpenningen.
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genomsnittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje tjänsteman.
3.3 Arbetstidsförändring
Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa förändras den 1 maj 2016 eller senare ska lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen om inte annat överenskommes lokalt.
4. PROVISION
4.1
Garanterat provisionsbelopp till tjänsteman helt avlönad med provision höjs med 285 kr per månad den 1 maj 2016.
4.2
För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
5. VISSA PENSIONSFRÅGOR
5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar
Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 2.3 och som är pensions-berättigad, ska höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.
5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön
Företagen ska till Collectum eller PRI såsom pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning enligt punkt 1.3 from den 1 maj 2016.
FÖRHANDLINGSORDNING VID LÖNEREVISION - UNIONEN
Partema är ense om följande förhandlingsordning för lönerevision per den 1 maj 2016.
Om part så begär i samband med fastställandet av tidsplan inleds förhandlingarna med en genomgång av avtalets innebörd i syfte att undanröja eventuella oklarheter.
a) Tjänstemännen ska till företaget senast den 28juni 2016 lämna skriftlig uppgift på berörda medlemmar och av dem utsedda representanter.
Företaget ska senast den 2 september 2016, till den eller de utsedda representanterna, lämna skriftligt meddelande om de nya löner som avses utgå till berörda tjänstemän.
b) Om tjänstemännen önskar påkalla lokala förhandlingar rörande den sålunda meddelade lönesättningen, ska meddelande härom, med revisionsförslag av representanter för tjänstemännen inlämnas till företaget senast den 20 september 2016. De lokala förhandlingarna om lönesättningen ska upptagas snarast och vara avslutade senast den 7 oktober 2016.
c) Om den lokala förhandlingen enligt b) ej leder till uppgörelse, må frågan hänskjutas till central förhandling mellan Svensk Handel och Unionen. Begäran om sådan central förhandling ska ske skriftligen och påkallas hos Svensk Handel respektive Unionen senast den 22 oktober 2016, varefter det ankommer på Svensk Handel och Unionen att utan dröjsmål fastställa för parterna lämplig dag för central förhandling.
Anmärkning
De lokala parterna äger träffa överenskommelse om avvikelse från den under punkterna a) och b) angivna förhandlingsordningen.
LOKALT LÖNEAVTAL
Inledning
Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger inte sådana regler. Det är arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen som tillsammans kommer överens om hur förhandlingarna ska gå till, löneutrymme, samt den individuella fördelningen.
Förutsättningar
Tillämpning av detta avtal inleds genom att arbetsgivaren enligt nedan angivna förhandlingsordning begär det hos den lokala tjänstemannaparten på företaget senast de datum som framgår av förhandlingsordning för lokalt löneavtal.
Med lokal tjänstemannapart enligt detta avtal förstås tjänstemannaklubb eller där sådan saknas facklig förtroendeman med behörighet att löneförhandla.
En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Inför varje lönerevision ska arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart göra en gemensam bedömning av de ekonomiska förutsättningarna för företaget. Berörd lokal tjänstemannapart ska erhålla all relevant information som behövs i förhandlingarna, t ex företagets resultat och framtidsutsikter, ekonomin för de olika resultatenheterna, försäljningsstatistik m m.
En gemensam bedömning ska också omfatta lönesituationen i företaget. T ex löneutvecklingen de senaste två åren, ”intern lönestatistik” samt löneskillnader mellan olika grupper exempelvis mellan män och kvinnor.
Efter varje genomförd lönerevision enligt detta avtal ska arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart gemensamt göra en utvärdering av revisionen.
Lokalt löneavtal har samma giltighetstid som det centrala löneavtalet och upphör att gälla vid samma tidpunkt som det centrala avtalet oavsett lokal reglering.
Regler för lönesättning
Utgångspunkter
Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.
Det är av stor vikt för företagens utveckling och konkurrenskraft att de kan ha medarbetare med rätt kompetens vilka under hela yrkeslivet ges tillfälle till och motiv för ändamålsenlig kompetensutveckling. Om det finns tjänstemän med en ogynnsam kompetens- och löneutveckling ska särskild uppmärksamhet riktas mot dessa.
Det individuella lönesystemet
Lönerna ska vara individuella och differentierade. Marknadskrafterna och de lokala parternas uppfattning om en viss lönestruktur i företaget påverkar också lönerna. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska medverka till tjänstemännens kompetensutveckling. Ökad kunskap och erfarenhet gör att tjänstemannen kan utvecklas för att utföra arbetsuppgifter som är mer kvalificerade och mer ansvarskrävande.
Det är av stor betydelse att bedömningen av de faktorer som påverkar lönen för tjänstemännen sker på så objektiva grunder som möjligt. Utvecklingssamtal kan vara ett medel för att erhålla en grund för bedömning av utvecklingsinsatser och lönesättning för tjänstemännen.
Lönesättning
Tjänstemannens lön ska bestämmas med hänsyn till
arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvaret som följer därav,
tjänstemannens prestation och sätt att uppfylla kraven som ställs,
ekonomiskt ansvar.
Viktiga faktorer som också ska vägas in vid lönesättningen är tjänstemannens
kunskaper och erfarenheter,
förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta,
tjänstemannens idérikedom och pedagogiska färdigheter.
Löneökningar
Det är av stor vikt att företaget har en väl utvecklad och förankrad lönepolicy.
Om tjänsteman fått mer kvalificerade och mer ansvarskrävande arbetsuppgifter ska detta ge utslag i lönen.
Tjänsteman som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran ska erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska i normalfallet ske i samband med befordran.
Löneökningar som ska fördelas individuellt enligt avtal ska fördelas med ovanstående utgångspunkter som grund.
Löneförhållanden
Det ska finnas en löneskillnad mellan arbetsledande tjänstemän och underställd personal som inte innehar en specialistbefattning. Vid lönesättning och lönejämförelse ska även förmåner utöver lön beaktas.
Män och kvinnor ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt om inte löneskillnaderna beror på faktorer som gäller för den individuella lönesättningen.
Tjänstemän med lång erfarenhet i företaget inom sitt arbete/yrkesområde ska inte ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till tjänstemän med kortare erfarenhet.
Tjänstemän som har varit eller är föräldralediga ska inte, på grund av ledigheten, ha en ogynnsam löneutveckling i förhållande till övriga tjänstemän i företaget.
Med tjänsteman, som inte erhåller godtagbar lönehöjning, bör särskilda överläggningar föras mellan lönesättande chef och medarbetare om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna och arbetsförutsättningarna, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.
Ingångslöner
Med ingångslöner avses lönesättning vid nyanställning, vid befordran och när
tjänstemannen får nya arbetsuppgifter i företaget.
Ingångslönen ska sättas i paritet med likvärdiga befattningar inom företaget.
Hänsyn ska därvid tas till omvärlden, tjänstemannens kunskaper och erfarenheter samt de krav som ställs i den nya befattningen.
Ingångslönen ska fastställas enligt utgångspunkterna för det individuella lönesystemet och principerna för ingångslöner som framgår ovan. Ökad förmåga och erfarenhet ska medföra löneutveckling.
FÖRHANDLINGSORDNING
Nedanstående förhandlingsordning gäller.
Senast den 28juni 2016 ska arbetsgivaren till lokal tjänstemannapart anmäla sitt önskemål om att tillämpa lokalt löneavtal. Med lokal tjänstemannapart enligt detta avtal förstås tjänstemannaklubb, eller där sådan saknas facklig förtroendeman med behörighet att löneförhandla.
Arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart ska gemensamt informera samtliga berörda tjänstemän om innebörden av och syftet med avtalet. Skulle parterna i samband med informationen inte finna fortsatt tillämpning meningsfull ska denna avbrytas och snarast övergå till förhandlingar enligt det centrala löneavtalets bestämmelser.
Om de lokala parterna kommer överens om att fortsätta att tillämpa Lokalt löneavtal ska en förhandlingsordning upprättas, dvs när förhandlingarna ska starta och när de ska vara avslutade. I samband därmed ska lokal tjänstemannapart informera arbetsgivaren om vilka tjänstemän som man företräder i förhandlingen. Förhandlingarna ska dock genomföras på ett sådant sätt att de kan vara avslutade före den tidpunkt som anges i punkt 5 nedan.
Under förhandlingen kan de lokala parterna hos de centrala parterna begära råd/biträde.
Om de lokala parterna med eller utan rådgivning från centrala parterna inte kan träffa överenskommelse ska förhandlingarna enligt detta avtal avbrytas. Därefter ska arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart snarast, dock senast den 2 september 2016 inleda förhandlingar enligt det centrala löneavtalet. Träffas ingen lokal överenskommelse ska central förhandling påkallas senast inom tio dagar från den lokala förhandlingens avslutande.
Arbetsgång och chefernas ansvar
Chef ska diskutera arbetsresultat och sambandet med lönesättningen med var och en av sina medarbetare. Berörda centrala parter ska utarbeta ett gemensamt material som kan vara till hjälp vid sådana samtal.
Varje chef ska ägna särskild omsorg åt de medarbetare som enligt företagets uppfattning inte når upp till de mål som överenskommits och därför får mindre löneökning än vad flertalet i gruppen/företaget får. Sådan medarbetare ska erhålla möjlighet att förbättra sina arbetsinsatser genom t ex utbildning, förändringar i arbetsfördelning och arbetsorganisation. En särskild plan för sådana insatser ska upprättas.
Om lokal tjänstemannapart eller berörd medlem begär det ska den lokala tjänstemannaparten medverka vid sådana förändringar/utvecklingsinsatser som kan behövas för att få en positiv förändring av arbetsresultatet.
Utvecklingen ska fortlöpande följas av chef och facklig representant. Stora krav ställs särskilt på att analysera orsakerna till att vissa tjänstemän får mindre löneökningar än flertalet i gruppen/företaget. Arbetsgivaren kan inte hävda brist i måluppfyllelse hos enskild tjänsteman om inte möjligheter till utvecklingsinsatser givits.
Utvärdering av lönerevisionen
Arbetsgivare och lokal tjänstemannapart ska göra en gemensam utvärdering efter avslutad lönerevision. Följande punkter bör beaktas:
De anställdas och ledningens allmänna reaktioner om försöket med lokal lönesättning utan traditionella centrala löneavtal.
Chefernas förmåga att informera medarbetarna om den nya lönen i förhållande till arbetsuppgifter och prestationer.
Resultat av särskilda utvecklingsinsatser för vissa tjänstemän.
Har t ex osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor rättats till? Jämförelse med vad man vet om lönerna hos konkurrenter inom branschen.
Jämförelse med löneutvecklingen tidigare år i företaget.
Förändringar som behöver göras för att man ska fortsätta med Lokalt löneavtal nästa avtalsperiod.
Respektive part kan dessutom göra en egen utvärdering för att få reda på hur de egna målen och förväntningarna har blivit uppfyllda.
Överenskommelse rörande rätt till deltid i pensionssyfte - Svensk Handel och Unionen
Tjänsteman och arbetsgivare kan komma överens om att tjänsteman från 62 års ålder ska gå ner i arbetstid, s.k. deltidspension.
Tjänsteman som vill gå i deltidspension skall skriftligen ansöka om detta sex kalendermånader före önskad tidpunkt för deltidspensioneringen.
En ansökan om deltidspension skall behandlas sakligt och objektivt.
Arbetsgivaren skall inom två kalendermånader från ansökan underrätta tjänstemannen om ansökan kan beviljas eller ej.
Om arbetsgivaren beviljar ansökan om deltidspension blir anställningen, från det datum då tjänstemannen går ner i arbetstid, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensioneringen.
För det fall arbetsgivaren inte beviljar ansökan skall en skriftlig motivering överlämnas till såväl tjänstemannen som till lokal facklig part. Tjänstemannen och lokal facklig part har då rätt till överläggning med arbetsgivaren om beslutet.
Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § lagen om anställningsskydd gäller inte för tjänstemän som har deltidsanställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.
Anmärkning
Partema är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension.